Syfte: Studien syftar till att unders?ka om kreatin som kosttillskott har en ergogen effekt p? prestanda specifikt inom ishockey d? tillskottet har bevisad ergogen effekt. Ytterligare unders?ker studien om kreatin som kosttillskott kan vara till nytta f?r kvinnor, d? tidigare forskning ?r bristande n?r det g?ller denna grupp. Metod: Urvalet var tjejer fr?n 15-18 ?r som spelade i samma hockeylag. De delades upp i tv? grupper d?r h?lften fick kreatinmonohydrat och h?lften placebo under en sjudagarsperiod.

Den h?r uppsatsen fokuserar p? de sociala praktiker och processer som g?r kvinnor som pekas ut som "missbrukare" till de andra och har som ?vergripande syfte att bidra med kunskap om andrefiering. Mer specifikt unders?ks framst?llningar av kvinnor som pekas ut som "missbrukare" i LVM-domar och hur domarna bidrar till andrefiering av "missbrukare". Genom att unders?ka hur kvinnor som anses vara i behov av tv?ngsv?rd enligt LVM beskrivs och hur deras situationer representeras diskursivt blir det m?jligt att kritiskt unders?ka vilka sociala konsekvenser andrefieringen kan f?.

Samer m?ter dagligen f?rdomar och okunskap vilket ?r n?got som kan f?rebyggas om samh?llet och skolan inkluderar kunskap om dem och f?rmedlar samiska perspektiv i undervisningen. Denna studie vill med en postkolonial teori och en diskursanalys utifr?n Foucault och Denscombe unders?ka om och hur olika l?romedel f?r ?mnet religionskunskap behandlar samisk religion. Syftet med studien ?r ocks? att unders?ka om koloniala m?nster kan urskiljas i l?romedel f?r religionskunskap och hur f?ruts?ttningarna ser ut f?r l?rare att undervisa om samisk religion.

Uppsatsen unders?ker medborgardeltagande med fokus p? planprogrammet Biskopsg?rden. Detta planprogram inneb?r stora f?r?ndringar inom planomr?det, vilket dagens Biskopsbor kommer erfara. Studien syftar till att unders?ka hur ber?rda medborgare och yrkespersoner upplevt medborgardeltagandet i Biskopsg?rden. Uppsatsen utg?r fr?n fr?gest?llningar som ber?r medborgares samt yrkespersoners uppfattningar och upplevelse av medborgardeltagande, samt vad dessa personer anser kr?vs f?r produktivt medborgardeltagande.

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka p? vilket s?tt f?rskoll?rare uppfattar inkludering av barn i behov av s?rskilt st?d. Genom intervjuer med f?rskoll?rare sammanst?ller vi deras utsagor och kopplar det med tidigare forskning. De fr?gor som arbetet vilar p? ?r hur inkludering uppfattas av f?rskoll?rare och vilka m?jligheter det finns f?r inkludering.

Den p?g?ende geopolitiska krisen i Ukraina har lett till omfattande konsekvenser f?r samh?llet i stort, men i synnerhet bidragit till komplikationer f?r f?retag inom olika branscher att bedriva sin verksamhet. Krisen har medf?rt globalt ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga konsekvenser d?r vi i denna studie kommer fokusera p? hur svenska f?retag med handelskopplingar till Ukraina och Ryssland. Vi har valt att unders?ka hur f?retagens leveranskedjor har p?verkats.

This essay examines middle school students? understanding of a text read aloud to them in English and the connection between the degree of listening comprehension and the expected increase of vocabulary throughout middle school. The same listening comprehension test was carried out in grades 4, 5 and 6 in a middle school in order to survey differences in English listening comprehension in regard to the ability to reproduce the content of an oral text. The result shows that there was a progression from level to level when it comes to comprehension and the number of words reproduced and that this progression was most noticeable between grades 4 and 5..

Denna studie genomf?rde intervjuer p? f?rskolor i tre arbetslag som inneh?ll flera olika yrkeskategorier. Fenomenet som unders?ktes var olika yrkeskategoriers varierande uppfattningar av delaktighet och ansvarsf?rdelning f?r planering samt genomf?rande av undervisning. Fr?gest?llningarna som besvarades var f?ljande: Hur uppfattar arbetslaget delaktighet i planering och genomf?rande av undervisning? Hur uppfattar arbetslaget att ansvarsf?rdelning b?r vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Hur vill yrkeskategorierna i arbetslaget att ansvarsf?rdelningen ska vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Detta fenomen har unders?kts genom en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats.

Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med studien var att unders?ka hur personer med egen erfarenhet av indirekt eller direkt sj?lvskadebeteende som engagerar sig inom frivillighetsorganisationer kan anv?nda sina erfarenheter i syfte att hj?lpa andra med liknande erfarenheter. Syftet var ocks? att unders?ka hur ?verg?ngen fr?n att vara hj?lps?kande till att tr?da in i en mer hj?lpande roll har sett ut. Fr?gest?llningarna har fokuserat p? att unders?ka hur intervjupersonerna beskriver och f?rst?r ?verg?ngen fr?n att ha varit hj?lps?kande till att engagera sig och vilka sv?righeter och utmaningar de beskriver i samband med den nya rollen, vilka funktioner de beskriver att engagemanget fyller f?r dem, hur de anv?nder sina erfarenheter f?r att hj?lpa och st?dja andra som g?r igenom liknande sv?righeter samt hur de skapar en hj?lpande roll.

Denna uppsats unders?ker begreppet h?llbar naturturism i kontexten utav Sveriges k?ndaste vandringsled, Kungsleden. Genom en f?ltstudie utmed den norra signaturleden syftar studien att unders?ka allemansr?tten, den milj?m?ssiga- och den sociala h?llbarheten i omr?det. Utmaningarna med att balansera naturv?rd med turismutveckling studeras utifr?n milj?p?verkan och intressekonflikter.

Gasellfo?retag utna?mns i Sverige av Dagens Industri (2010) och enligt Glenberg (2008) som lyfter statistik fra?n Bolagsverket har 25 procent utav gasellerna lagts ner inom sex a?r. Gjerlov och Guenther (2012) menar att snabb tillva?xt kan leda till interna hinder och kompetensbrist vilket kan fa? katastrofala konsekvenser. Ceylan (2013) och Wickham (2006) menar att innovation kan ses som en strategi fo?r o?kad tillva?xt hos fo?retag.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka sambandet mellan socioekonomisk position i vuxen ålder och ohälsa när man blir äldre och om detta eventuella samband beror på att personerna hade sämre hälsa tidigare i livet, samt att undersöka hur hälsa och socioekonomisk position är relaterat till förändring i hälsa över tid. Mått på socioekonomisk position i den här undersökningen har varit socialklass, utbildningsnivå och kontantmarginal. Ohälsa har mätts genom fyra index; mobilitetsproblem, cirkulationsbesvär, värk i rörelseorganen samt psykisk ohälsa. För att genomföra studien har ett nationellt representativt datamaterial från Levnadsnivåundersökningen (LNU) år 1968 och 1981 och undersökningen om äldres levnadsvillkor, SWEOLD, år 1992, 2002 och 2004 använts. Datamaterialet har möjliggjort för en kvantitativ longitudinell studie där respondenterna har kunnat följas från vuxen ålder till efter pensionsåldern, en period på över 20 år.

Syftet är att undersöka hur fyra affektiva personlighetsgrupper skiljer sig i stress, sömnsvårigheter och smärta. De fyra affektiva personlighetstyperna är självförverkligande, lågaffektiva, högaffektiva och självdestruktiva. Studien inkluderade färdiginsamlad data från The Middle Sweden Pain and Sleep Project. I studien deltog 611 män och 838 kvinnor i varierande åldrar (M=46.93, SD=12.73). Det visade sig att det fanns signifikanta skillnader i stress, sömnsvårigheter och smärta mellan grupperna.

Att ?ka f?rst?elsen f?r hur olika logiker samverkar och ibland motverkar varandra i samband med upplevelsen och framst?llningen av Standardiserade v?rdf?rlopp (SVF) inom cancerv?rden. Vidare unders?ks hur dessa logiker relaterar till evidensbaserad praktik samt om det finns f?r?ndringar ?ver tid..

Denna uppsats har som syfte att identifiera hur den statliga satsningen om att ?ka antalet kvinnliga f?retagare konstrueras som politiskt problem och vilka diskurser om kvinnors f?retagande som satsningen reproducerar. Unders?kningsmaterialet best?r av texter utgivna av regeringen inom ramen f?r regeringsuppdraget St?rka f?ruts?ttningar f?r kvinnors f?retagande (2024?2027). I unders?kningen till?mpas verktyg fr?n den funktionella grammatiken f?r att analysera ideationella metafunktioner i texternas lexikogrammatiska skikt f?r att identifiera vilka deltagare som ing?r i framst?llningen av kvinnors f?retagande som politiskt problem. Deltagarnas inb?rdes roller och ansvar fastst?lls sedan med hj?lp av aktantmodellen som tidigare har anv?nts i svensk spr?kvetenskaplig forskning f?r just detta ?ndam?l. D?rtill g?rs en legitimeringsanalys f?r att identifiera vad m?let om att ?ka antalet kvinnliga f?retagare ska leda till.