Volvo Powertrain tillverkar motorer och drivlinor till AB Volvos samtliga dotterbolag förutom Volvo Aero. Vid anlÀggningen i Skövde tillverkas motorer och delar till motorer och vÀxellÄdor och vid anlÀggningen finns alla tre nödvÀndiga produktionsomrÄden; gjuteri, bearbetning och montering. NÀr rÄdande lÄgkonjunktur slog till stod bearbetningen med vÀldigt höga lagernivÄer vilka företaget snabbt tvingades sÀnka dÄ det blev huvudfokus frÄn koncernledningen att minska det bundna kapitalet. Utan egentlig analys sattes nya grÀnsnivÄer för lagren inom samtliga avdelningar pÄ bearbetning och mÄlet med examensarbetet har varit att ta fram en metod för att dimensionera sÀkerhetslagret pÄ optimal nivÄ med bibehÄllen hög leveranssÀkerhet. DÀrigenom skulle företagets lagernivÄer kunna styrkas med hjÀlp av en teoretisk grund.Som utgÄngspunkt har en lagernivÄdimensionering med servicenivÄkonceptet SERV2 och dÀr alla artiklar tillÄts ha differentierade servicenivÄer anvÀnts.

Den mest eftertraktade rÄvaran i svenska skogar Àr barrvirke och detta har sedan lÀnge varit vÀgledande för skogsbrukets planering och skötsel. Brandskydd, ökat betestryck och skötsel för barrtrÀd har missgynnat lövtrÀden. Eftersom lövskogar i den boreala zonen tillhör ett av de artrikaste ekosystem Àr kontinuerlig förekomst av lövtrÀd och lövdominerade bestÄnd viktigt för den biologiska mÄngfalden. Den standard skogsÀgare certifierade enligt FSC (Forest Stewardship Council) har att följa innehÄller tvÄ lövindikatorer, 6.3.8. och 6.3.9..

Idag sker det förtÀtningar i den urbana miljön vilket bidrar till en ökad andel hÄrdgjorda ytor inom dessa omrÄden. Det Àr Àven ett vÀxande fenomen inom villaomrÄden att anlÀgga hÄrdgjorda ytor med ogenomslÀppliga fogar pÄ tomtens framsida. Vart tar det avrinnande dagvattnet frÄn de hÄrdgjorda ytorna vÀgen och blir det nÄgra negativa följder av detta? GrÀsarmering pÄ villagator Àr ett kandidatarbete som Àr en renodlad litteraturstudie för att söka fakta om det Àr möjligt att anlÀgga grÀsarmering inom ett villaomrÄde med en begrÀnsad hastighet upp till 30 km/h. Arbetet ger en grund för framtida studier inom omrÄdet av dagvattenhantering inom villaomrÄden eller vÀgar med en hastighetsbegrÀnsning pÄ 30 km/h. Problematiken med dagvattenhanteringen i vÄra samhÀllen har idag börjat bli en mer diskuterad och beprövad metod.

I uppsatsen studeras den kommunikativa planeringsteorin utifrÄn en utgÄngspunkt om att den inbegriper en inbyggd konflikt i att Ä ena sidan syfta till att skapa ett mer rÀttvist och demokratiskt samhÀlle, samtidigt som flera problemomrÄden identifierats vilka hindrar deltagandeprocesser att uppnÄ detta mÄl. Genom att studera en detaljplaneprocess i BiskopsgÄrden i Göteborg dÀr stadsbyggnadskontoret sjÀlva valt att engagera en medborgargrupp, syftar uppsatsen till att skapa en djupare förstÄelse för hur den kommunala planprocessen kan arbeta med frÄgor om inkludering, konsensus, lokal demokrati och legitimitet. Den för studien aktuella medborgargruppen har fÄtt ett relativt gott genomslag för sina förslag i planprocessen. Uppsatsen menar dock att detta inte frÀmst beror pÄ den detaljplaneprocess som dialogarbetet genomfördes i, utan snarare för att Àven andra planeringsnivÄer varit förmögna att införliva gruppens förslag i sina respektive processer. Grunden till detta Àr att vidden av deltagandegruppens perspektiv pÄ stadsdelens utveckling övergÄr detaljplaneprocessens möjlighet till utvecklingsarbete. Vad gÀller undersökningen av uppsatsens vÀrdeladdade begrepp, kan den aktuella medborgardeltagandeprocessen anses ha uppnÄtt en relativt hög grad av inkludering i sina praktiker.

Bilismens utbredning stÄr idag för en ohÄllbar samhÀllsutveckling pÄ bÄde lokal-, regional- och global nivÄ. IPCC:s senaste rapport konstaterar att mÀnniskans otvetydigt har en betydande roll i uppvÀrmningen av klimatsystemet och att det framförallt Àr utslÀppen av vÀxthusgasen koldioxid som Àr problemet. Transportsektorn stÄr idag för nÀstan en femtedel av mÀnniskans totala koldioxidutslÀpp. För att reducera andelen koldioxidutslÀpp i atmosfÀren och andra miljöproblem inom transportsektorn Àr sÄledes kollektivtrafiken ett viktigt redskap.Under 1950- och 1960-talet omvandlades Sverige till ett bilsamhÀlle. Privatbilen fullÀndade efterkrigstidens vÀlfÀrdsbygge och bilen sÄgs som en sjÀlvklart och positiv del i det nya vÀlfÀrdsamhÀllet. Antalet personbilar ökade lavinartat i Sverige och utveckling gick rakt uppÄt frÄn ett par hundra tusen fordon pÄ 1950-talet till fyra miljoner fordon Är 2000.

Vid sÀtthÀrdning Àr sÄ kallade mjuka flÀckar ett problem som förekommer vid mÄnga hÀrdverkstÀder. En vanligt förekommande artikel som sÀtthÀrdas Àr kugghjul och om en sÄdan artikel med mjuka flÀckar monteras finns risken att den inte hÄller och den kan i vÀrsta fall Àven förstöra andra komponenter och förorsaka stora kostnader. Mjuka flÀckar Àr omrÄden i ytskiktet dÀr hÄrdheten Àr lokalt nedsatt och man har kunnat konstatera att de beror pÄ att uppkolningen har försvÄrats i dessa omrÄden. Tidigare studier har visat att om det bildas svÄrreducerade oxider pÄ ytan sÄ försvÄras uppkolningen av artiklar under sÀtthÀrdningen och detta kan vara en orsak till dessa mjuka flÀckar. En metod att förhindra uppkomsten av mjuka flÀckar Àr att pÄ ett kontrollerat sÀtt bilda en lÀttreducerad oxid (jÀrnoxid) pÄ ytan som senare kan upplösas under sjÀlva uppkolningsprocessen.

Förr hade man inte problem med dagvattenhantering, eftersom den största delen av marken var infiltreringsbar, men nÀr stÀderna började exploatera pÄ 1900-talet, ökade hÄrda ytor som Àr en av de viktigaste bidragande orsakerna till dagvattenflödeökning. Sverige började tÀnka pÄ framtiden och man försökte hitta de bÀsta lösningarna för att kunna göra stÀderna hÄllbara. Dagvattenhantering var en av de viktigaste bestÄndsdelarna i en hÄllbar utveckling och av den anledningen, började man tÀnka pÄ möjligheten att hantera dagvatten lokalt. Malmö var en av de kommuner som började anvÀnda de ekologiska dagvattenlösningarna. Att anvÀnda öppna dagvattensystem var ett av de första valen i Malmö kommun för att minska översvÀmningsrisken, och förbÀttra stadens bild genom att öka det estetiska vÀrdet.

Dagens stora stÀder byggs allt tÀtare och ofta Àr det gröna omrÄden sÄsom parker och skogsdungar som fÄr ge vika nÀr nya hus och vÀgar ska ges utrymme. Den biologiska mÄngfalden i staden Àr dock beroende av dessa fredade platser. Möjligheten att kunna fÀrdas mellan och genom bebyggda omrÄden i sÄ kalllade spridningskorridorer stÀrker bÄde vÀxt- och djurpopulationers förmÄga att överleva. Syftet med denna uppsats Àr att ge förslag pÄ hur man kan utveckla biologisk mÄngfald pÄ parkeringsytor i Uppsala stad. I arbetet undersöks vilka parkeringsytor Uppsala kommun Àger samt pÄ vilket sÀtt dessa kan utvecklas till spridningskorridorer som förstÀrker kommunens grönstrukturplan.

FörtÀtning tillsammans med klimatförÀndringarnas effekter som Àr synliga redan i vÄr samtid stÀller krav pÄ en annan syn pÄ dagvattenhantering dÀr öppna dagvattenlösningar Àr ett komplement till ledningsnÀtet och dÀr dagvatten Àr en del i kommunens klimatanpassningsarbete. Den fysiska planeringen lÀgger grunden för en hÄllbar dagvattenhantering dÀr det frÀmst Àr genom planomrÄdets utformning som dagvattenfrÄgan kan regleras. Genom en genomtÀnkt höjdsÀttning samt olika öppna dagvattenlösningar anpassade för stadsmiljön sÄ som multifunktionella ytor kan dagvattenhanteringen ges plats Àven i den tÀta staden.Kommunernas arbete mot en hÄllbar dagvattenhantering försvÄras av de begrÀnsade möjligheterna att reglera dagvattenhanteringen. Det finns begrÀnsade möjligheter att styra med planbestÀmmelser och fÄ möjligheter att pÄverka eller ÄlÀgga fastighetsÀgarna att utföra ÄtgÀrder.Lagstiftningen kring styrmedel för dagvattenhantering Àr otydlig, det saknas nationella riktlinjer och det finns fÄ rÀttsfall att utgÄ ifrÄn vilket lÀmnar kommunerna ensamma att bedöma vilka möjligheter lagstiftningen ger att reglera dagvattenhanteringen. En av arbetets slutsatser Àr att det finns svÄrigheter att anpassa och reglera befintlig bebyggelse, att skydda omrÄden utanför planomrÄdet samt att stÀlla krav pÄ lokalt omhÀndertagande (LOD).

Vi stÄr inför en mycket spÀnnande framtid inom utvecklingen av odling i stadsmiljö. Den trend av stadsodling som svept över Sverige de senaste Ären har lett till att en mÀngd nyskapande och spÀnnande odlingsprojekt har initierats runt om i landet. Att odla i staden och att odla kollektivt Àr dock inget nytt fenomen. SlottstrÀdgÄrden i Malmö Àr ett exempel pÄ en gemensam form av stadsodling initierad av brukare sjÀlva som nu drivs i samarbete med kommunen. Med det intresse och stora engagemang som finns för stadsodling idag finns bÄde ett behov och en mycket stor potential i att vidare utveckla och hitta nya modeller samt att undersöka vilka effekter odlingen kan ha för mÀnniskan och samhÀllet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur lokala odlingsinitiativ kan pÄverka boende, markÀgare och lokalsamhÀllets utveckling, att undersöka varför mÀnniskor vÀljer att delta i stadsodling samt hur odlingsverksamhet kan drivas och genomföras i befintlig stadsmiljö. Detta görs i uppsatsen dels genom en litteraturstudie av tidigare forskning i Àmnet och dels genom en fallstudie av stadsodlingsverksamheten i bostadsomrÄdet Seved i Malmö.

HÄllbara avelsprogram för smÄbönder med getter och fÄr i Afrika Àr ett viktigt verktyg för att öka mÀnniskors vÀlfÀrd pÄ kontinenten. Historiskt sett har inte alla program tagit hÀnsyn till böndernas vitala roll i programmens utformning. DÀrför har det pÄ flera hÄll i Afrika startats upp s.k. community based breeding programs (CBBP) - avelsprogram som anpassats till lokala förhÄllanden och engagerar de smÄskaliga bönderna i avelsstrategierna ? och ett antal har visats vara framgÄngsrika. Denna uppsats presenterar uppbyggnaden av CBBP och beskriver tvÄ NGO-initierade projekt för att diskutera vilka faktorer som har gjort dem framgÄngsrika.

Syftet med detta examensarbete Àr att ge en rekommendation för hur isfrihÄllningen pÄ Vattenfall AB Vattenkrafts utskovsluckor kan optimeras samt öka kunskapen inom omrÄdet. Mycket energi gÄr Ät till isfrihÄllningen av utskovsluckor varje Är och medför stora kostnader. Genom detta examensarbete har olika förslag tagits fram pÄ hur isfrihÄllningen skulle kunna förbÀttras metodmÀssigt och energioptimeras. Rapporten behandlar Àven de olika isfrihÄllningsmetoderna som finns samt isens pÄverkan pÄ en utskovslucka. Vatten skall av sÀkerhetsskÀl alltid kunna avbördas frÄn ett magasin vilket stÀller stora krav pÄ utskovsluckornas manövrerbarhet, Àven vintertid.

Syfte: Studiens syfte Àr att belysa en kommunal skolverksamhets förÀndringsprocess med att utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete frÄn kvalitetsredovisning till ett kontinuerligt förbÀttringsarbete. Genom att stÀlla ett enskilt fall i relation till kontextuella samband syftar studien Àven till att belysa det komplexa samspel som föreligger frÄn det att ett politiskt beslut fattats till att det blivit en institutionaliserad del av skolenheternas vardagsarbete.Teori: Lindensjö & Lundgrens teoretiska begreppsapparat och teoretiska perspektiv anvÀnds för att beskriva och analysera politisk styrning av reformen kring systematiskt kvalitetsarbete. Teorin om offentliga insatsers resultat identifierar Ätta faktorer som kan pÄverka. Dessa faktorer anvÀnds för att organisera studiens resultat. Sandberg & Targamas teori om hur man kan utveckla praktiska metoder för ledning genom förstÄelse utifrÄn ett tolkande perspektiv och Senges teori om generative learning utifrÄn behovet av att i en lÀrande organisation stÀndigt ifrÄgasÀtta sina mental models anvÀnds för att förstÄ förÀndringsprocessen och stÀlls i relation till Gadamers begrepp verkningshistoria.Metod: Det empiriska materialet hÀrrör frÄn sex kvalitativa intervjuer med tre rektorer och en intervju med utbildningsledare vid utbildningsförvaltning, samt frÄn textgranskning av kvalitetsredovisningar.

Under de senaste Ärtiondena har det pÄgÄtt en förtÀtning och en alltmer ökad utbyggnad av vÀrldens stÀder. Som en följd av detta har stadens naturliga vatten- och vÀrmebalans rubbats. PÄ bekostnad av vegetativa ytor har artificiella byggmaterial introducerats som absorberar vÀrme frÄn solens strÄlar och höjer stadens temperaturer. Dessa material leder Àven snabbt bort regnvatten samt hindrar vatten att infiltreras ner i marken. Temperaturskillnader pÄ 12oC jÀmfört med den omkringliggande landsbygden har kunnat uppmÀtas i stora amerikanska stÀder. Detta fenomen har kommit att kallas Stadens VÀrmeö eller Urban Heat Island som Àr den engelska termen. I Sverige förvÀntas det bli allt högre sommartemperaturer och fler rekordvarma dagar framöver.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt en vÀrldsarvsutnÀmning pÄverkar den fysiska planeringen. Detta görs genom en komparation mellan vÀrldsarven i Falun, Karlskrona och Visby. Intervjuer har gjorts med tjÀnste­ mÀn inom kommun, lÀnsstyrelse och lÀnsmuseum. UtifrÄn ett teoretiskt perspektiv diskuteras hur olika aktörer i anslutning till vÀrldsarven ser pÄ formandet av dessa. Teorin fungerar som hjÀlp för att analysera och sortera, samt att tydliggöra de olika inriktningar som förekommer i de tre exemplen.