Matematikundervisningen Àr idag kritiserad och tidigare undersökningar visar att elevernas lust till att lÀra matematik Àr lÄg. Det hÀvdas att lÀrarna Àr en stor bidragande orsak till att matematik idag ses som ett trÄkigt Àmne och det de kritiseras för att hÄlla en alltför enformig undervisning som eleverna inte ut fÄr ut det bÀsta möjliga av. Syftet med min studie var att belysa lÀrarnas motiveringar till deras val av under­visningsmetoder samt att redogöra för deras instÀllningar till de faktorer som skapar lust att lÀra. Studien grundade sig pÄ kvalitativa intervjuer dÀr matematiklÀrare pÄ en högstadieskola fick möjlighet att berÀtta om sina undervisningsmetoder. Studiens resultat visar att lÀrarna mycket vÀl kan motivera sina val av undervisningsmetoder och att det finns ett flertal gemensamma faktorer som styr lÀrarnas val.

LÀsvanor Àr ett Àmne som debatteras hett i medierna. Sviktande lÀsförmÄga och ett ökat antal underkÀnda niondeklassare i svenskÀmnet gör studien relevant för de stÀndigt ökade kraven pÄ lÀsförmÄga. Det finns dÀrför ett allmÀnt intresse att veta vad det Àr som vÀcker ungdomars lust att lÀsa. Genom förstÄelse för vad som vÀcker lÀslust och förebyggande arbete kan lÀrare arbeta för att vÀnda den negativa trenden, och dÀrmed fÄ fler lÀsande ungdomar. Syftet med studien Àr att Ä ena sidan undersöka lÀrares uppfattningar om hur man skapar lusten att lÀsa skönlitteratur och Ä andra sidan att undersöka elevers uppfattningar om vad det Àr som framkallar deras lust att lÀsa.

Syftet med studien Àr att undersöka barnens delaktighet i temaarbetet pÄ en förskola som arbetar utifrÄn ett Bifrostinspirerat arbetssÀtt. Jag har försökt beskriva, analysera och förstÄ pedagogernas förhÄllningssÀtt till barnens delaktighet, barnens pÄverkansmöjlighet vid temaarbetet och hur delaktiga barnen Àr i verksamheten. För att fÄ ett underlag att bearbeta har jag inledningsvis genomfört en litteraturstudie, dÀrefter observerat och slutligen intervjuat pedagoger som Àr verksamma pÄ förskolan dÀr studien genomfördes. Studien visar att de faktorer som skapar förutsÀttningar för barnens möjlighet till pÄverkan i temaarbete samt delaktigheten i verksamheten frÀmst Àr beroende av pedagogernas förutsÀttningar för planering och barnens Älder. Pedagogernas förhÄllningssÀtt till barns delaktighet i verksamheten Àr positiv och intervjuerna visar att deras intentioner Àr att utmana och fÄnga barnens intresse vid temaarbetet.

Delaktighet Àr ett begrepp som Àr av stor betydelse i den dagliga verksamheten i skolan. Det Àr viktigt att fÄ tillhöra och vara del av en kontext. Syftet med denna fallstudie Àr att upptÀcka och förstÄ hur pedagoger erbjuder barn delaktighet i förskoleklass och pÄ fritidshem. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och har en etnografisk ansats. Metoder som anvÀnts Àr videoobservationer samt intervjusamtal med barn för att synliggöra hur pedagoger erbjuder delaktighet för att frÀmja lÀrande.

Under vÄr tidigare studie med titel ?Utveckling eller förveckling; En interaktiv studie om en förÀndringsprocess pÄ en gymnasieskola.? (Alexandersson & Carlén, 2007) uppmÀrksammade vi förÀndringsarbetes komplexitet. Tillsammans med lÀrarna och skolledningen togs beslutet att följa upp deras utvecklingsprocess genom denna studie av fördjupande karaktÀr. Studiens syfte var att förstÄ vad som sker i en arbetslagspraktik i samband med ett utvecklingsarbete med fokus pÄ de kritiska aspekter som kan uppstÄ i en sÄdan process. Vi antog en hermeneutisk ansats och valde aktionsforskning som metod dÀr vi anvÀnde reflexiva intervjuer som erbjuder flexibilitet vid intervjutillfÀllena. Analysarbetet prÀglades av att tolka, och reflektera över, den insamlade datan i relation till vÄr förförstÄelse som inom hermeneutiken ses som grundlÀggande. Resultatet visar pÄ hur flera olika faktorer inverkar pÄ, och samverkar i, förÀndringsarbete.

Studien syftar till att tolka och skapa en förstÄelse om hur elever upplever lÀrarens medvetet positiva förhÄllningssÀtt. Vidare syftar studien till att undersöka hur motivationen och lÀrandet pÄverkas samt hur den fysiska klassrumsmiljön pÄverkas. Jag har genomfört studien pÄ en högstadieskola i Norrbottens inland och studien grundar sig pÄ de loggböcker som eleverna skrev. Min undersökning visar att eleverna upplever lÀrarens positiva förhÄllningssÀtt som nÄgot som gör dem motiverad oavsett om det gÀller att följa regler eller att arbeta koncentrerat. Min slutsats Àr att lÀrarens positiva förhÄllningssÀtt kan skapa lust att lÀra och lust Àr en av de viktigaste drivkrafterna i elevers lÀrande..

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för att frĂ€mja delaktighet i skolaktiviteter för barn och ungdomar med funktionshinder. För att beskriva detta utfördes fem intervjuer med arbetsterapeuter som arbetade pĂ„ Barn- och Ungdomshabiliteringen i olika landsting fördelade pĂ„ tvĂ„ olika geografiska omrĂ„den i landet. Data analyserades utifrĂ„n en kvalitativ innehĂ„llsanalys. Analysen resulterade i tre teman: Ökad tillgĂ€nglighet skapar möjlighet till delaktighet i fysisk miljö, Ökad tillgĂ€nglighet skapar möjlighet till delaktighet i social miljö samt Det finns mer att utrĂ€tta i skolan. Resultatet visade att de arbetsterapeutiska interventioner som utförs för att frĂ€mja delaktighet i skolaktiviteter för barn och ungdomar med funktionshinder Ă€r anpassningar av den fysiska och sociala miljön, samt förskrivning av hjĂ€lpmedel.

Syftet med detta examensarbete var att genom lekfulla, pedagogiska metoder, försöka göra den skönlitterÀra lÀsningen mer lustfylld, och se om eleverna genom detta arbetssÀtt fick en ökad lust till lÀsning. VÄrt utvecklingsarbete genomfördes pÄ en grundskola i Är 5-9. Arbetet gick ut pÄ att eleverna skulle fÄ presentera sina lÀsta böcker för varandra pÄ andra sÀtt Àn genom att skriva en recension. UtifrÄn elevernas intressen valde vi böcker som synliggjordes genom ett ?hembibliotek? i varje klassrum.

Denna studie syftar till att undersöka hur förÀldrar uppfattar förÀldrasamverkan och vad de upplever sig ha inflytande över och delaktighet i förskolans verksamhet. Studien baseras pÄ en kvalitativ fokusgruppsintervju med förÀldralediga förÀldrar. Resultatet visar att förÀldrarna visserligen vill vara delaktiga i deras barns vardag pÄ förskolan, utifrÄn deras eget behov och de förutsÀttningar som krÀvs. FörÀldrarna upplever dock samtidigt en svÄrighet att sÀtta sig in i den bakomliggande pedagogikens funktion för verksamheten. FörÀldrarna tror ocksÄ att fler spontana trÀffar skulle ge mer samhörighet och delaktighet i förskolan..

Med bristande erfarenheter av att vi inte sett delaktighet och inflytande i praktiken och inte riktigt kunde sÀtta fingret pÄ vad respektive begrepp innebar i skolan har vi skrivit denna uppsats. Med hjÀlp av tidigare forskning och en intervjustudie har vi försökt reda ut begreppen. I vÄra kvalitativa intervjuer har vi undersökt vad tio elever och deras tvÄ lÀrare har för erfarenheter och förstÄelse av elevers delaktighet och inflytande i skolans verksamhet.I resultatet presenteras elevernas och lÀrarnas förstÄelse och erfarenheter av begreppen och för att i resultatdiskussionen stÀlla analyserna mot varandra och mot tidigare forskning. I elevanalyserna kan vi se att begreppen betyder olika för de flesta eleverna och att de har vissa erfarenheter av delaktighet och av att fÄ inflytande i skolverksamheten. För lÀrarna betydde begreppen i stort sett samma sak, bÄde delaktighet och inflytande.

Syftet med denna studie var att undersöka hur de utformade teorierna om delaktighet appliceras pÄ ett fallföretag, för att granska hur dessa fungerar i praktiken. Hur utformade modeller och teorier gÀllande delaktighet konkret tillÀmpas i ett opererande företag pÄ den svenska marknaden var nÄgot vi ville undersöka. Det behandlas Àven i denna kandidatsuppsats om vikten av att skÀnka de anstÀllda möjligheten att delta, samt hur detta berör dessa. LikasÄ behandlas Àven möjligheten för den enskilde anstÀllde att pÄverka beslut som rör dennes omrÄde, allt med strÀvan efter optimal kvalitet..

Hur patienter och sjuksköterskor upplever delaktighet i vÄrden Àr en viktig aspekt för att kunna vidareutveckla och frÀmja patientens delaktighet i vÄrden. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av patientens delaktighet ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie och grundar sig pÄ 14 vetenskapliga artiklar. Resultaten visade att patienters upplevelser av patientdelaktighet innefattade att bli sedd och respekterad som en egen individ. Ett inbjudande klimat dÀr sjuksköterskan var lyhörd och dÀr relationen mellan parterna var jÀmlik upplevdes viktigt.

Studiens syfte Àr att fördjupa och vidga förstÄelsen för lÀrarens upplevelse av alternativa verktyg. FÄ syn pÄ deras didaktiska strategier kring anvÀndning av alternativa verktyg och hur det pÄverkar elevers lÀs- och skrivundervisning, nÀr det gÀller flickor och pojkars lust, motivation och interaktion. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och Àr till viss del Àr inspirerade av fenomenologin. LÀrarens upplevelse stÄr i centrum för studien. Vi genomförde sju halvstrukturerade intervjuer och tio observationer för att samla in data.

VÄr uppsats, Inflytande och delaktighet ? en frÄga om att fÄ sin vilja igenom eller att bli lyssnad pÄ behandlar barns delaktighet och inflytande i förskolan. Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagogerna tolkar begreppen delaktighet och inflytande och i vilka situationer som delaktighet och inflytande ges till barnen. Den tidigare forskningen inom omrÄdet visar olika synsÀtt och perspektiv pÄ lÀrande som rÄder. Genom kvalitativa intervjuer av sex pedagoger och observationer pÄ tvÄ olika förskolor har vi analyserat, tolkat och sammanstÀllt ett resultat. Resultatet visar att barnen blev sedda och lyssnade pÄ men att delaktighet och inflytande ofta handlar om att fÄ bestÀmma aktivitet. För att öka barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet behöver pedagogerna synliggöra det bÀttre, genom att bland annat föra pedagogisk dokumentation samt avsÀtta mer tid för reflektion och utvÀrdering. VÄr slutsats Àr att pedagogerna inser att barnen Àr kompetenta, men att rutiner i den vardagliga verksamheten hindrar pedagogerna frÄn att fullt ut ta tillvara pÄ det kompetenta barnet. Dessutom anser sig pedagogerna behöva mer tid till att föra pedagogiska diskussioner.

Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar av hur de skapar delaktighet och inflytande, i en kommuns förskoleverksamhet och organisation. Mina frÄgestÀllningar Àr hur pedagogerna beskriver sina möjligheter och hinder för att fÄ och skapa delaktighet och inflytande, samt vilka inre och yttre faktorer som finns som pÄverkar möjligheten för delaktighet och inflytande. För att undersöka detta har jag valt en kvalitativ forskningsansats. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer med sju pedagoger. Det empiriska materialet har bearbetats kvalitativt i en empirinÀra ansats. I resultatet sÄg jag att ett större fokus pÄ processkvaliteten behöver lÀggas och medvetenheten behöver ökas, kring den pedagogiska dokumentationens betydelse. Sammanfattningsvis behöver den undersökta kommunens förskolor en gemensam samsyn i hela systemet i ett förstÄelsebaserat och tolkande perspektiv som gynnar en lÄngsiktig och hÄllbar utveckling..