Företaget Goodtech Solutions AB har en prototyp av en maskin som behöver genomgå ett förbättringsarbete. Maskinen monterar automatiskt pallkragar på pall med hjälp av en robotarm. Det här arbetet fokuserar på den del av maskinen som hanterar pallkragen vid montering. Denna del kallas för krabba p.g.a. dess utseende.

Detta examensarbete vid Stora Enso Skoghalls bruk utreder gångtiden på en CD-raffinörs lagerpaket som endast går halva den av leverantören angivna drifttiden. CD-raffinören är av modell RGP 82 och används för mekanisk bearbetning av träflis till fibrer, vilket i slutändan av processen blir till kartongpapper. Denna maskin är en kritisk del av tillverkningsprocessen och medför stora kostnader vid haveri, både i form av produktionsbortfall och reparationer.Under utredningens gång har det framkommit att den korta drifttiden är ett lokalt problem på Skoghall då andra bruk inte har liknande problem. Vi har därför valt att koncentrera oss på de driftförhållanden som råder på Skoghalls bruk.En förutsättning för att erhålla angiven drifttid är att underhållet och dokumentationen på maskinen fungerar på ett tillfredställande sätt. Det har visat sig att kommunikationen mellan olika underhållsfunktioner inte alltid fungerat optimalt, vidare har det saknats uttalade underhållsrutiner för t.ex.

Statistik visar att 23 procent av kvinnorna och 17 procent av männen får arbetsrelaterade besvär. Detta innebär sjukskrivningar och höga kostnader för samhället, samt stort lidande för de drabbade individerna. Det finns otaliga studier som visar på att ogynnsamma arbetsställningar och arbetsrörelser är en källa till arbetsrelaterad smärtproblematik och överbelastningsskador. Arbete vid maskin innebär oftast repetitivt arbete och/eller statiskt muskelarbete, vilket kan ge upphov till smärta och överbelastning på utsatta kroppsstrukturer. Problemen kan förebyggas genom att arbetsplatser och arbetsuppgifter utformas med hänsyn till människans förutsättningar.

Syftet med examensarbetet var att projektera en fysisk robotcell till Haldex i Landskrona, tillverkare av bromshävarmar, då det finns ett behov hos dem att effektivisera sin produktion för att kunna bibehålla konkurrenskraften och tillverkningen i Sverige. Bromshävarmen är en mogen produkt vilket medför att det inte skulle bli lönsamt att omforma den utan istället fokusera på tillverkningen. Därför vore lösningen att automatisera den del av monteringslinan som inte tillför något värde till slutprodukten. Robotcellen kommer att placeras på bromshävarmarnas monteringslina som en automatiserad station vilken ska utföra kvalitetskontroll av bromshävarmarna. Examensarbetet ingår i ett pågående forskningsprojekt på Mälardalens högskola inom Lean Automation, med Robotdalen och Haldex.

Syftet med studien är att få en förståelse för hur utrustningseffektiviteten kan mätas i ett producerande företag. Vår studie utförs på ett företag i Alvesta som heter Gnutti Powertrain AB som bland annat tillverkar precisionskomponenter till motorer.Genom att vi skapar en analysmodell utifrån studerade teorier beskrivs ett systematiskt tillvägagångssätt som slutligen ska leda till att syftet uppnås. Utifrån analysmodellen studeras och beskrivs först Gnutti Powertrain AB´s nuvarande tillvägagångssätt för att sedan jämföras och analyseras gentemot de studerade teorierna. Med hjälp av analysmodellen struktureras också vår studie på företaget och vårt utförande och resultat utifrån detta kommer sedan att presenteras.Analysmodellen nämner att en processkartläggning först ska göras. I processkartläggningen väljs först en specifik process ut, vilken i vårt fall blev produktionsprocessen för en rulle av stål.

Bräcke Mekan AB tillverkar, bland mycket annat, kompletta svivlar åt Engcon Holding. Dessa svivlar sitter i Engcons rotortiltar som i sin tur ofta kan ses på grävmaskiner. De är placerade mellan grävmaskinens grävarm och skopa. Tack vare sviveln kan skopan roteras ett obegränsat antal varv runt den egna axeln samt upprätthålla en kontinuerlig hydraulisk förbindelse mellan verktyg och hydraulsystem. Svivelns funktion medför att grävmaskinen inte behöver förflyttas lika mycket som då en rotortilt inte används. Sviveln som Bräcke Mekan AB tillverkar är således en mycket viktig komponent i rotortilten. Skulle någon svivel inte fungera så som det är tänkt blir det stora kostnader för att åtgärda detta då svivelns placering är mycket central i rotortiltens konstruktion. Målet med projektet är att ta fram en ny provanordning för att testa de av Bräcke Mekan AB tillverkade svivlarna i ett så autentiskt tillstånd som möjligt.

Bräcke Mekan AB tillverkar, bland mycket annat, kompletta svivlar åt Engcon Holding. Dessa svivlar sitter i Engcons rotortiltar som i sin tur ofta kan ses på grävmaskiner. De är placerade mellan grävmaskinens grävarm och skopa. Tack vare sviveln kan skopan roteras ett obegränsat antal varv runt den egna axeln samt upprätthålla en kontinuerlig hydraulisk förbindelse mellan verktyg och hydraulsystem. Svivelns funktion medför att grävmaskinen inte behöver förflyttas lika mycket som då en rotortilt inte används.

Metso Paper är en global marknadsledande leverantör av utrustning och tillverkningslinjer för massa- och pappersindustrin. Detta examensarbete är utfört vid Metso Service Sundsvall ett dotterbolag till Metso Paper. Metso Service Sundsvall, ansvarar för servicen på eftermarknaden för den installerade maskinbasen av kemisk och mekanisk massateknologi hos Metso Papers kunder. Massa- och pappersindustrin har under de senaste åren genomgått en transformation som kommer att bli allt mer tydlig i framtiden. Vinsterna för företagen inom massa- och pappersindustrin har sjunkit till följd av bland annat fallande världsmarknadspriser.

Detta examensarbete behandlar och föreslår förbättringar på kort och på lång sikt vad gäller layouten av Volvo Construction Equipment Components AB:s produktionsanläggning i Eskilstuna för transmissions- och axelkomponenter. Utgångspunkten är att skapa bättre och tydligare materialflöden. Examensarbetet föreslår för underavdelningen kugghjul och axlar en blocklayout, vilket innebär att layouten är bestämd till var maskingrupper ska placeras men ingen detaljplanering är utförd, och riktlinjer för kommande layoutförändring. Den förslagna blocklayouten tar hänsyn till en kommande inflytt av härdning och härdverk till transmissionskomponenternas förädlingsflöde. Examensarbetet använder sig i stor utsträckning av B Andreasson tillvägagångssätt i Handledning i verkstadslayout: råd och tips när layouten skall förändras (Bengt Andreasson, IVF, 1997).

Denna rapport är ett resultat av ett examensarbete på civilingenjörsprogrammet Teknisk design, vid Luleå tekniska universitet (Ltu). Uppdraget i examensarbetet var att utveckla ett virtuellt koncept för integrerad stubbskörd och trädfällning åt Iggesund Forest AB/Olofsfors AB. I dagsläget sker trädfällningen och stubbskörden genom två separata operationer. Intresset för stubbskörd och skogens totala biomassauttag har idag ökat för att klara av de nya uppsatta EU målen med krav om att minst 20 procent av dagens energianvändning skall komma från förnyelsebara energikällor till år 2020, där skogen utgör en av de största förnyelsebara källorna. De stubblyftningsmetoder som används idag är inte helt optimala och effektiva för att det ska vara kostnadseffektivt att ta hand om stubbarna.En förstudie med en grundlig benchmarking gjordes över de olika stubblyftningsmetoder som används idag för att ta reda på och undersöka vad som fungerar bra respektive mindre bra med dem.

På senaste tiden har flera mjölkproducenter valt att lägga ner sin verksamhet, till följd av dålig lönsamhet (www, Svensk Mjölk, 2009a). Minskad efterfrågan och en stark Euro har lett till sänkta avräkningspriser, samtidigt som kostnaderna i mjölkproduktionen är trögrörliga (www,Svensk Mjölk, 2009b).En ökad avkastning per ko har lett till en minskad mängd mjölkkor (www, LRF, 2009b). Denna utveckling i kombination med ökad efterfrågan på kött har lett till ett större behov av dikor. Den ökade efterfrågan täcks idag av importerat kött (Kumm, 2005). För att återta marknadsandelar från utländskt köttet krävs bättre lönsamhet i produktionen.

På senaste tiden har flera mjölkproducenter valt att lägga ner sin verksamhet, till följd av dålig lönsamhet (www, Svensk Mjölk, 2009a). Minskad efterfrågan och en stark Euro har lett till sänkta avräkningspriser, samtidigt som kostnaderna i mjölkproduktionen är trögrörliga (www,Svensk Mjölk, 2009b).En ökad avkastning per ko har lett till en minskad mängd mjölkkor (www, LRF, 2009b). Denna utveckling i kombination med ökad efterfrågan på kött har lett till ett större behov av dikor. Den ökade efterfrågan täcks idag av importerat kött (Kumm, 2005). För att återta marknadsandelar från utländskt köttet krävs bättre lönsamhet i produktionen.

Avtalsrätten innehåller en kärna av lagar, regler och principer av gammal hävd. Dessa rättsliga normer är produkten av traditionella avtalsformer. Många praktiskt betydelsefulla avtalstyper av modernare slag står oreglerade i svensk rätt. Det är emellertid inte detsamma som att säga att svensk rätt inte har förmåga att hantera också sådana avtalstyper. Tack vare de principer som utvecklats inom avtalsrätten, genom lagstiftning, rättspraxis och framförallt doktrin, erbjuder svensk rätt flexibla redskap att tillämpa i olika typer av frågor och problem. Detta arbete syftar till att undersöka det svenska rättsläget beträffande de typer av immateriella uppdrag som närmast kan betecknas som avtal om produktutveckling och design.

SCA Hygiene Products i Falkenberg tillverkar barn- och inkontinensblöjor vid de olika produktionsavdelningarna Baby och Inko. Produktion sker främst av de egna varumärkena Libero och Tena. Under de senaste åren har produktionen av barnblöjor förändrats genom att en större andel produceras för kunders egna varumärken, så kallade private labels. Detta har fått till följd att antalet ingående material har fördubblats under den senaste treårsperioden. Ökningen ställer högre krav på utnyttjande av lager och rutiner vid hanteringen.

Denna rapport är ett resultat av ett examensarbete vid Luleå tekniska universitet initierat av Ovako i Hofors. Vid rörverk 4 tillverkas rör och vid hålverket sker pluggbytet med olämpliga arbetsställningar. Problematiken är att pluggens fäste är en gänga och för att lossa pluggen från dess stång används slägga och slagnyckel. Bruket av släggan innebär att operatören arbetar med stora kroppsrörelser och medför att många operatörer har ådragit sig belastningsskador i rygg, armbågar och handleder. Syftet med examensarbetet är att utveckla konkreta för att underlätta pluggbytet samt dess hantering av pluggar ur ett belastningsergonomiskt perspektiv men även ur ett perspektiv av tillgänglighet för rörtillverkningen vid hålverket.