Ett koncepts livscykel
en fallstudie om det balanserade styrkortet inom polismyndigheten
Inom den offentliga sektorn har det skett stora förändringar vilket innebär att det ställs högre krav på att mynigeterna är effektiva. Detta har lett till ett krav på reformering inom den offentliga sektorn. Denna reformering har i sin tur lett till ett ökat intresse för olika koncept och nya ideer. Syftet med denna uppsats är att kartlägga det balanserade styrkortets livscykel inom en offentlig organisation med fokus på olika förklaringar till varför de avvecklar konceptet. För att kunna uppfylla syftet valdes polisen som fallobjekt. Rikspolisstyrelsen hade inom polisen ett pilotprojekt där polisdistrikten som ville ingå fick möjlighet att göra det. Det genomfördes en fallstudie på fyra polisdistrikt: Skåne, Jönköping, Södermanland och Jämtland, som införde och avvecklade det balanserade styrkortet. Vidare var ambitionen ochså att få Rikspolisstyrelsens perspektiv av införandet och avvecklingen av det balanserade styrkortet inom polisen. Telefonintervjuer utfördes med personer som var inblandade i det balanserade styrkortet inom de fyra polisdistrikten och på Rikspolisstyrelsen. Den empiriska undersökningen visade att ett koncept som det balanserade styrkortet i stort sett följer ett koncepts livscykel som beskrivs i referensramen. Det vill säga hur koncepten uppstår, sprids och senare försvinner för att ersättas av nya koncept. Slutsatserna i undersökningen är att polisdistrikten fick nya direktiv uppifrån och därför slutade med det balanserade styrkortet. Ur Rikspolisstyrelsens perspektiv var införandet av det balanserade strykortet ett pilotprojekt och därmed har polisen aldrig börjat med det balanserade styrkortet och därför aldrig slutat.