Den hÀr kvalitativa studien undersöker hur det Àr att vara förÀlder till ett barn som missbrukar samt hur vardagslivet och hur relationer inom familjen samt till omgivningen pÄverkas. Studien utgÄr frÄn en hermeneutisk forskningstradition med kvalitativ inriktning. Undersökningen bygger pÄ fyra semistrukturerade intervjuer varav alla intervjupersoner har haft minst ett barn med missbruksproblem. Familjen Àr ett  mÀnskligt system, dÀrför tolkas resultatet utifrÄn systemteorin. Resultatet visar att familjens vardag förÀndrades dÄ de fick utstÄ pÄfrestningar av missbruket vilket ledde till att familjerelationerna försÀmrades.

Studien har haft som syfte att genom exempel belysa hur skola respektive socialtjÀnst arbetar med ungdomar med avvikande beteende. För att dÀrigenom undersöka om- och hur samverkan myndigheterna emellan kan förbÀttra möjligheterna för psykosocial behandling av dessa ungdomar. Studien har en hermeneutisk ansats och har utgÄtt ifrÄn den kvalitativa forskningstraditionen. Insamlandet av empirin har skett igenom intervjuer i en mindre- respektive en medelstor kommun. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tvÄ representanter ifrÄn varje myndighet, dessa intervjuer har sedan tolkats med en kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka skolledares attityder till dans som fenomen och dans som skolÀmne. Bakgrunden behandlar olika aspekter pÄ kunskap samt ger en historisk beskrivning av dans i skolan. Litteraturen belyser sÄvÀl kunskapssyn och skola generellt som estetiska Àmnen i allmÀnhet och dans i synnerhet. Vad som stÄr om dans i skolans styrdokument sammanfattas. Uppsatsen kan placeras in i en hermeneutisk forskningstradition.

SammanfattningProblemomrÄde:Inom NIU-fotboll finns det olika sÀtt att organisera sig. Vilken pÄverkan har de olika organisationsformerna pÄ identifikationen av vad de anser vara talang. Hur bedriver det sin uttagning och kommer fram till vilka som ska selekteras och erbjudas en plats pÄ utbildningenSyfte: Studiens övergripande syfte Àr att beskriva och analysera pÄ vilka grunder som pojkar respektive flickor vÀljs ut till tvÄ olika Nationellt godkÀnda idrottsutbildningar i fotboll samt diskutera om skolornas organisationsformer pÄverkar dessa talangidentifikationsprocesser.Metod:Studien har tillÀmpat en hermeneutisk kunskapsteoretisk utgÄngspunkt och det empiriskt insamlade materialet har inhÀmtats genom intervjuer och observationer. I och med att mer Àn en insamlingsmetod har valts har metodtriangulering tillÀmpats i denna studie som uttryckligen har en kvalitativ ansats.Resultat:Studiens resultat visar att det finns olika sÀtt att organisera sin NIU-utbildning och att detta pÄverkar hur talangidentifikation och selektering till sker inom de olika organisationsformerna..

Syftet med denna studie var att fÄ en ökad förstÄelse för hur enhetschefer inom Àldreomsorgen beskriver hur de ser pÄ och anvÀnder Lex Sarah, vilka kunskaper som finns i Àmnet och hur de resonerar runt ordet missförhÄllande. Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer.Studien utgÄr ifrÄn en hermeneutisk ansats eftersom jag ville veta vad mina respondenter hade för uppfattningar, erfarenheter och tolkningar. Sammanlagt var det sex enhetschefer inom Àldreomsorgen som intervjuades. De beskriver vad de har för kunskaper, hur de anvÀnder Lex Sarah i verksamheterna och hur de ser pÄ missförhÄllanden. Resultatet frÄn studien visar pÄ kunskapen inom Àmnet Lex Sarah behöver bli bÀttre bÄde bland enhetschefer och bland personal.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

I denna uppsats analyseras Nancy Horans debutroman KÀrleken till Frank med narratologiska begrepp. Analysen utgÄr frÄn Gérard Genettes narratologiska system och Àr indelad i tre huvudomrÄden; tempus, modus och röst. Syftet med uppsatsen Àr att, genom en strukturalistisk analys, öka förstÄelsen för romanen, dess berÀttarteknik och stil. FrÄgestÀllningar som behandlas Àr bland annat; Hur behandlar tid i berÀttelsen? Hur ser fokalisationen ut i romanen? Deltar berÀttaren som en karaktÀr i romanen, eller Àr den dold? Uppsatsen inriktar sig alltsÄ pÄ studiet av berÀttarkonsten, narrationen i KÀrleken till Frank. .

Trots att mÄnga menar att Human Resources har en allt viktigare roll i förÀndringsprocesser rÄder det brist pÄ studier som undersöker pÄ vilket sÀtt de i sitt dagliga arbete Àr involverade i förÀndringsprocesser och hur de interagerar med andra aktörer inom organisationen under processen.Syftet med denna studie Àr att undersöka vad HR bidrar med kopplat till processen vid planerade organisationsförÀndringar. Undersökningens frÄgestÀllning inriktades pÄ vilka olika roller HR kan ta vid planerade organisationsförÀndringar samt vilka faktorer som pÄverkar HRŽs delaktighet i dessa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras pÄ sex semistrukturerade intervjuer med HR-medarbetare pÄ tvÄ olika organisationer inom privat sektor.Resultatet visar pÄ att HR framförallt tar tvÄ olika typer av roller som vi har benÀmnt supportrollen och den sjÀlvstÀndiga rollen. Dessa kopplar vi i analysen sedan till tvÄ övergripande roller som HR kan utgÄ ifrÄn i sitt agerande. De faktorer vi har sett i vÄr studie som pÄverkar HRŽs delaktighet i förÀndringsprocesser Àr brist pÄ tid, stort avstÄnd till kÀrnverksamheten och medarbetarna, vilken relation de har till cheferna samt vilken typ av förÀndring det handlar om..

Denna uppsats studerar naturens pÄverkan pÄ karaktÀrerna i Tove Janssons böcker Trollvinter och Pappan och havet. UtifrÄn ekokritik och begreppen pastoralen och den vilda naturen presenteras hur denna pÄverkan gestaltar sig samt vilka följder den fÄr. Uppsatsen understryker vikten av att ta naturens roll i beaktande vid analys av karaktÀrerna, vilka bland annat erfar en ökad sjÀlvstÀndighet samt fördjupad sjÀlvinsikt grundad i olika naturtyper..

Uppsatsen behandlar bönders vĂ€rldsbild under tvĂ„ perioder, före (1796-1800) respektive efter Laga skifte (1886-1890). Studien Ă€r avgrĂ€nsad till Höks HĂ€rad i Hallands lĂ€n. Den empiriska undersökningen baseras pĂ„ suppliker, insĂ€nda till Hallands lĂ€ns Landskontor och Landskansli, som analyserats och tolkats med en hermeneutisk metod. Karl-Johan Ödmans teori i vilken bondebefolkningen genomgick ett mentalt skifte mellan tradition och modernitet i samband med Laga skifte har fungerat som ram för tolkningen av materialet. Undersökningen visar att kĂ€nnetecken för Ödmans traditionella paradigm Ă„terfinns i undersökningens suppliker frĂ„n den tidiga perioden medan de moderna kĂ€nnetecknen inte Ă€r lika tydliga under sin period.

Syftet med uppsatsen var att öka kunskapen om deltagande förÀldrars upplevelser av projektet ?Aktiv FörÀlder?. Studiens frÄgestÀllning var: Hur upplever deltagande förÀldrar i projektet ?Aktiv FörÀlder? dess innehÄll och mening? För att besvara frÄgestÀllningen tillÀmpades en kvalitativ metod dÀr intervjuer genomfördes med fem deltagande förÀldrar och projektledaren. Gemensamt för förÀldrarna var upplevelsen av att nÀtverket kring dem hade pÄverkats och utökats, och att det nu utgjorde ett stort stöd för förÀldrarna.

Syftet med studiens har varit att fÄ en förstÄelse för den generella problematik som upplevs av olika nyckelpersoner och pedagoger nÀr förÀndringar införs i en organisation. I syftet har ocksÄ ingÄtt att försöka fÄ en förstÄelse för vilka faktorer som uppfattas pÄverka förÀndringsarbetet i införandet av verktyget pedagogisk dokumentation inom förskolorna i en kommun. För att uppnÄ detta syfte har det varit nödvÀndigt att förstÄ hur informanterna uppfattar begreppet Pedagogisk Dokumentation och behovet av kunskap. Studien har genomförts genom intervjuer av informanter som Àr verksamma pÄ tvÄ kommunala förskolor pÄ olika enheter i kommunen, samt med nyckelpersonerna Àr inom kommunen. De övergripande frÄgestÀllningarna som legat till grund för studiens datainsamling har haft fokus pÄ att beskriva nyckelpersonernas och pedagogernas uppfattning av pedagogisk dokumentation, vilken kunskap som uppfattats behövas för verktyget, samt vilka möjligheter och hinder som de erfarit under implementeringen av verktyget.

Det vÀsterlÀndska och nordiska samhÀllets historia och vÀrderingar prÀglar kursplanen, och dÀrmed undervisningen, för Àmnet historia i Ärskurs 4?6. Med tanke pÄ att det i dagens klassrum finns elever med olika kulturella bakgrunder, har studiens syfte varit att undersöka hur elever uttrycker att deras identitet pÄverkas genom denna historieundervisning. Den teori som inspirerat studien Àr hermeneutisk fenomenologi. Genom fokusgruppsintervjuer, dÀr arton elever deltagit, har det visat sig att historia som Àr kopplat till elevens egen bakgrund kan vara av betydelse för elevers identitetsutveckling.

I följande rapport behandlas en analys av Axel Larsson MaskinaffĂ€r ABs datanĂ€tverk. En modell av nĂ€tverket togs fram för att ligga som grund för resterande arbete. Dokumenteringsmetoden UML anvĂ€ndes till de diagram som gjordes över nĂ€tverkets uppbyggnad. Datatrafiken i nĂ€tverket analyserade för att ta reda pĂ„ bandbreddsanvĂ€ndning vid normal och max belastning. Portspegling valdes som metod för att avlyssna nĂ€tverket och Wireshark anvĂ€ndes som verktyg vid insamling och undersökning av data.Även befintlig IT-policy undersöktes och förslag till en ny arbetades fram tillsammans med riktlinjer för vad man bör tĂ€nka pĂ„ vid framstĂ€llning av en IT-policy.Resultatet av dataanalysen visade pĂ„ att problemet som upplevts inte ligger i datanĂ€tverket utan i antingen servrar eller i CRM programmet Jeeves.TvĂ„ förslag pĂ„ IT-policy togs fram som redovisas i Appendix A..

Syftet med den hÀr studien var att försöka förklara utbrÀndhet genom att försöka förstÄ mÀnniskors kÀnslor av sammanhang pÄ arbetsplatsen samt att försöka utröna vilka faktorer som behövs för att mÀnniskor ska fÄ kÀnslor av sammanhang pÄ arbetsplatsen. Studiens tolkningsmetod var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med tre personer som arbetar inom ett vÄrd- och omsorgsprojekt: en projektledare och tvÄ medarbetare. Vi har utifrÄn Giorgis analysmetod tolkat att arbetsklimat och socialt stöd, ledarskap, arbetsbelastning, tydlighet samt delaktighet Àr omrÄden som Àr viktiga för att fÄ en kÀnsla av sammanhang pÄ arbetsplatsen. Analysen av intervjupersonernas utsagor skedde utifrÄn Aaron Antonovskys salutogenetiska synsÀtt och hans begrepp KASAM - kÀnsla av sammanhang.