Syftet med uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt en vÀrldsarvsutnÀmning pÄverkar den fysiska planeringen. Detta görs genom en komparation mellan vÀrldsarven i Falun, Karlskrona och Visby. Intervjuer har gjorts med tjÀnste­ mÀn inom kommun, lÀnsstyrelse och lÀnsmuseum. UtifrÄn ett teoretiskt perspektiv diskuteras hur olika aktörer i anslutning till vÀrldsarven ser pÄ formandet av dessa. Teorin fungerar som hjÀlp för att analysera och sortera, samt att tydliggöra de olika inriktningar som förekommer i de tre exemplen. Vid en första anblick kan kulturarv och vÀrldsarv verka sjÀlvklart, enkelt och okomplicerat.

HÄllbar utveckling har haft en vÀxande inverkan pÄ bygg- och fastighetsbranschen under de tvÄ senaste decennierna och en rad frivilliga miljöcertifieringssystem för byggnader har vuxit fram, dÀribland BREEAM och LEED, som idag Àr de tvÄ mest igenkÀnda och internationella certifieringssystemen, samtidigt som allt fler lÀnder bestÀmmer sig för att ansluta sig till denna gröna rörelse och utvecklar egna, nationella miljöcertifieringssystem för byggnader. Att bygga grönt och kunna verifiera detta med en certifieringsstÀmpel Àr idag en betydande och synlig aspekt, men fortfarande Àr det bara en sida av en mycket bredare strategi för hÄllbara affÀrer som strÀcker sig in i företagets strategi och ledarskap, integrerad förvaltning och rapportering samt företagens miljöanpassning.MÄnga nyckelaktörer i dessa branscher söker alltmer erkÀnnande för sina hÄllbarhetsmeriter och har börjat utforska kopplingarna mellan hÄllbarhet och vÀrde. I detta syfte anvÀnder allt fler bygg- och fastighetsbolag, investerare och företag sÄ kallade gröna byggnader eller miljöcertifieringssystem för att placera sina byggnader isÀr frÄn resten. Ett företag som idag vÀljer att utveckla, Àga eller hyra en miljöcertifierad byggnad kommer att behöva fatta beslut om vilket system Àr att föredra ? ett lokalt certifieringssystem, som Àr mer anpassat till de nationella förhÄllandena, eller ett internationellt.Aktörerna pÄ den svenska bygg- och fastighetsmarknaden har agerat försiktigt, trots sitt utvecklade miljöarbete, nÀr det gÀller tillÀmpningen av miljöcertifieringssystemen, vilket gör att Sverige just nu ligger efter i antalet certifierade byggnader, och dÀrmed tillgÄngen till den kvantitativa databasen över dessa som skulle kunna bidra till en nÀrmare undersökning av vÀrdekopplingarna.Vi kan inte pÄstÄ att de barriÀrer, som anses hÄlla tillbaka spridningen av miljöcertifieringssystemen i Sverige, i form av bland annat ovilja att betala högre produktionskostnader vid tillÀmpningen av dessa, Àr borta idag, men vi kan notera att alltfler företag börjar kÀnna av dynamiken i utvecklingen runt omkring sig och vÀljer att ansluta sig till den gröna rörelsen.

Sammanfattning KyrkogÄrdsförvaltningar arbetar, pÄ grund av syftet med kyrkogÄrdar, till stor del i en nÄgot konservativ arbetsmiljö, samtidigt som förvaltningarna mÄste följa med i samhÀllets utveckling och agera efter brukarnas förÀndrade vanor och krav. Det leder till en mer eller mindre konstant utveckling i förvaltningarnas arbete och dÀrmed Àven en förÀndring i förvaltningarnas behov av utbildning för sina kyrkogÄrdsarbetare. Att undersöka hur detta behov tillgodoses av det utbud av utbildningar som finns Àr syftet med arbetet. Denna studie behandlar dÀrför följande frÄgestÀllningar; vilket behov av personalutbildning för kyrkogÄrdsarbetare har kyrkogÄrdsförvaltningarna idag, vilket utbud av personalutbildning för kyrkogÄrdsarbetare finns idag och huruvida tillgodoser detta utbud behovet? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar genomförde jag först en litteraturstudie.

Det enkla bolaget Àr en egendomlig företeelse i svensk rÀtt. Bolagsformen har sitt ursprung i den romerska rÀtten, den har sedan spridit sig till Frankrike, Tyskland och andra delar av Europa. I svensk rÀtt Àr reglerna om enkla bolag influerade av sÄvÀl fransk som tysk rÀtt. Enkla bolag reglerades i svensk lag först i och med 1895 Ärs bolagslag. Enkla bolag kan uppstÄ mycket enkelt, till och med konkludent, trots att lagstiftare och domstolar Àr medvetna om att lekmÀn inte har kunskap om de relevanta juridiska reglerna.Problematiken grundar sig i att ett enkelt bolag inte Àr en juridisk person och dÀrför saknar rÀttspersonlighet, vilket innebÀr att bolaget i sig inte kan ingÄ avtal.

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) visar Är efter Är i sina granskningar att de transportpolitiska mÄlen inte uppfylls av de idag etablerade trafikslagen. Det Àr dÀrför mycket troligt att vi kommer fÄ se nya transportslag inom kort. SpÄrbilar, som Àr smÄ förarlösa och kommandostyrda spÄrfordon, Àr ett möjligt alternativ. SIKA har utvÀrderat spÄrbilen som ett lokalt alternativ i Stockholm och som ett regionalt nÀt i MÀlardalen och funnit att systemet Àr samhÀllsekonomiskt lönsamt och har goda chanser att uppnÄ mÄlen pÄ grund av sin höga tillgÀnglighet och lÄga miljö- och olyckskostnader. Flera kommuner har anmÀlt intresse för att pröva systemet genom att bygga upp en sÄ kallad pilotbana.

I rapporten "MarknadslĂ€get pĂ„ Gotland för biobrĂ€nsle frĂ„n skogsrĂ„vara" (Rapport i kursen Bioenergi C) framkom vissa möjligheter för lantbrukare pĂ„ Gotland att ta del i bioenergimarknadens utveckling pĂ„ Gotland. Ökad anvĂ€ndning av biobrĂ€nsle förbĂ€ttrar miljön och ger fler jobb och stĂ€rkt lönsamhet i jord-, skogs- och landsbygdsföretag pĂ„ brĂ€nslemarknaden. Genom att integrera framĂ„t i brĂ€nslekedjan till lantbrukarĂ€gda vĂ€rmeanlĂ€ggningar fĂ„r lantbruket större del av produktionskedjans förĂ€dlingsvĂ€rde. Gotlands totala produktiva skogsmarksareal uppgĂ„r till 125 000 hektar vilket utgör 41 % av landarealen. ÖvervĂ€gande delen av skogen Ă€r privatĂ€gd (85 %), nĂ€st största Ă€garkategorin Ă€r Visby Stift med drygt 5 %.

Avfallsminimering innebÀr att man genom olika typer av ÄtgÀrder minskar mÀngden avfalloch halten av farliga Àmnen i avfallet. Olika faktorer bidrar till uppkomsten av avfall menviktigast av alla Àr sambandet med den ekonomiska utvecklingen. Inom EU och i det svenskamiljömÄlsarbetet har mÄl satts upp för att minska eller Ätminstone inte öka avfallsmÀngderna.EU: s strategi för hÄllbar utveckling har mÄlet att bryta sambandet mellan avfallsproduktionoch ekonomisk tillvÀxt (s.k. frikoppling), och att kraftigt minska de totala mÀngder somgenereras genom ökade insatser för att förebygga uppkomsten av avfall, effektivareanvÀndning av resurser och en övergÄng till mer hÄllbara konsumtionsmönster.   För att Ästadkomma en frikoppling utgör avfallsminimering en av fem huvudsakligaprioriteringar inom EU:s s.k.

Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) visar Är efter Är i sina granskningar att de transportpolitiska mÄlen inte uppfylls av de idag etablerade trafikslagen. Det Àr dÀrför mycket troligt att vi kommer fÄ se nya transportslag inom kort. SpÄrbilar, som Àr smÄ förarlösa och kommandostyrda spÄrfordon, Àr ett möjligt alternativ. SIKA har utvÀrderat spÄrbilen som ett lokalt alternativ i Stockholm och som ett regionalt nÀt i MÀlardalen och funnit att systemet Àr samhÀllsekonomiskt lönsamt och har goda chanser att uppnÄ mÄlen pÄ grund av sin höga tillgÀnglighet och lÄga miljö- och olyckskostnader. Flera kommuner har anmÀlt intresse för att pröva systemet genom att bygga upp en sÄ kallad pilotbana. VÀsterÄs Àr inte en av de stÀder som i dagslÀget Àr intresserade, men som troligtvis skulle kunna dra mycket stor nytta av det, framförallt ur en regional synpunkt.

Vad styr valet av revisionsbyrÄ? RevisionsbyrÄers kunder kan ha svÄrt att uppfatta konkreta skillnader mellan byrÄernas revision, dÄ dess utformning Àr standardiserad. Revisionens homogena utformning, kravet pÄ oberoende i relation med företaget som ska revideras, vissa normer vid prissÀttningen av revision och kravet pÄ saklighet i marknadskommunikationen medför begrÀnsningar för revisionsbyrÄerna nÀr det gÀller differentiering av revisionstjÀnsten. Vi ville komma fram till vad i revisionsbyrÄernas marknadsföring som köpande bolag attraheras av samt vad som utmÀrker bolag som reagerar pÄ en viss konkurrensfördel. Kundens köpbeteende kan förklaras utifrÄn dess preferenser och bakgrund.

Det rÄder idag en stor efterfrÄgan pÄ strandnÀra lÀgen dÄ drömmen att bo vid vattnet lever hos mÄnga personer i Sverige. EfterfrÄgan pÄ strandtomter Àr stor samtidigt som tillgÄngen Àr begrÀnsad vilket mÀrks inte minst pÄ huspriserna. Den första juli 2009 trÀdde den först delen av en ny strandskyddslag i kraft i Sverige. Undersökningar hade visat att det fanns brister i den gamla lagstiftningen vilket medförde att den bebyggelse som kom till i strandnÀra lÀgen allt som oftast gjorde sÄ planlöst och ofta i strid med gÀllande regler. Den nya strandskyddslagen innebÀr att kommunerna kan planera och styra boendet utmed vattnet i större utstrÀckning.

Bakgrund och problemDet finns tvÄ drivande faktorer som formar grunden för hur multinationella företag agerar vad avser human resource management. Den ena Àr det tryck som finns att upprÀtthÄlla en intern konsistens och det andra Àr en yttre pÄverkan frÄn den lokala miljön dÀr företaget verkar. Dagens utveckling har lett till ett behov hos företag att vara flexibla pÄ alla nivÄer. Om vi ser till företagens humankapital sÄ finns ett ökat behov inom omrÄdet att sprida den kunskap som finns till alla nivÄer och vidare till de dotterbolag som agerar pÄ den globala marknaden. Detta faktum har medfört ett ökat behov att kunna omplacera personal till olika underavdelningar och Àven till de dotterbolag som verkar pÄ denna marknad vilket i sin tur medfört ett ökat krav pÄ flexibilitet och anpassningsförmÄga hos den enskilda anstÀllde.

Det rÄder idag en stor efterfrÄgan pÄ strandnÀra lÀgen dÄ drömmen att bo vid vattnet lever hos mÄnga personer i Sverige. EfterfrÄgan pÄ strandtomter Àr stor samtidigt som tillgÄngen Àr begrÀnsad vilket mÀrks inte minst pÄ huspriserna. Den första juli 2009 trÀdde den först delen av en ny strandskyddslag i kraft i Sverige. Undersökningar hade visat att det fanns brister i den gamla lagstiftningen vilket medförde att den bebyggelse som kom till i strandnÀra lÀgen allt som oftast gjorde sÄ planlöst och ofta i strid med gÀllande regler. Den nya strandskyddslagen innebÀr att kommunerna kan planera och styra boendet utmed vattnet i större utstrÀckning.

Ett omrÄde dÀr det i dagslÀget sker en otrolig expansion Àr i den urbana miljöns utbredning. Den snabba utbyggnaden av stÀder, byar och urbana samhÀllen har gjort stora markytor tÀta för vatten. Tak, fasader och gator hindrar nederbörden frÄn att trÀnga ned i marken och bildar istÀllet sÄ kallat dagvatten. Det Àr vatten som medför nÀringsÀmnen och föroreningar allteftersom det rinner ner i diverse vattendragen. Detta har gett upphov till problem i mÄnga lÀnder och inte minst inom EU i form av övergödning av vattendrag, försurning m.m.

Ett omrÄde dÀr det i dagslÀget sker en otrolig expansion Àr i den urbana miljöns utbredning. Den snabba utbyggnaden av stÀder, byar och urbana samhÀllen har gjort stora markytor tÀta för vatten. Tak, fasader och gator hindrar nederbörden frÄn att trÀnga ned i marken och bildar istÀllet sÄ kallat dagvatten. Det Àr vatten som medför nÀringsÀmnen och föroreningar allteftersom det rinner ner i diverse vattendragen. Detta har gett upphov till problem i mÄnga lÀnder och inte minst inom EU i form av övergödning av vattendrag, försurning m.m.

Inledning: Fritidshem Àr en verksamhet som skall erbjuda barn meningsfull fritid och rekreation (Skollagen 2010:800) Vad detta kan vara och vem som definierar vad som Àr meningsfullt kan diskuteras. Pedagoger har stort inflytande över vad för pedagogisk verksamhet som skapas och fritidshemmets innehÄll kan antingen planeras för barn som med barn beroende pÄ hur man tolkar uppdraget i fritidshem och hur man ser pÄ barn, barndom och pedagogik. Syfte och frÄgestÀllningar: Studiens syfte Àr att fÄ kunskap om barns beskrivning av fritid och meningsfull fritid. Vidare vill jag undersöka hur fritidshemmens verksamhet styrs, organiseras, utformas för att möta barns önskemÄl betrÀffande innehÄll samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar verksamhetens meningserbjudanden. Mina frÄgestÀllningar Àr; Hur beskriver barn fritid och meningsfull fritid? Hur organiseras och utformas fritidshemmet? Vad erbjuds för innehÄll och meningsskapande i fritidsverksamheten? Vilka faktorer pÄverkar verksamhetens innehÄll, utformning och meningserbjudanden?Tidigare forskning: I denna del beskrivs barns fritid och fritidshemmets framvÀxt och dÀrefter fritidshemmets styrning och teoretiska grund.