Arbetskraftsexploatering, s?rskilt av utl?ndska arbetstagare, ?r ett v?xande samh?llsproblem som kan omfatta allt fr?n l?ga l?ner och orimligt l?nga arbetstider till farlig arbetsmilj? och underm?liga boendef?rh?llanden. Trots inf?randet av brottet m?nniskoexploatering i 4 kap. 1 b ? brottsbalken har det visat sig vara sv?rt att lagf?ra arbetsgivare p? grund av h?ga beviskrav och komplexa rekvisit.

Fysiska aktiviteter har visat sig ha positiv inverkan pÄ hÀlsan. Trots dettautövas inte fysiska aktiviteter i nÄgon hög utstrÀckning enligt Socialstyrelsen.Denna studie specificerar sig pÄ aktiviteten styrketrÀning. Syftet med dennastudie var att undersöka individers olika motiv till att utföra styrketrÀning pÄfritiden samt undersöka dess upplevda pÄverkan pÄ vÀlmÄende, med teorigrundi motivationsteorin Self-determination Theory och ur hÀlsosynpunkt subjektivtupplevt vÀlmÄende. Insamlingsmetoden bestod av kvalitativa intervjuer dÀrdeltagarnas egna upplevelser var i fokus. Kriteriet för att delta i studien var attutföra styrketrÀning pÄ fritiden.

 Detta arbete handlar om att undersöka gymnasieflickors fysiska sjÀlvuppfattning dÀr syftet Àr att belysa och fÄ en fördjupad förstÄelse för gymnasieflickors upplevelser av sin fysiska sjÀlvuppfattning i Àmnet Idrott och hÀlsa. FrÄgestÀllningarna gÀllde följande; hur flickorna upplever sin kroppsliga kompetens och kroppsattraktivitet samt hur sociala interaktioner pÄverkar deras fysiska sjÀlvuppfattning. Vi valde att endast undersöka flickors upplevelser. Detta gjordes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av tio flickor i en gymnasieklass i södra Sverige. Intervjuerna genomfördes individuellt.

Uppsatsens syfte Àr att diskutera vad lÀrare anser att de kan göra för att motverka mobbning i skolan. Studien Àr av kvalitativ art och har genomförts med hjÀlp av en hermeneutisk tolkningsmetod. Studien Àr baserad pÄ Ätta stycken lÀrarintervjuer. Undersökningen visar att lÀrarna anser att samtal och diskussioner med eleverna har stor betydelse nÀr det gÀller att motverka mobbning. LikasÄ framhÄlls vikten av att upprÀtta gemensamma regler och att vara tydlig som lÀrare genom att sÀtta grÀnser och markera nÀr ett beteende inte accepteras.

Syftet med denna studie var att granska observationsmaterialet TRAS, Tidig Registrering Av SprÄkutveckling samt att försöka bringa klarhet i hur TRAS-materialet kan anvÀndas som ett utvÀrderingsmaterial av förskolans verksamhet. Inför studien granskades tidigare forskning samt nationella och lokala styrdokument. DÀrefter genomfördes kvalitativa intervjuer med sex pedagoger verksamma i en stad i norra Sverige som fÄtt i uppdrag att anvÀnda sig av TRAS i verksamheten. UtgÄngspunkten i tolkningen och analysen av intervjuerna har haft en hermeneutisk ansats. Resultatet frÄn denna studie antyder att materialet kan anvÀndas för att följa barnens sprÄkutveckling men att TRAS-materialet ska anvÀndas med försiktighet.

Bakgrund: I Sverige Àr kÀrnfamiljen Àn sÄ lÀnge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och dÀrmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur pÄverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vÄr kÀnnedom att Àmnet skilsmÀssa Àr ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska nÀrma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men Àr rÀdd för att ?lÀgga sig i?.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars förÀldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns nÄgon skillnad i synen pÄ bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnÄ syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkÀtundersökning med 13 pÄstÄenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen frÄga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det Àr viktigt att förÀldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Uppsatsen börjar med att redogöra för teorier och diskussioner angÄende filmens roll som Ätergivare av historien, teorier hÀr frÀmst representerade av Robert A. Rosenstone och Mats Jönsson. UtifrÄn dessa analyserar sedan uppsatsen tvÄ filmer som pÄ ett eller annat sÀtt behandlar historien, detta med avsikten att fÄ en ökad förstÄelse för hur dessa filmers historiska Ätergivningar Àr konstruerade. Analyserna koncentreras mestadels till att undersöka filmernas narrativa uppbyggnad. De filmer som hÀr behandlas Àr Rainer Werner Fassbinders Maria Brauns Àktenskap (1979) och Lars von Triers Europa (1991).

Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ en bild av instÀllningen hos lÀrare i Är ett till tre angÄende de nya mÄlen och de nationella proven som införts i Ärskurs tre. Vidare vill vi se hur lÀrarna menar att de anvÀnder sig av kursplanerna i sin planering och bedömning och om de anser att de förÀndrat sitt arbetssÀtt angÄende huruvida mÄlen ska uppnÄs och hur bedömningen ska ske.VÄrt val av metod Àr enkÀter dÀrför att vi vill nÄ ut till mÄnga lÀrare och fÄ ett vidare perspektiv pÄ undersökningen. EnkÀten bestÄr av tre delar med sammanlagt sex frÄgor utöver inledande bakgrundsfrÄgor. Undersökningen Àr en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats dÄ vi vill tolka och analysera respondenternas svar.I resultatet framgÄr att respondenterna inte nÀmnvÀrt förÀndrat sitt arbetssÀtt men att de upplever de nya mÄlen och nationella proven pÄ ett positivt sÀtt. Det framgÄr Àven att, tack vare ett projekt inom den aktuella kommunen angÄende ?Kunskap och bedömning?, har ett nyvÀckt intresse för kursplanernas mÄlkriterier framstÄtt.

Uppsatsens syfte var att undersöka socialsekreterares erfarenheter av hur placeringar pÄ lÄst institution inverkar pÄ ungdomar. VÄra frÄgestÀllningar var 1. Vilka faktorer har betydelse för placerade ungdomars sociala utveckling? 2. PÄ vilket sÀtt kan tvÄng motivera till positiv social utveckling? Studien har en hermeneutisk vetenskapsfilosofisk position med kvalitativ ansats och vÄr empiri bygger pÄ intervjuer med fyra socialsekreterare.

Hur kan stödgrupper hjÀlpa barn som har upplevt vÄld? Syftet med denna studie var att undersöka hur en specifik stödgruppsverksamhet i en mellanstor stad i Sverige arbetar i sina stödgrupper för barn som har upplevt vÄld. Samt hur verksamheten, utifrÄn de professionellas tankar, kunskap och erfarenheter, pÄverkar barnen. UtifrÄn en kvalitativ metod och en hermeneutisk utgÄngspunkt har tvÄ intervjuer genomförts utifrÄn ett strategiskt urval pÄ en stödgruppsverksamhet dÀr de intervjuade, informanterna, Àr de professionella som leder stödgrupperna. Studien visar att barn som har upplevt vÄld behöver hjÀlp att bearbeta sina upplevelser av detta vilket de kan fÄ möjlighet till genom individuella samtal.

Inledning: De senaste Ärens redovisningsskandaler, dÀr bland annat Enron och Worldcom var inblandade, har lett till att förtroendet för den finansiella rapporteringen har minskat eftersom rapporteringen av bolagens ekonomiska stÀllning inte har varit sanningsenlig. Debatten kring redovisningsskandalerna har frÀmst handlat om att den finansiella rapporteringen inte har varit tillförlitlig pÄ grund av bristande intern kontroll hos bolagen. För att vinna tillbaka marknadens förtroende införde George W Bush en ny lagstiftning som kom att kallas Sarbanes Oxley Act. Alla bolag som Àr registrerade pÄ amerikanska börsen mÄste följa lagen, vilket Àven pÄverkar svenska bolag. Sarbanes Oxley Act Àr en omfattande lag som bestÄr av ett antal sektioner.

Studiens syfte Àr att undersöka om DLS (diagnostiskt lÀs- och skrivprov) fungerar som ett redskap för att undersöka elevgruppers och enskilda elevers kunskapsnivÄ i svenskÀmnet. Undersökningen har genomförts med en elevgrupp om 73 elever i skolÄr 7 varpÄ statistik gjorts pÄ deras resultat. Vidare har den genomförts genom att detaljgranska tre utvalda elevers resultat. Bland slutsatserna mÀrks att DLS fungerar vÀl för specialpedagogen i dennes handledande roll gentemot ÀmneslÀrarna och att det Àven Ätminstone vad gÀller rÀttstavning och ordförstÄelse fungerar i den utredande rollen genom att resultatet nogsamt kan analyseras och ge en bild av en elevs fÀrdigheter i svenskÀmnet. LÀsförstÄelsetestet kan enligt undersökningen översiktligt ge en bild av enskilda elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter men bör kompletteras för en djupare analys..

Den hÀr uppsatsen Àr en kvalitativ analys om hur Stockholm stad har valt att anvÀnda sig utav eventkommunikation för att kommunicera ett budskap. Eftersom att event kan anvÀndas som strategi inom flera typer utav kommunikationsomrÄden, anvÀnds hÀr begrepp som kan relatera till flera av dessa omrÄden.För att komma i nÀrmare kontakt med eventet har intervjuer genomförts med projektledaren och kommunikationsansvarig för Kulturnatt Stockholm. Genom textanalys, retorisk analys och innehÄllsanalys studeras intervjusvaren och en reklamaffisch som utformats för att marknadsföra eventet.Det kan konstateras att det utformade syftet för eventet gÄr hand i hand med det kommunicerande budskapet och att Stockholms stads intressen kan Äterspeglas i reklamaffischen. .

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka nÄgra elevers sÀtt att beskriva motivation. Hur de sjÀlva formulerar, definierar och uppfattar motivation. Skolan har i uppgift att förmedla kunskap samt skapa förutsÀttningar sÄ att eleverna kan tillÀgna sig och utvecklar kunskap (Lpf 94). Till detta krÀvs att miljön Àr lÀrande och motiverande, men vad innebÀr egentligen det? GÄr det att pÄverka motivationen och hur gör man det i sÄ fall? Motivation har blivit definierat och hanterat pÄ mÄnga olika sÀtt genom Ären och beskrivs av Giota (2002) som en av de svÄraste uppgifter inom pedagogiken.

Arbetets utgÄngspunkt var att undersöka hur personer med psykosdiagnoser kan uppleva psykoterapi. Vi valde att fokusera patientens upplevelse dÄ vi anser att denna Àr viktig för förstÄelsen av individen bakom diagnosen. Syftet var att belysa det subjektiva vÀrdet av terapi för dessa personer samt att beskriva deras upplevelser och tolka de beskrivna fenomenens mening. För att uppnÄ detta syfte anvÀndes en berÀttande, hermeneutisk ansats. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med hjÀlp av en semistrukturerad intervjuguide.