Sökresultat:
819 Uppsatser om Lustfyllt lärande - Sida 45 av 55
Konsumtion av mejeriprodukter och v?xtbaserade alternativ - en enk?tstudie om svenskars konsumtionsvanor
Syfte: Uppsatsens syfte var att unders?ka vuxnas konsumtion av mejeriprodukter och
likv?rdiga v?xtbaserade alternativ i Sverige. M?let var att unders?ka om det fanns
signifikanta skillnader i konsumtionsvanor mellan tre olika kosth?llningar, vegan,
vegetarian och all?tare, samt mellan faktorer som ?ldersgrupp, k?n, utbildningsgrad
och boendeform.
Metod: F?r att samla in empiri anv?ndes en enk?tunders?kning som distribuerades utifr?n ett
bekv?mlighetsurval via sociala medieplattformar. Chi-tv? tester anv?ndes f?r att
s?kerst?lla signifikanta skillnader i respondenternas svar (n=193).
Resultat: P? grund av f? svar fr?n respondenter med vegansk och vegetarisk kosth?llning
skapades ett bortfall.
Mellan raderna och illustrationerna
Den statistiska centralbyr?n (2022) beskriver Sveriges befolkning som en stor variation av olika kulturella bakgrunder. De svenska f?rskolorna har som uppdrag enligt f?rskolans l?roplan (2018) att uppm?rksamma dessa olika kulturer i verksamheten. Pesonen (2015a) menar att m?ngkulturell litteratur ?r betydelsefullt i barns utveckling, d?r bilderb?cker inte bara fungerar som pedagogiska resurser.
Fritidshemmet och leken
Vad ?r lek i fritidshemmet och hur ska de vuxna arbeta med den? I b?de l?roplanen och tillh?rande kommentarmaterial beskrivs leken som viktig, men inte vad lek som begrepp inneb?r och hur vuxna ska f?rh?lla sig till den i praktiken. I tidigare forskning framkommer att vuxnas deltagande i barnens lekar ger m?nga f?rdelar som exempelvis f?rb?ttrad social f?rm?ga bland barnen. Det ledde oss till att unders?ka om detta st?mmer ?verens med verkligheten.
Denna empiriska studie belyser hur vuxnas deltagande i lek p?verkar relationer och det sociala klimatet p? fritidshemmet.
UtlÄning till smÄ aktiebolag : Ur kreditgivarens synvinkel
Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.
Bokföringsbrott : Hur upplever de samverkande myndigheterna att det brottsförebyggande arbetet fungerar?
Bakgrund och problem:Ă
r 2011 anmÀldes 12 260 bokföringsbrott till Ekobrottsmyndighet-en och statistiken visar att detta brott Àr det nÀst vanligast anmÀlda ekonomiska brottet. Det Àr ett vÀxande problem och de brottsförebyggande myndigheterna mÄste anvÀnda ÄtgÀrder som ger en preventiv effekt eftersom ekonomisk brottslighet kan leda till betydande skador för samhÀllet, exempelvis genom att skapa en orÀttvis konkurrenssituation för företagare. Det kan Àven skada och hota förtroendet för nÀringslivet samt leda till en dÀmpad tillvÀxt i Sveriges ekonomi. Eftersom bokföringsbrott Àr ett omfattande problem sÄ klarar inte en enskild myn-dighet av att hantera problemet sjÀlv, dÀrför Àr samverkan en viktig del i myndigheternas arbete.Syfte:Syftet med studien Àr att med utgÄngspunkt i ett myndighetsperspektiv förklara hur de svenska brottsförebyggande myndigheterna arbetar för att förebygga bokföringsbrott. Det kommer att ske genom att vi identifierar vilka ÄtgÀrder de brottsförebyggande myndigheterna anvÀnder sig av i sitt förebyggande arbete samt beskriver hur samverkan mellan de olika brottsförebyggande myndigheterna fungerar.Metod:Vi har anvÀnt oss av den induktiva forskningsansatsen samt den kvalitativa forsk-ningsstrategin i vÄrt uppsatsarbete.
?VI G?R DET F?R ATT VI M?STE? - En kvalitativ studie av anst?lldas attityder till s?kerhetsarbete
I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden.
Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.
En ja?mfo?rande studie av sa?ljklimatet inom fo?retagsha?lsova?rdsmarknaden i Sverige
Denna studie Àmnar till att beskriva hur startup-bolag kan identifiera den försÀljningsstrategi som lÀmpar sig bÀst inom företagshÀlsovÄrdsmarknaden i Sverige.  Dessa utmaningar har sedan lyfts till en generell nivÄ dÀr syftet Àr att identifiera företags försÀljningsstrategier i relation till olika mikromarknader. Detta har utförts genom en fallstudie av företaget Onelab, som med sin tjÀnst Àr ett av de första företagen pÄ den svenska marknaden att erbjuda kunder personliga hÀlsoprofiler, som ett komplement till företagshÀlsovÄrdens tjÀnster. Den empiriska studien bygger pÄ nio semistrukturerade intervjuer hos strategiskt utvalda företag inom teknik- och konsultbranscher, med högpresterande och vÀlutbildade medarbetare. Samtliga respondenter var HR-personer, som i nÄgon form ansvarade för företagets företagshÀlsovÄrd och inköp av företagshÀlsovÄrdstjÀnster.
Barns upplevelser av postoperativ sm?rta ? en systematisk litteraturstudie
Bakgrund: Barns upplevelse av sm?rta ?r komplext och p?verkas av b?de fysiologiska och k?nslom?ssiga faktorer. Postoperativ sm?rta hos barn kan uttryckas p? olika s?tt beroende p? ?lder, vilket g?r sm?rtbed?mning och sm?rtbehandling en utmaning. Tidigare forskning beskriver barns postoperativa sm?rta som underbehandlad.
ButiksatmosfÀrens betydelse i second hand-butiker
Idag rÀcker det sÀllan med att shopping och konsumtion fyller ett praktiskt behov; det ska helst ocksÄ vara roligt och lustfyllt. Att dagens konsumenter stÀller högre krav gör att spelreglerna pÄ marknaden har förÀndrats. Mossberg (2003) och Hultén, Broweus och van Dijk (2008) konstaterar att en ny typ av marknadsföring hÄller pÄ att vÀxa fram, dÀr fokus flyttas frÄn produkten och dess egenskaper till att produkten och inköpet ska ses som en upplevelse.Ett sÀtt att öka kundernas upplevelse i butik Àr att skapa en tilltalande butiksatmosfÀr. DessvÀrre saknar mÄnga svenska butikschefer kunskaper om hur det arbetet kan gÄ till. Uppsatsens syfte Àr att lyfta fram frÄgan om butiksatmosfÀrens betydelse, och dÄ framförallt för butiker inom second hand-branschen.
Internetmobbning - en del av ungdomars vardag
SAMMANFATTNINGTitel:Â Internetmobbning, en del av ungdomars vardag.Fo?rfattare: Edeblom, Susanne; Winther, KarinInstitution:Â Institutionen fo?r Ha?lsa och La?rande, Ho?gskolan Sko?vdeProgram/kurs:Â Magisterexamen i omva?rdnad, OM854A, 15pHandledare:Â Brovall, MariaExaminator:Â Hammarlund, KinaSidor:Â 21Nyckelord:Â internetmobbning, ungdomar, skolsko?terskor, ka?nslor, upplevelserBakgrund: I Sverige har idag de flesta ungdomar tillga?ng till internet och ma?nga fo?redrar att interagera o?ver internet. Detta har medfo?rt att mobbning o?ver internet har o?kat bland ungdomar. Internetmobbning leder till o?kad risk fo?r oha?lsa och sa?mre studieresultat.
R?TTVIS OCH GENOMF?RBAR KOMPENSATION: En normativ studie om kompensatorisk r?ttvisa vid klimatinducerad territoriell f?rlust
Inom det normativa forskningsf?ltet har en debatt r?rande kompensatorisk r?ttvisa uppst?tt i ljuset av att vissa suver?na territorium riskerar att g? f?rlorade till f?ljd av klimatf?r?ndringarnas effekter. Vilken sorts kompensation en s?dan moraliskt distinkt f?rlust rimligtvis b?r f?ranleda relateras i h?g grad till huruvida k?randeparten i dilemmat uppfattas vara territoriets befolkning som kollektiv grupp (ett s.k. kollektivistiskt f?rh?llningss?tt) eller som enskilda individer (ett s.k.
?Utbildningen ska alltid vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet?
I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av
skolv?sendet, ska vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5
?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen
inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att
unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av
begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och
sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.
Titta, lyssna och hÀrma! : En studie som undersöker imitationsförmÄgan för auditivt och visuellt presenterat material hos typiskt utvecklade barn mellan 4 och 8 Är.
Syftet med studien var att underso?ka imitationsfo?rma?gan fo?r auditivt och visuellt presenterat material hos typiskt utvecklade barn mellan fyra och a?tta a?r. Den visuella imitationen underso?ktes i form av meningsfulla samt icke-meningsfulla handlingar. Den auditiva imitationen underso?ktes i form av meningsfull meningsrepetition samt icke-meningsfull nonordsrepetition.
Teknik i skolans tjÀnst? : ? en fenomenologiskt inspirerad studie av IKT i undervisning
Tekniken expanderar pÄ olika sÀtt inom skola och utbildning i den digitala tidsÄldern. Ett uttryck för detta Àr sÄ kallade 1:1-lösningar, det vill sÀga tekniklösningar dÀr varje elev har sin egen dator. Det anstÄr forskningen att klargöra hur tekniken bör integreras i undervisningen för att pÄ bÀsta sÀtt frÀmja elevernas lÀrande, vilket torde vara sÀrskilt angelÀget nu dÄ det Ànnu inte Àr vederhÀftigt belagt att digitala verktyg faktiskt har en potential att frÀmja elevers lÀrande.Denna fallstudie utgör formen av ett förslag pÄ hur tekniken kan integreras i undervisningen för att frÀmja elevers lÀrande i 1:1-lösningar. Genom en fenomenologiskt inspirerad ansats fokuseras gymnasieelevers upplevelser av ett digitalt verktyg, lÀrplattformen Socrative. Centrala frÄgestÀllningar Àr hur Socrative kan fungera som ett stöd för elever i deras lÀrande och hur detta verktyg kan pÄverka elevers motivation.
Perioperativa sjuksk?terskors erfarenheter av donationsoperationer
Bakgrund: Det r?der en global brist p? organ och trots att det utf?rs fler
organdonationsoperationer, m?ter det inte antalet som ?r i behov av organ f?r sin ?verlevnad.
F?r att en avliden m?nniska ska f? donera beh?ver individen avlida under s?rskilda
omst?ndigheter, f?r att sedan genomg? en donationsprocess. En donationsoperation involverar
m?nga professioner, inklusive perioperativa sjuksk?terskor. Tidigare forskning visar att
medverkan kan ge uppkomst till existentiella fr?gor samt p?verka sjuksk?terskans attityd om
donationsoperation.