Varför klÀr sig somliga unga mÀn i klÀder som traditionellt anses feminina, anvÀnder make up och bÀr hÄret i smÄ tofsar i alla möjliga fÀrger? Varför Àgnar sig somliga ungdomar Ät samkönat hÄngel samtidigt som de ser sig som heterosexuella? Vad Àr det som gör att de vÀljer detta beteende trots att de riskerar att bli utsatta för vÄld pÄ grund av detta? Dessa frÄgor har mynnat ut i föreliggande undersökning. Detta Àr en kvalitativ fallstudie/etnografi med hermeneutisk ansats. Syftet med denna undersökning har varit att belysa hur en specifik grupp ungdomar idag ser pÄ genusidentitet och sexualitet för att försöka förstÄ dess betydelse i konstruerandet av sjÀlvidentiteten idag. Undersökningen har skett genom deltagande observation i ungdomsgruppen under loppet av fyra Är.

Syftet med studien Àr att undersöka hur en balanserad styrning i praktiken pÄverkar verksamheters lÀrande och utveckling, samt hur en balanserad styrning i praktiken pÄverkar verksamheters förutsÀttningar att bli en lÀrande organisation. Balanserad styrning Àr en svensköversatt modell av balanced scorecard, en amerikansk styrform. Det teoretiska perspektivet i studien Àr miljöpedagogik och lÀrande organisation. Studien bygger pÄ en hermeneutisk tolkande ansats, vilket syftar till att hÀr skapa förstÄelse för hur en balanserad styrning fungerar i praktiken avseende lÀrande och utveckling samt hur den skapar förutsÀttningar för att bli en lÀrande organisation. Intervjuer har anvÀnts som datainsamlingsmetod, respondenter frÄn tvÄ kommuner har intervjuats, och i varje kommun har en enhetschef och tvÄ medarbetare intervjuats.

LÀroböcker som anvÀnds i undervisningen i arabiska som modersmÄl importeras frÄn arabiska lÀnder, bland annat Syrien, Libanon och Jordanien. PÄ grund av stora skillnader mellan utbildningar och undervisningsmetoderna i arabiska skolor och i svenska skolor vill jag genom min uppsats undersöka och analysera en av dessa böcker som anvÀnds i undervisningen hÀr i Sverige. Det övergripande syftet med min uppsats Àr att undersöka hur den arabiska kulturen och identiteten representeras i lÀroboken ?Al qeraa al arabia?, som anvÀnds i undervisning i arabiska som modersmÄl pÄ grundnivÄ. För att analysera den valda lÀroboken har jag valt att kombinera tvÄ analysmetoder, nÀmligen en hermeneutisk metod kallad ?kritisk nÀrlÀsning? och en sprÄkvetenskaplig metod, dÀr jag anvÀnder valda delar av en analysmodell konstruerad av Hellspongs. Resultatet av mina analyser visar att lÀroboken ?Al qeraa al arabia? inte kan bidra till att bygga kultur och identitet hos elever i Sverige som Àr frÄn olika arabiska lÀnder. Avslutningsvis diskuteras Àven tÀnkbara konsekvenser av resultaten och exempel ges pÄ vidare forskning inom omrÄdet..

Syftet med uppsatsen Àr att genom nÀrlÀsning av Magdalena Graafs sjÀlvbiografi Det ska bli ett sant nöje att döda dig, studera hur stereotypa förestÀllningar kommer till uttryck. De stereotypa förestÀllningar som valts Àr synen av polisens och de sociala myndigheters arbete.     Hermeneutisk metod har anvÀnds för att fÄ en sÄ fullstÀndig uppfattning av bokens innehÄll som möjligt. DÀrtill har ocksÄ nÀrlÀsning av texten gjorts med syfte att hitta alla stÀllen i boken dÄ Magdalena Graaf talar om polisen eller de sociala myndigheterna. I resultat och analysdelen jÀmförs den stereotypa bild som finns i Magdalena Graafs bok med liknade studier av stereotyper inom faktionslitterturen. Uppsatsen avslutas sedan med en slutdiskussion dÀr jag sammanfattar och svarar pÄ uppsatsens syfte och frÄgestÀllningar.

Syftet med studien var att belysa de professionellas (behandlares/socialarbetares) arbete med familjehemsplacerade barn och unga. Hur man kan förebygga psykisk ohÀlsa hos familjehemsplacerade barn och unga samt vilka insatser som erbjuds var centrala frÄgestÀllningar i studien. Studien utgick ifrÄn en hermeneutisk utgÄngspunkt och var av kvalitativ karaktÀr. Metoden som anvÀndes för att besvara frÄgorna Àr semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att förebyggande arbete börjar redan nÀr barnet föds.

Denna uppsats undersöker hur genus skapas och iscensÀtts i Sveriges Televisions julkalendrar 1996 och 2007 samt om det skett nÄgon förÀndring över tid vad gÀller skapandet och framstÀllandet. Detta undersöks genom en semiotisk analys samt med queerteori som teoretisk utgÄngspunkt. Undersökningen visar att julkalendrarna i mÄnga fall bidrar till ett vidmakthÄllande av stereotypa könsroller. Man kan dock urskilja en förÀndring mellan de bÄda kalendrarna dÄ den senast sÀnda ger ett intryck av att producenten gjort medvetna val för att undvika ett reproducerande av könsstereotyperna..

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.

Syftet med denna studie var att fÄ en ökad förstÄelse för hur och varför personalen pÄ en institution som drivs av Statens institutionsstyrelse, bemöter ungdomar olika utifrÄn kön och vilka faktorer som spelar in i dessa skillnader. Vidare sÄ ville jag Àven fördjupa mig i hur reflektion som verktyg kan anvÀndas till ett ökat lÀrande och utveckling hos personalen. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med Ätta anstÀllda har genomförts samt ett observationstillfÀlle pÄ vardera avdelningen. För att tolka resultaten har en hermeneutisk ansats anvÀnts. Resultatet visar pÄ att personalen bemöter ungdomarna olika beroende pÄ kön och vilken avdelning personalen arbetar pÄ.

Jag har gjort en diskursanalys utav tre lÀromedel i svenska avsedda för gymnasieskolans B-kurs.Analysens syfte Àr att se hur lÀromedlen i gymnasieskolans svenskundervisning tar upp utomvÀsterlÀndska författare, sÄsom afrikanska, sydamerikanska och asiatiska författare, med utgÄngspunkt i postkolonial teori. Hur motiveras de utomvÀsterlÀndska författarnas medverkan i lÀromedlen, huruvida upprÀtthÄlls den vÀrldsbild som har vÀsterlandets överlÀgsenhet som utgÄngslÀge i val av författare och verk?Min slutsats blir att lÀromedlen inte uppfyller de krav lÀroplanen stÀller pÄ dem nÀr det gÀller att lyfta in ett internationellt perspektiv i undervisningen. Jag anser Àven att det sÀtt, som lÀromedelsförfattarna mÄnga gÄnger tar upp utomvÀsterlÀndska författare pÄ, bidrar till att maktstrukturerna i samhÀllet vidmakthÄlls..

Examensarbetet gjordes i samarbete med Maria Westerlind AB och mÄlsÀttningen var att ta fram femton modeller inför vÄren 2011, varav tre har valts ut för nÀrmare analys. Konstruktionerna gjordes i Lectras programvara Modaris, dels frÄn fÀrdiga modeller, dels frÄn befintliga grunder. Rapporten beskriver tillvÀgagÄngssÀttet för konstruktionen av de tre utvalda modellerna och redovisar resultaten av de förstaprover som sytts upp baserat pÄ dessa konstruktioner. UtifrÄn detta har en jÀmförelse gjorts mellan för- och nackdelar för de olika tillvÀgagÄngssÀtten och slutsatsen blir att det Àr svÄrt att föredra det ena före det andra eftersom tillvÀgagÄngssÀttet bör vÀljas baserat pÄ modellen som skall konstrueras men att upprÀttandet av ett bibliotek med konstruktionsunderlag skulle kunna vara anvÀndbart i framtiden..

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Studiens syfte Àr att undersöka lÀrarnas förvÀntningar pÄ ElevhÀlsan samt att belysa lÀrarnas upplevelse av stödet frÄn ElevhÀlsan ur deras perspektiv. Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ fokusgruppsintervjuer dÀr vinjetter var ett stöd till vÄra ÀmnesomrÄden. Vi har en hermeneutisk ansats i vÄrt arbete dÄ vi Àr intresserade av att tolka och se mönster och innebörder i pedagogernas förvÀntningar gÀllande ElevhÀlsan och stödet dÀrifrÄn. VÄr teori Àr Antonovskys teori, KASAM vilket innebÀr att mÀnniskan har behov av att tillhöra ett sammanhang och kÀnna meningsfullhet i det hon gör. Vi har i fyra fokusgrupper intervjuat 22 lÀrare pÄ tre olika skolor. Resultatet visar att lÀrarna har svÄrt att uttrycka klara förvÀntningar pÄ ElevhÀlsans arbete dÄ de olika rollerna inom teamet Àr otydliga för dem.

Syftet med denna studie Àr att fördjupa vÄr förstÄelse för hur 12 unga mÀnniskor med funktionshinder upplever sin levnadssituation. Detta vill vi uppnÄ genom att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod med en hermeneutisk ansats. VÄrt urval bestÄr av tolv informanter, fem kvinnor och sju mÀn, som Àr mellan 20 och 30 Är gamla. De typer av funktionshinder vi har valt att avgrÀnsa oss till Àr olika typer av ryggmÀrgsskador som innebÀr att personerna Àr rullstolsbundna, olika grader av synskador samt en person som Àr amputerad. Studiens teoretiska perspektiv Àr Madis Kajandis definition och modell av livskvalitet samt mÄngfald.

Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att undersöka hur sex nyanlÀnda somaliska elever upplever mötet med den svenska skolan och med det svenska skriftsprÄket. Eventuella tankar kring hur respondenterna sjÀlva anser att den svenska skolan kan stötta dem Àr ocksÄ relevant. Studien utgÄr frÄn följande tre frÄgestÀllningar:1. Hur har eleverna upplevt mötet med den svenska skolan?2.

Arbetskraftsexploatering, s?rskilt av utl?ndska arbetstagare, ?r ett v?xande samh?llsproblem som kan omfatta allt fr?n l?ga l?ner och orimligt l?nga arbetstider till farlig arbetsmilj? och underm?liga boendef?rh?llanden. Trots inf?randet av brottet m?nniskoexploatering i 4 kap. 1 b ? brottsbalken har det visat sig vara sv?rt att lagf?ra arbetsgivare p? grund av h?ga beviskrav och komplexa rekvisit.