Syftet med aktuell studie var att undersöka hur lärare resonerade kring elevers motivation och självbild med inslag av och koppling till inlärning, främst läsinlärning. Utifrån erfarenheter från VFU har skillnaderna i elevers olika motivation påverkat oss starkt, att det finns elever som inte ser någon mening med vissa ämnen eller uppgifter och inte tycker det är roligt att gå till skolan. Detta beteende har fångat vår uppmärksamhet och lett till att vi valt att studera motivation och självbild.Frågeställningarna i studien var:Hur resonerar lärare kring elevers motivation till läsning?Hur upplever lärare elevers metakognition?Vilken betydelse anser lärare att elevers motivation och självbild har för läsinlärningen?För att besvara frågeställningarna genomfördes kvalitativa intervjuer. Urvalet utgjordes av sex lärare från grundskolans tidigare år med varierande ålder, ämnesbehörigheter och antal år i yrket.

Rapporten beskriver vad självförtroende är, vad styrdokumenten säger, hur det uppkommer och stärks samt hur viktig lärarens roll är för elevers självförtronde. Den beskriver vidare att självförtroendet är en av de viktigaste grundförutsättningarna för en individs välbefinnande och för det livslånga lärande. Vi ville undersöka lärarnas uppfattningar och erfarenheter om elevers självförtroende, samt hur lärare upplever att de stärker elevers självförtroende i grundskolans tidigare år. Detta gjorde vi genom att ta del av litteratur, teorier och tidigare forskning. Undersökningsgruppen omfattade sex verksamma lärare i en liten skola i Norrbotten.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upplever skolans stöd i läsning och skrivning. Sex ungdomar mellan 12 och 20 år har intervjuats. Utsagorna har analyserats tematiskt med en fenomenologisk ansats. Resultatet visar att eleverna vill att lärarna ska lyssna och beakta deras åsikter gällande vilket stöd som de behöver, samt var, hur och när detta ska ges. Eleverna upplever skilda svårigheter i läsning och skrivning, vilket även kan resultera i problem gällande de teoretiska ämnena.

Den ändrade synen på lärarrollen i samhället skapar andra förväntningar på lärarens kompetens. Syftet med undersökningen är att ge insikter om elevers förväntningar gällande kompetensen hos lärare. Undersökningens fokus ligger på hur elever värderar vikten av social kompetens hos matematiklärare jämfört med ämneskompetens och bedömningskompetens. Enligt vår uppfattning finns det begränsad forskning rörande elevers syn på lärares kompetens. Vi valde därför att genomföra en enkätundersökning på två skolor i en storstad med flera etniciteter representerade.

Inom alla vårdformer möts patienter och vårdare. En viktig komponent i det vårdande mötet som presenteras i olika omvårdnadsteorier är att vårdaren är närvarande i mötet med hela sitt jag. Då kan patienten känna sig sedd och hörd samt känna att vårdaren är delaktig. Studiens syfte var att belysa hur närvarandet framträder i ett vårdande möte. Vår studie utgår från en kvalitativ metodansats med fem vetenskapliga artiklar som analyseras med hjälp av innehållsanalys.

Synen på skönlitteraturläsning i skolan har ändrats genom tiderna från kunskap om litteratur till kunskap genom litteratur. Under vår verksamhetsförlagda del av lärarutbildningen har vi blivit medvetna om att det är lättare i teorin än i praktiken att få alla elever att vilja läsa. Syftet med vår studie är att undersöka vilka faktorer som är betydelsefulla för elevers läslust, samt hur kunskap om detta påverkar lärares förmåga att handleda elever att genom ökad läslust ta del av skönlitteraturens kunskapskälla.Litteraturen pekar på olika faktorer, som elevers sociala bakgrund, svårigheter med lästeknik och läsförståelse, lärares engagemang och arbete, yttre och inre förutsättningar i klassrummet, läsning och bearbetning av olika slag, bokval som fängslar samt ett skolbibliotek med en intresserad bibliotekarie, som betydelsefulla för lärares planering och arbete med att handleda elever till ökad läslust. Lärares kännedom om elevers lärande och om skönlitteratur är utgångspunkt för lärares uppdrag att arbeta för elevers läslust.Metoden vi valde för vår undersökning var kvalitativa intervjuer med verksamma lärare. Undersökningen visar att de intervjuade lärarna anser att motivation behövs och att de faktorer som listats ovan är viktiga för elevers läslust..

Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande på fritidshem. Syftet är att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har används i undersökningen är samtalspromenader där elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.Därför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vår studie. Vårt teoretiska perspektiv är barns perspektiv som används för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förståelse av sin livsvärld.I studien framgår det att eleverna har inflytande när det gäller vissa saker på fritidshemmet. Eleverna har även en viss förståelse kring begreppet inflytande och fritidslärarna har goda möjligheter att bygga vidare på detta utifrån elevernas perspektiv..

I denna uppsats tas problematiken i lärares upplevelse av lärande och de olika tillvägagångssätt de använder sig av i det mångkulturella klassrummet. Undersökningen är gjord på en skola i Malmö därmed handlar vår uppsats endast om den skolan. De frågeställningar som ställs är: Hur upplever pedagoger elevers lärande på skola A? Hur arbetar pedagoger med mellanöstern i historieundervisning på skola A? Syftet med uppsatsen är att studera hur lärare upplever lärandesituationen i samband med elevers lärande. Undersökningen är en kvalitativ undersökning som bygger på intervjuer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare undervisar för att stimulera elevers läslust, samt hur de anser att skolbibliotek bör utvecklas för att kunna fungera som en resurs i arbetet med detta. För att uppnå studiens syfte har jag genomfört semistrukturerade intervjuer med sex lärare. Resultatet visar att lärare främst använder ett varierat arbetssätt för att stimulera elevers läslust, men även låter eleverna välja böcker och samarbetar med de lokala folkbiblioteken. För att deras skolbibliotek ska kunna fungera som en resurs för att stimulera elevernas läslust anser lärarna att de måste vara bemannade samt att bokutbuden behöver bli större och mer varierat. .

Syftet med denna studie var att undersöka hur tvåspråkiga elevers kommunikation under två olika laborationer såg ut, hur laborationsuppgiftens utformning påverkade dessa elevers kommunikation och även hur laborationerna kunde ge eleverna möjlighet till reflektion runt innehållet. Elever i årskurs 7 observerades och spelades in på band vid två skilda laborationstillfällen. Intervjuer utfördes efter det sista laborationstillfället. Undersökningen tyder på att elevernas kommunikation och möjligheter till reflektion i stor utsträckning påverkas av laborationens utformning och innehåll..

Den här studiens syfte är att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohälsa samt att ta reda på hur pedagoger för årskurs 4-6 i ämnet idrott och hälsa arbetar för att förebygga att psykisk ohälsa uppstår hos eleverna. En kvalitativ metod i form av intervju har använts för den här studien. Intervjuerna har gjorts på fyra pedagoger som alla är verksamma idrottslärare i årskurs 4-6.  Resultatet visar på att pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohälsa har skilda definitioner mellan att vara stress, oro, rädsla och dålig självkänsla. Pedagogernas medvetenhet och kunskap av psykisk ohälsa är faktorer som visats sig vara av betydelse för ett förebyggande arbete mot psykisk ohälsa hos eleverna. Den problematik som lyfts från resultatet är att bedriva en undervisning som ska se till alla elevers skilda förutsättningar.

SammanfattningTitel: Om individer får förberedande information om att arbeta i grupp, kan detta då ses kunna förändra deras upplevelse av att arbeta i grupp?Författare: Hayat Ashkar och Görgen Jansson Handledare: Ilkka Henrik Mäkinen Examinator: Hedvig EkerwaldLärosäte: Uppsala Universitet Datum: 5/1 2015Bakgrunden till den här studien bygger på tidigare forskning som visat att om en vårdsökande i väntan på sin läkartid får hjälp till självhjälp får denna patient ut mer av behandlingen, jämfört med en patient som endast fått vänta på sitt läkarbesök. Det kan då tolkas som att någon form av självhjälp, förberedelse, innan behandlingen är gynnsamt.Detta ledde till en tanke om samma princip kan gälla för grupparbeten. Om individer som ska genomföra ett grupparbete får information om att arbeta i grupp, en förberedelse, kan det då förbättra deras upplevelse av att arbeta i grupp? Syftet med uppsatsen är att undersöka om kunskap om socialpsykologiska begrepp kan ge någon inverkan på elevers upplevelser till att arbeta i grupp.

Uppsatsen sta?ller fra?gor kring- och underso?ker hur man som uttolkare av notbild och teatermanus ga?r tillva?ga fo?r att det man framfo?r pa? scenen ska ka?nnas som att det har fo?rankring i en sja?lv, trots att det a?r na?gon annan som a?r upphov till grundmaterialet. Syftet a?r att underso?ka hur musiker och ska?despelare ser pa? sitt arbete med sin respektive text fo?r att so?ka efter likheter, skillnader, motsa?ttningar och da?rigenom o?ppna upp fo?r vidare sa?tt att ta?nka kring interpretation. I uppsatsen finns ocksa? ett so?kande efter na?got som skulle kunna fungera som allma?ngiltiga strategier fo?r alla som arbetar med na?gon form av interpretation.En ma?ngd litteratur i a?mnet har genomga?tts och intervjusamtal har genomfo?rts med tva? musiker och tva? ska?despelare.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie har varit att se hur forskare ser på läxan i allmänhet och i synnerhet matematikläxan. Med ett fokus på vilka olika typer av läxor det finns både i allmänhet men även inom matematikämnet. Fokus har även legat på hur läxor i matematik påverkar elevers motivation och prestation i matematikämnet.  Studien består av tolv artiklar och rapporter som använts för att besvara frågeställningarna. Vi har fokuserat på studier gjorda på elever i årskurs 4-6, men har använt artiklar och rapporter som diskuterar andra årskurser om resultaten kunnat generaliseras till andra årskurser.

Syftet med studien var att ur musiklärares perspektiv skapa en bild av elevers förutsättningar att uppnå kunskapskraven i musik i årskurs 9, enligt kursplanen Lgr 11. Fem musiklärare intervjuades i ämnet. Intervjuerna transkriberades och utifrån lärarnas svar valdes för uppsatsen relevant innehåll ut som sedan redogjordes för i resultatdelen av uppsatsen. I diskussionen relateras dessa slutsatser till i bakgrunden beskriven forskning. Uppsatsens huvudresultat är att elevers förutsättningar och resultat framför allt beror på läraren och dennes förmåga att skapa god undervisningsmiljö samt att lärarnas förutsättningar i form av tid, lokaler och musikutrustning påverkar vad som ingår i undervisningen och elevernas möjlighet att uppnå kunskapskraven.