Sök:

Sökresultat:

175 Uppsatser om Lustfylld inlärning - Sida 4 av 12

AI i verksamheter: Ett effektiviserings- och riskhanteringsperspektiv. En studie om till?mpningen av AI i organisationer

The purpose of this work was to investigate and provide understanding regarding how AI can be used to make organizations more efficient, where risk management is also discussed. The basic model for the study is the Resource-based view, which is about making use of one's resources which are described through many different perspectives. The method used for this study was a qualitative analysis, which was applied through interviews with several people with high positions within companies and relevant skills, based on insight and experiential knowledge.These people work in different industries, therefore a large part of the work was intended to carry out a comparative analysis between a line of different businesses. The results showed that AI is in a developing phase, and based on the respective industry, it has developed in different ways. Finally, it turned out that AI can make businesses more efficient by, among other things, managing data and automating various work processes faster compared to humans.

Elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter i skolan.

VÄr studie handlar om hur pedagoger upptÀcker och arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra utvalda pedagoger ser pÄ och arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning samt hur de arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter i Ärskurs 1-3. Vi har utgÄtt ifrÄn en kvalitativ metod, och valt att göra intervjuer med nÄgra utvalda pedagoger. Intervjupersonerna anser att om elevernas lÀs- och skrivsvÄrigheter upptÀcks i tidig Älder kan svÄrigheterna motverkas. De betonar vikten av att göra undervisningen lustfylld och att de utgÄr ifrÄn elevernas livserfarenheter. Intervjupersonerna nÀmner att en sjÀlvsÀker elev med starkt sjÀlvförtroende kan pÄverka sin lÀs- och skrivutveckling i positiv riktning.

Dramapedagogik som konflikthantering : Ett utvecklingsarbete med fokus pÄ förebyggande konfliktmetoder

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka huruvida dramapedagogik med fokus pÄ forumspel/rollspel kunde ge en ökad förstÄelse för konflikter hos elever. Vi ville Àven synliggöra hur konflikter kan hanteras och förebyggas pÄ ett effektivt sÀtt. Med detta arbete ville vi Àven strÀva efter att öka elevernas sjÀlvkÀnsla. Verktyg som anvÀnts för dokumentation för vÄrt utvecklingsarbete var observationer, reflektioner samt instudering av tidigare forskning. Vi har planerat och genomfört sex lektionstillfÀllen i en Ärskurs trea dÀr behovet av konflikthantering var stort.

Barns lÀrande

Abstract Malmberg, Linda (2010). Barns lÀrande. Malmö högskola: LÀrarutbildningen. Vi har genom vÄr utbildning fÄtt lÀra oss vad som förvÀntas av oss nÀr vi kommer ut i arbetslivet som blivande lÀrare. Vi har utgÄtt frÄn ett genus/klass/etnicitetsperspektiv nÀr det gÀller utbildningen. Att se helhetsbilden i barns lÀrande och utveckling har spelat en central roll.

Fo?rdjupande aktiviteter i gymnasieskolans matematik : En studie om uppfo?ljningen av det inverterade klassrummets videolektioner

Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.

Sjuksk?terskors upplevelser av att uts?ttas f?r hot och v?ld inom psykiatrisk v?rd : En litteratur?versikt

Bakgrund Hot och v?ld ?r vanliga utmaningar inom psykiatrisk v?rd och p?verkar sjuksk?terskors emotionella h?lsa, s?kerhet samt profession. Tidigare forskning har lyft fram hur v?rdpersonalen uts?tts f?r hotfulla situationer som leder till b?de fysiska samt psykiska konsekvenser. F?r att f?rst? helheten beh?vs det en djupare kunskap om sjuksk?terskornas egna upplevelser av att uts?ttas f?r hot och v?ld i sitt arbete.

FörÀldrakontakt och förÀldrainflytande i förskolan : Hur pedagoger och förÀldrar skapar en tillitsfull relation

Ett barn tillbringar en stor del av sin tid i förskolan. För att kunna ge barnet en kĂ€nsla av trygghet och trivsel i förskolan Ă€r det viktigt att relationen mellan förĂ€ldrar och pedagoger Ă€r vĂ€lfungerande. Är relationen god kan barnets upplevelse av förskolan bli harmonisk och lustfylld, vilket ger positiva effekter över barnets utveckling och lĂ€rande.VĂ„r studie behandlar hur förĂ€ldrakontakt och förĂ€ldrainflytande kan komma att ta sig uttryck i förskolan. Undersökningar till examensarbetet genomförs pĂ„ tvĂ„ förskolor dĂ€r de medverkande Ă€r tvĂ„ förĂ€ldragrupper och tvĂ„ pedagoger, förĂ€ldrarna medverkar i en enkĂ€tundersökning och pedagogerna i varsin intervju.Av det sammanstĂ€llda resultatet kan vi se att bĂ„de förĂ€ldrar och pedagoger anser att förĂ€ldrakontakt Ă€r viktigt för att kunna skapa en tillitsfull relation mellan förskola och hem, men att pedagogerna som vi har intervjuat anser att förĂ€ldrainflytande inte fĂ„r ske pĂ„ bekostnad av den pedagogiska verksamheten..

JÀrnrör, jakt och grÀv : En analys av begreppet mediedrev med utga?ngspunkt fra?n Expressens publicering av SD-filmen

Den ha?r uppsatsen behandlar begreppet mediedrev och dess olika innebo?rd. Att bena?mna en stor medieha?ndelse som ett mediedrev a?r sa?llan oproblematiskt och genom att go?ra det riskerar man att bagatellisera gediget journalistiskt arbete. Samtidigt a?r begreppet en marko?r fo?r hur kommersialiseringen av medier pa?verkar journalistiken.

LÀsinlÀrning i teori och praktik - vad sÀger forskningen och vilka metoder föresprÄkas i praktiken?

Syftet med examensarbetet Àr att göra en jÀmförande undersökning mellan vad forskning och yrkesverksamma lÀrare anser om lÀsinlÀrning och de metoder som föresprÄkas. I litteraturdelen beskrivs olika teorier kring lÀsinlÀrning samt olika metoder för att arbeta med detta. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ undersökningsmetod, intervjuer, för att fÄ reda pÄ hur lÀrare arbetar och vilka metoder de föresprÄkar. De lÀrare vi intervjuat anvÀnder sig av de bÄda grundmetoderna, helordsmetoden och ljudningsmetoden vid lÀsinlÀrningen för att tillgodose alla elever. Den vanligaste metoden som de intervjuade lÀrarna anvÀnder Àr helordsmetoden, dock pÄpekar samtliga vikten av att eleverna har ljuden med sig för att bli goda lÀsare.

Pedagogers uppfattningar av lekens betydelse för barns lÀrande

Syftet med denna studie Àr att belysa hur pedagoger uppfattar och vÀrderar lekens betydelse för barns lÀrande samt hur de beskriver att de tillÀmpar lek i verksamheten. Pedagogerna intervjuades med öppna frÄgor för att vi skulle kunna ta tillvara pÄ deras individuella Äsikter. Resultaten behandlades och utformades efter olika katego­rier. Ur resultatet framkom att samtliga pedagoger uppfattar och vÀrderar leken som ett verktyg dÄ barn tillÀgnar sig och befÀster kunskaper. De menar Àven att lek underlÀttar inlÀrningen sÄ att den blir motiverande och lustfylld för barnen.

?DET BLIR MER KOPPLAT TILL VERKLIGHETEN? : Drama som pedagogiskt verktyg

Syftet med detta examensarbete var att undersöka anvÀndandet av drama som pedagogiskt verktyg i gymnasieskolans undervisning och elevers attityder till det. För att ta reda pÄ detta anvÀndes en enkÀtundersökning bestÄende av kvalitativa och kvantitativa frÄgor pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Resultatet frÄn undersökningen visar att drama som pedagogiskt verktyg upplevs ha flera olika effekter för eleverna, bÄde pedagogiskt som individuellt. Slutsatsen Àr sÄledes att drama inte bara Àr ett verktyg förbehÄllet lÀraren för att skapa en lustfylld undervisning utan drama Àr ocksÄ ett betydelsefullt redskap som elever kan anvÀnda för sin sociala och emotionella utveckling..

Matematik i förskolan : Pedagogers uppfattningar och arbete med Àmnet i verksamheten

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad pedagoger pÄ fyra förskolor i en mellansvensk stad har för uppfattningar om matematik i förskolan och hur de sjÀlva anser att de arbetar med Àmnet i verksamheten. Undersökningen bygger pÄ en enkÀt dÀr pedagogerna fÄtt beskriva vad de anser att matematik i förskolan Àr samt hur de arbetar med Àmnet i verksamheten.I resultatet kan man bland annat urskilja att pedagogerna anser att matematik i förskolan till stor del handlar om att lÀra barnen vissa grundlÀggande matematiska fÀrdigheter sÄsom jÀmförelse och mÀtning, sortering, former och antal. Pedagogerna beskriver att de har ett ansvar att göra matematiken lustfylld och intressant samt att den till största del sker i den dagliga verksamheten och inte vid planerade tillfÀllen. I verksamheten anvÀnder man sig av exempelvis sagor, pussel och spel. Man arbetar dessutom med sorteringsövningar och sÄnger och ramsor för att öka barnens matematiska förmÄga..

Musik tillsammans med personer med grav intellektuell funktionsnedsÀttning - personals perspektiv

Det finns idag inte mycket forskning na?r det ga?ller personer med grav intellektuell funk- tionsnedsa?ttning, inte i samband med musik och framfo?rallt inte ur ett aktivitetsper- spektiv. Jag har inte studerat den medicinska forskningen utan ha?llit mig till den forsk- ning som riktar sig mot livskvalitet och livsvillkor fo?r dessa personer. Den forskning som riktar sig mot personer med grav intellektuell funktionsnedsa?ttning har till stor del musikterapeutiska perspektiv.Syftet med denna uppsats a?r att fo?rsta? aktiviteten musik tillsammans med personer med grav utvecklingssto?rning.

Klingande kommunikation : en intervjustudie med skolledare om musikens roll i Tra?ningsskolan

Uppsatsen a?r en underso?kning av hur rektorer fo?r fem olika skolor ser pa? musikens anva?ndning inom tra?ningsskolan. Studien syftar till att fa? en djupare fo?rsta?else av musikens betydelse i skolverksamheten och fo?r eleverna. I kvalitativa, semistrukturerade, intervjuer har skolledare reflekterat kring musiken i verksamheten pa? den egna skolan.

?Om kunskap blir viktigare kommer det bli mer Àmnesinriktat i framtiden? : LÀrarlaget i teori och praktik

LĂ€rarlag Ă€r idag den dominerande arbetsformen inom skolan. Arbetsmetoden antas leda till fler samarbeten och mer samverkan. Ämnesintegration Ă€r en naturlig följd av lagarbetet och syftar till att ge eleverna en mer lustfylld arbetsmiljö och större bredd i kunskapsinhĂ€mtandet. Trygghet och social samvaro Ă€r andra ledord som ska ge tyngd Ă„t arbetssĂ€ttet. I denna studie framgĂ„r det att lĂ€rarlagen och organisationen omkring ger eleverna en tryggare miljö men samtidigt svagare Ă€mneskunskaper.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->