Studiens syfte var att se hur elever förstÄr de begrepp som föknippas med elevinflytande. De vi valde att koncentrera oss pÄ var inflytande, delaktighet och ansvar. Dessa finner vi stöd för i Lpo94. Vi valde en kvalitativ metod dÀr vi genomförde enskilda intervjuer, samtal i smÄgrupper och i halvklass. Resultatet visade att eleverna förstod begreppen inflytande, delaktighet och ansvar men inte ordet inflytande utan ett sammanhang..

Delaktighet Àr ett multidimensionellt fenomen som gynnas av ett flertal faktorer, frÀmst positiva personegenskaper och underlÀttande faktorer i miljön. Syftet med studien var att undersöka hur vÄrdare pÄ en gruppbostad för vuxna personer med lindrig utvecklingsstörning uppfattar samt menar sig skapa förutsÀttningar för brukarnas delaktighet i fritid, mathÄllning, stÀd/tvÀtt och ekonomi. Studien genomfördes med hjÀlp av 6 individuella intervjuer med halvstrukturerade frÄgor. Resultatet visade att vÄrdarna uppfattar brukarnas delaktighet i sin fritid som stor, dÄ sjÀlvbestÀmmandet och engagemanget Àr stort. I mathÄllningen har brukarna sjÀlvbestÀmmande, men de vÀljer att inte vara delaktiga.

Intresset för studien kom genom upptÀckten av ?Idrott hela livet ? strategisk plan för idrottens folkhÀlsoarbete? som Àr ett dokument frÄn Riksidrottsförbundet som tar upp att idrotten vill: ?agera för ett starkt föreningsliv byggt pÄ demokratiska principer och stÀrka medlemmarnas engagemang, inflytande och delaktighet?. Syftet med studien blev följaktligen att beskriva hur konsulenterna pÄ Hallands distriktsidrottsförbund uttrycker vilka processer och strukturer som Àr förutsÀttningar för medlemmars delaktighet och inflytande i föreningslivet Valet grundar sig Àven i det faktum att delaktighet har bevisats betydelsefull för bÄde lÀrande och hÀlsa. Genom vÄrt val av att vilja se hur konsulenterna uttrycker sig om sitt arbete passade kvalitativa intervjuer, som genomfördes med alla (fyra) konsulenterna pÄ valda distriktsidrottsförbund. Intervjuerna bearbetades genom en kvalitativ innehÄllsanalys och det som framkom var att den demokratiska processen, med Ärsmötet, var en struktur och process som har stor betydelse för delaktighet och inflytande i föreningar.

 Syftet med studien Àr att studera hur förskollÀrare ser pÄ samt talar om sitt arbete med barns delaktighet och inflytande under en planerad lÀrsituation i förskolan. Bakgrunden till studien Àr att begreppen delaktighet och inflytande under de senaste Ären fÄtt en central betydelse i lÀroplanen för förskolan. Enligt forskning kan dock förskollÀrares arbete med barns delaktighet och inflytande i lÀrsituationen variera. DÀrför blir följande problemformuleringar relevanta att undersöka:-       Hur ser förskollÀrare pÄ begreppen barns delaktighet och inflytande i relation till lÀroplanen för förskolan?-       Hur uttrycker förskollÀrare att de arbetar med och strÀvar efter barns delaktighet och inflytande under en planerad lÀrsituation?I litteraturgenomgÄngen lyfts studiens teoretiska utgÄngspunkter, sociokulturellt perspektiv och utvecklingspedagogisk teori följt av relevant forskning kring Àmnet.

?Sjuksköterskor har en nÀra relation till patienter och anhöriga och bör efter bÀsta förmÄga möjliggöra deras delaktighet i vÄrden. Trots att riktlinjer om hjÀrt-lungrÀddning (HLR) menar att beslutskompetenta patienter ska vara delaktiga i beslutet om ej-HLR, fungerar det inte alltid sÄ i praktiken. I och med detta kan sjuksköterskor fÄ svÄrt att hantera situationer som uppstÄr kring beslutet om ej-HLR. Syftet var att belysa patienters respektive anhörigas delaktighet i beslutet om ej-HLR.

BakgrundFörskolans uppdrag Àr att lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande (Lpfö98, rev.2010,s.5) dÀrför bör lÀrare i förskolan vara uppmÀrksamma pÄ samt förstÄ den roll de har som samtalspartners och kunskapsförmedlare och vikten av att iscensÀtta varierande samtalssammanhang för att frÀmja barns utveckling och lÀrande. I samtal, dÀr barn och vuxna deltar, kan förskolebarnerhÄlla en förstÄelse för sig sjÀlva, för andra mÀnniskor och sin omvÀrld.SyfteSyftet med denna studie Àr att med utgÄngspunkt i ett utvecklingsarbete undersöka samtalet som pedagogiskt verktyg betrÀffande förskolebarns inflytande, delaktighet samt lÀrande i ettprojektarbete med didaktiskt material som hjÀlpmedel. Syftet Àr dessutom att belysaförskollÀrares förestÀllningar kring samtalet som pedagogiskt verktyg efter genomfört utvecklingsarbete.MetodMetoden för studien utgörs av en kvalitativ etnografisk forskningsansats, med utgÄngspunkt i ett mindre utvecklingsarbete med intervjuer och observationer som redskap.ResultatEfter avslutat utvecklingsarbete ger förskollÀrarna uttryck Ät att barnen erhÄller reellt inflytande samt att ett mer nyanserat lÀrande möjliggörs med utgÄngspunkt i samtalet. Barnen Àr aktivt delaktiga i det samtalssammanhang som utvecklingsarbetet utgör dÄ de fÄr medverkautifrÄn egna villkor. FörskollÀrarnas förestÀllningar kring den egna rollen som barns samtalspartners har efter utvecklingsarbetet blivit tydligare..

Syftet med denna litteraturstudie har varit att beskriva begreppet delaktighet i relation till omvÄrdnad och lyfta fram vad sjuksköterskan i sitt arbete kan bidra med för att stÀrka patientens delaktighet och vilka behov patienter har för att kÀnna delaktighet. I litteraturstudien analyserades tolv vetenskapliga artiklar med en manifest kvalitativ ansats och detta resulterade i tre kategorier som beskriver sjuksköterskors perspektiv samt tre kategorier ur som beskriver patientens perspektiv. Det framkom i resultatet att sjuksköterskan ska kunna ge relevant information, skapa förtroende och visa respekt för att patienten ska kÀnna sig delaktig. Patienterna behov resulterade i att de behöver kunskap och information om situationen de befinner sig i, att ses som en hel mÀnniska och fÄ besluta om sin situation samt att ibland kunna fÄ överlÄta sin delaktighet. Resultatet visade ocksÄ att en ökad delaktighet hos patienter kan leda till ett snabbare tillfrisknande och ökat vÀlbefinnande dÄ de har möjlighet att pÄverka och delta i de beslut som fattas angÄende vÄrd och behandling..

FörÀldrar vill vara delaktiga i vÄrden av sitt sjuka barn och de har rÀtt att vara delaktiga. Trots detta finns det rapporterade avvikelser i barnsjukvÄrden dÀr förÀldrar upplevt att de inte tillÄtits vara delaktiga i den omfattning de önskat. Syftet med denna litteraturstudie, innehÄllande tio kvalitativa, vetenskapliga artiklar, var att beskriva faktorer av betydelse för förÀldrars delaktighet i barnsjukvÄrden. Kvalitativ innehÄllsanalys genererade ett resultat som visar att kommunikation, genom att skapa relation, ge stöd och kunskap, har betydelse för förÀldrars delaktighet. Resultatet stÀmmer vÀl överens med tidigare forskning och med intentionerna i hÀlso- och sjukvÄrdens lagar och föreskrifter. Sjuksköterskor inom barnsjukvÄrden behöver öka sin kunskap om kommunikationens innehÄll och dess betydelse för förÀldrars delaktighet..

En grundförutsÀttning för folkhÀlsan Àr delaktighet och inflytande i samhÀllet. Delaktighet Àr ett mÄngtydigt begrepp, och patientdelaktighet, som kan ses som ett mycket komplext begrepp, innebÀr sÄledes rÀtten till delaktighet i allt som rör den egna vÄrden. I svensk sjukvÄrd innebÀr det att all sjukvÄrdspersonal enligt hÀlso- och sjukvÄrdslagen har skyldighet att bidra till patientens delaktighet.Flertalet ÄtgÀrder via lagar och förordningar har under senaste Ärtiondet vidtagits för att stÀrka patientens stÀllning i vÄrden. Vilka faktorer pÄverkar dÄ patientens upplevelse av delaktighet? Syftet har varit att genom en litteraturstudie av kvalitativa vetenskapliga artiklar ur ett patientperspektiv, belysa faktorer som pÄverkar patientens upplevelse av delaktighet i vÄrden, oavsett kontext.

Bakgrund: Patientens roll i vÄrden har under det senaste decenniet förÀndrats. Dagens patienter Àr allt mer medvetna om rÀttigheterna som de har i vÄrden. Alla mÀnniskor har laglig rÀtt till information och delaktighet i beslutsfattandet som berör deras egen vÄrd. Sjuksköterskans förhÄllningssÀtt Àr av betydelse för patientdelaktigheten. Forskning har visat att det fortfarande kvarstÄr brister i patientens rÀtt till delaktighet, det Àr dÀrför viktigt att veta vad patienten upplever som delaktighet och hur sjuksköterskan kan frÀmja detta.

Syftet med denna undersökning Àr att se hur barns inflytande och delaktighet kommer till uttryck i förskolans verksamhet. Det som undersöks Àr om barn fÄr möjlighet att vara delaktiga i sin vardag och om barn fÄr möjlighet till inflytande och hur det i sÄ fall Àr kopplat till demokratiarbetet. Genom att höra bÄde vuxnas och barns olika svar pÄ frÄgan om barn ges möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan blir eventuella skillnader och likheter mellan dessa grupper synliggjorda. I detta arbete görs undersökningen ute pÄ en förskola dÀr tvÄ avdelningar deltar i mitt arbete. Denna studie Àr baserad pÄ en kvalitativ forskningsmetod och tillvÀgagÄngssÀttet har varit semistrukturerade intervjuer.

Syftet med studien var att undersöka förskolepersonals delaktighet i barns lek och hur barn uppfattade förskolepersonalens delaktighet i leken. Datainsamlingen genomfördes genom en kvalitativ studie med intervjuer av bÄde förskolepersonal och barn i fyra förskolor. Barnintervjuerna gjordes i fokusgrupper och i par, för att barnen skulle fÄ stöd av varandra och att svaren skulle bli mer utvidgande. VÄrt resultat visade att förskolepersonalen ansÄg att deras delaktighet i barns lek gynnade barnens sociala utveckling, genom att finnas tillhands och stötta vid barns konflikter men Àven att planera för miljön. Genom förskolepersonalens förhÄllningssÀtt uppfattade barnen förskolepersonalen som ett stöd vid konflikter med andra barn, men att barnen Àven ansÄg att förskolepersonalen höll sig pÄ avstÄnd genom att betrakta dem i deras lek.

Matematikundervisningen Àr idag kritiserad och tidigare undersökningar visar att elevernas lust till att lÀra matematik Àr lÄg. Det hÀvdas att lÀrarna Àr en stor bidragande orsak till att matematik idag ses som ett trÄkigt Àmne och det de kritiseras för att hÄlla en alltför enformig undervisning som eleverna inte ut fÄr ut det bÀsta möjliga av. Syftet med min studie var att belysa lÀrarnas motiveringar till deras val av under­visningsmetoder samt att redogöra för deras instÀllningar till de faktorer som skapar lust att lÀra. Studien grundade sig pÄ kvalitativa intervjuer dÀr matematiklÀrare pÄ en högstadieskola fick möjlighet att berÀtta om sina undervisningsmetoder. Studiens resultat visar att lÀrarna mycket vÀl kan motivera sina val av undervisningsmetoder och att det finns ett flertal gemensamma faktorer som styr lÀrarnas val.

Denna uppsats syftar till att med hjÀlp av fyra intervjuer med ungdomar som har varit placerade i Hassela SkÄnes heldagsverksamhet i Lund samt en genomgÄng av vad tidigare forskning sÀger om barn och ungas delaktighet i beslut som rör dem sjÀlva undersöka hur graden av delaktighet kan pÄverka upplevelsen av vÄrd. Genom att frÄga ungdomarna om hur de upplevt tiden före, under och efter placeringen heldagsverksamheten, deras upplevelser av delaktighet och sedan knyta detta till tidigare forskning har det framgÄtt att kÀnslan av delaktighet Àr en viktig del för att skapa meningsfullhet, förstÄelse och skapa en ökad sjÀlvkÀnsla i vÄrden. Ett problem som kommit fram under arbetet med uppsatsen Àr att vuxna ibland tenderar att glömma att Àven barn och unga har ett behov av vara delaktiga i den egna situationen. I sÄvÀl tidigare forskning som i intervjuerna med ungdomarna har vikten av detta understrukits. I intervjuerna har det framgÄtt att en av de viktigaste faktorerna under ungdomarnas placering i heldagsverksamheten har varit de relationer funnits mellan ungdomar och personal.

Patienter har enligt lag ra?tt till att vara delaktiga i va?rd och behandling, trots detta upplever patienter brist pa? delaktighet i va?rden. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av hinder och mo?jligheter fo?r delaktighet i va?rden. Studien genomfo?rdes som en systematisk litteraturstudie och 15 vetenskapliga artiklar ligger till grund fo?r resultatet.