Syftet med min uppsats var att undersöka den sensuella gestaltningen av den nakna kvinnokroppen i Per Hasselbergs skulpturer: Snöklockan, VÄgens tjusning, Grodan och NÀckrosen. Min metod bestod i en fenomenologisk-hermeneutisk upplevelsebeskrivning och tolkning av de respektive verken. I min analys visade jag att de skiftande sensuella uttrycken i de respektive skulpturerna kan lÀsas tillsammans som en bildserie som berÀttar eller illustrerar olika utvecklingsstadier i kvinnans biologiska (sexuella) och/eller andliga liv, och som en spegling av konstnÀrens egen anima..

Syftet med denna studie Àr att studera religiösa och kulturella inslag inom anime-serien Avatar. The Last Airbender med en hermeneutisk metod.Uppsatsen börjar med en övergripande genomgÄng av de buddhistiska, hinduiska samt andra österlÀndska aspekter som hittades i materialet. HÀr fÄr lÀsaren en inblick i de delar av religionen som senare kopplas till materialet. Författaren utgÄr frÄn sina förkunskaper kring religionerna för att utvinna de religiösa fenomen som förekommer i den populÀrkulturella tv-serien.Slutsatsen av denna uppsats pÄvisar att det fanns mÄnga aspekter av religionerna representerade i anime-serien. Författaren anser att seriens skapare har vÀvt in de religiösa och kulturella aspekterna bra i serien och med stor sannolikhet sÄ har de religiösa perspektiven tagits med för att pÄ nÄgot sÀtt fostra de unga personer som tittat pÄ serien..

Uppsatsen har en kvalitativ ansats och Ă€r beskrivande till sin form.Dess övergripande syfte var att öka förstĂ„elsen för traumatisk hjĂ€rnskada. Syftet var att förstĂ„ meningsaspekter av skadan och att ge ett bidrag till förstĂ„elsen av olika variationer av livsvĂ€rldsförĂ€ndringen. Hur traumatisk hjĂ€rnskada kan förstĂ„s utifrĂ„n ett existentiellt perspektiv var sĂ€rskilt fokuserat. ForskningsfrĂ„gan löd: Vad och hur berĂ€ttar nĂ„gra vuxna personer som i vuxen Ă„lder drabbats av en traumatisk hjĂ€rnskada om erfarenheter och konsekvenser av skadan och vilka slutsatser kan dras av en fenomenologisk hermeneutisk analys av detta.Åtta personer som varit patienter inom hjĂ€rnskaderehabilitering intervjuades. Intervjuerna spelades in pĂ„ band och skrevs ner ordagrant.

Syfte: Syftet med studien a?r att analysera yngre vuxna i Stockholms sparbeteende info?r intrĂ€delsen pĂ„ bostadsmarknaden utifrĂ„n livscykelhyoptesen.Teori: Den frĂ€msta teoritillĂ€mpningen fo?r studien Ă€r livscykelhypotes om mĂ€nniskans generella och rationella sparbeteende. Även Maslows behovshierarki behandlas dĂ„ den angriper det social- psykologiska perspektivet angĂ„ende behovet av att ha en bostad och Behavioral Finance angriper andra yttre faktorer som kan pĂ„verka huruvida en ma?nniska sparar eller inte.Metod: Studiens metodansats besta?r av en metodkombination, detta innefattar en enka?tunderso?kning med svarsalternativ som skedde inom Stockholmsomra?det. Det innefattar a?ven tre intervjuer med etablerade experter inom studiens omra?de.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

M?nniskans dominans ?ver naturen har kommit att leda till stora klimatkriser som utg?r konsekvenser f?r hela v?rlden. Klimatkriser och klimathot som p?verkar havet, ?r av stor betydelse f?r alla som bor p? planeten eftersom havet t?cker 70% av jordens yta. Samtidigt som forskare f?rs?ker deklarera hur antropocena klimatf?r?ndringar ?ver v?rlden m?ste stoppas, visar den danske antropologen Cecilie Rubow (2022) genom etnografisk forskning hur m?nniskor har en uttrycklig ?nskan, ett slags beg?r att ?terkomma till havet p? olika s?tt.

Den ha?r uppsatsen handlar om samtalet i musikterapi, ett a?mne som a?r sparsamt beskrivet i litteraturen. En kort beskrivning av musikterapi som klinisk och aka- demisk disciplin ges, och en litteraturgenomga?ng go?rs av na?gra bo?cker kring sam- talsmetodik och det lilla som finns skrivet om samtal i musikterapi. Studien byg- ger pa? tre musikterapisessioner arrangerade speciellt fo?r studien och intervjuer med de tre musikterapeuterna.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Syftet med denna C-uppsats Àr att belysa, beskriva och förstÄdramapedagogisk grundsyn,synligöra ett yrkeskunnande samt bidratill ett annat sÀtt att samtala och reflektera om/kringdramapedagogisk grundsyn. MetodenÀr fokussamtal med informanter bestÄende avyrkesverksamma dramapedagoger. UndersökningsfrÄgan Àr:Hur kan berÀttelser om dramapedagogiska misstag synliggöra dramapedagogisk grundsyn?Undersökningen Àr kvalitativ och ansatsen Àr hermeneutisk/ fenomenologisk. Analysen Àrfenomenologisk dÀr meningskÀrnor söks för att sedan pröva detta mot hermeneutisk tolkning.Bakgrundsmaterialet berör dramapedagogik samt pedagogisk grundsyn, tyst kunskap ochförförstÄelse.Resultatet i denna undersökning kopplas till Christer Stensmos fem aspekterkring filosofiskafrÄgor.

Detta Àr en jÀmförande litteraturstudie mellan tre lÀrarhandledningar för Ärskurserna tvÄ, fem och Ätta. Syftet Àr att se om det Àr nÄgra skillnader mellan lÀrarhandledningarna och i sÄ fall vilka det Àr. Den metod som har anvÀnts Àr en litteraturanalys med en objektiverande hermeneutisk ansats. LÀrarhandledningarna ser likartade ut i det att de alla innehÄller elevböckerna med tal och facit. Dessutom Àr det ungefÀr samma arbetsomrÄden som finns i alla lÀromedlen.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Syftet Àr att undersöka hur grundskollÀrare upplever elevens möjlighet till lÀrande. För att komma till en slutsats frÄgade vi grundskollÀrare om deras möjligheter att skapa lÀrtillfÀllen för sina elever. För att fÄ svar pÄ frÄgan intervjuade vi nÄgra lÀrare. Studien har en hermeneutisk ansats som vi kompletterar med kvalitativa data. Vi valde en hermeneutisk ansats för att tolka de svar vi fick frÄn vÄra informanter.

As artificial intelligence (AI) has gained more influence in recruitment, both recruitment processes and the role of the recruiter are changing. This study aims to describe and analyze how recruiters translate, use, and relate to AI in their work. Through a qualitative method based on semi-structured interviews and document analysis, the study explores recruiters? experiences, attitudes, as well as perceived obstacles and opportunities regarding the use of AI in recruitment. With a theoretical foundation in translation theory, fashion, and imitation, the study examines how AI is not only followed as a trend, but also shaped and adapted locally through translation, depending on organizational identity and needs.

Syftet Àr att undersöka hur grundskollÀrare upplever elevens möjlighet till lÀrande. För att komma till en slutsats frÄgade vi grundskollÀrare om deras möjligheter att skapa lÀrtillfÀllen för sina elever. För att fÄ svar pÄ frÄgan intervjuade vi nÄgra lÀrare. Studien har en hermeneutisk ansats som vi kompletterar med kvalitativa data. Vi valde en hermeneutisk ansats för att tolka de svar vi fick frÄn vÄra informanter.