I detta examensarbete undersöks tillÀmpligheten av speciellt anpassade kartprojektioner för projektering, byggnation, drift och underhÄll av lÄngstrÀcka objekt inom svensk infrastruktur. Speciellt intresse Àgnas Ät Snake Grid-projektionen som utvecklats av University College London i samarbete med Network Rail, som bygger och underhÄller det brittiska jÀrnvÀgsnÀtet.I samband med att man i Sverige satsar pÄ utbyggnad och uppgradering av jÀrnvÀgsnÀtet med höghastighetsspÄr, uppstÄr Àven ny mÀtningstekniska utmaningar dÄ anlÀggningarna blir allt mer komplicerade, och toleranserna allt snÀvare. Projekteringen av anlÀggningarna utförs oftast i programvaror som antar att bygget kommer att utföras i ett tredimensionellt rum med rÀtvinkliga axlar, med norr och öst i ett plan och lodriktningen vinkelrÀtt mot detta plan. Problem uppstÄr nÀr detta antagande om en platt jord möter verkligheten med en krökt jordyta och kuperad terrÀng.Den klassiska lösningen pÄ problemet Àr att arbeta med kartprojektioner, för att pÄ sÄ sÀtt lokalt eller regionalt approximera en platt jord vid kartering och projektering. Storleken pÄ det omrÄde som kartprojektionen Àr giltig för och lokala höjdförhÄllanden bestÀmmer hur stora avbildningsfelen, i form av skalförskjutningar, som mest blir i kartan.

I denna studie undersöks den partipolitiskt aktiva kvinnans arbete och situation i den lokala frisinnade/folkpartistiska partiorganisationen i GĂ€vle mellan 1930-1946. Delsyften Ă€r att beskriva relationerna dem emellan samt undersöka vilken betydelse som tillskrevs de aktiva kvinnorna.Teoretiska utgĂ„ngspunkter för studien utgör genusteorin som ser manligt och kvinnligt som nĂ„got socialt skapat och Yvonne Hirdmans genussystem som poĂ€ngterar att det finns ett isĂ€rhĂ„llande mellan manligt och kvinnligt dĂ€r det manliga Ă€r norm. SĂ„vĂ€l sysslor som egenskaper delas upp i manliga och kvinnliga delar, dĂ€r de kvinnliga har lĂ€gre status. Överenskommelser om hur man skall vara som man och kvinna och vad man skall göra varierar i olika tider och samhĂ€llen, Hirdman kallar detta för genuskontrakt. Det sker en förhandling mellan mĂ€n och kvinnor om genuskontraktets innehĂ„ll, vilka omrĂ„den respektive kön skall ha som sina och hur lĂ„ngt man kan strĂ€cka det till sitt eget köns fördel.Tidigare forskning anger 1930-talet som en tid dĂ„ kvinnor i Sverige generellt hade svĂ„rt att göra sig hörda och fĂ„ inflytande i sina partiföreningar.

Dagens system kring delaktighet och inflytande i beslutsprocesser kan bĂ„de förhindra och möjliggöra handlande vid arbetet kring hĂ„llbar stadsutveckling. MĂ„nga stĂ€der runt om i vĂ€rlden lĂ€gger stor vikt vid att stĂ€dernas utveckling ska ske inom ramen för vad som anses vara socialt, ekologiskt och ekonomiskt hĂ„llbart. DĂ€rför Ă€r förstĂ„else för de existerade processerna avgörande nĂ€r man arbeta praktiskt med ett förĂ€ndringsarbete lokalt men Ă€ven nationellt och globalt. Ämnet medborgardeltagande i stadsplanering handlar om konflikter, makt och intresse. De inblandade aktörerna försöker i mĂ„nga fall pĂ„verka handlingarna utifrĂ„n deras syn och intresse.

SAMMANFATTNING Rosenholm ?i stadens utkant Karlskrona bestÄr i dagslÀget av en tydligt avgrÀnsad kÀrna, dÀr tÀtheten och stadsmÀssigheten avtar allt mer ju lÀngre man förflyttar sig frÄn centrum. Rosenholm utgör ett av Karlskronas ytteromrÄden. DÄ regementet KA2 Rosenholm lades ner och fastighetsbolaget Vasallen köpte upp delar av omrÄdet öppnades stora möjligheter för det tidigare anonyma omrÄdet. Rosenholm utgör ett omrÄde utanför stadskÀrnan och fungerar samtidigt som Karlskronas vÀstra entré.

I södra Kurdistan dÀr exploatering, utbyggnad och förtÀtning av nya respektive befintliga bebyggelseomrÄden sker Àr dagvattensituationen mycket allvarlig. Arealerna av hÄrdgjorda ytor ökar stadigt med exploateringen. Infiltrationen av nederbörd i tillrinningsomrÄden minskar stÀndigt. Stora mÀngder regn avrinner frÄn ytor som en gÄng var genomslÀppliga till lÄgt belÀgna och kÀnsliga omrÄden. Flödestopparna blir stora och icke reglerade vid sÄvÀl extensiva som mÄttliga regn. DÄligt dimensionerade och utformade dagvattensledningssystem medför snabba belastningar pÄ ledningarna sÄ att lÀckage och brÀddning av smutsvatten i bebyggelseomrÄden blir ett faktum. Bebyggelsen vid nÀrliggande torra vattendrag riskerar att drabbas av stÀndiga översvÀmningar. I omrÄden dÀr man har sprÀngt berg och branta slÀnter för att anlÀgga vÀgar och annan infrastruktur blir marken kÀnslig för erosion. Instabil och dÄligt utförd schaktning gör att mÄnga byggnadsanlÀggningar utsÀtts för skred nÀr marken utsÀtts för lÄngvarigt regn. Nederbörd i stadsbebyggelsen förknippas alltid i folkets minne som en besvÀrlig situation med bland annat spridning av föroreningar och dÄlig Ätkomlighet genom stadens olika delar. Dessa problem och den allvarliga situationen och avsaknaden av ett anpassat och fungerande dagvattenledningssystem i södra Kurdistan (studieomrÄdet) ledde till mitt val av Àmne för detta examensarbete. Arbetet Àr uppbyggt i tvÄ delar. Den första delen bestÄr av utförliga observationer i studieomrÄdet. Dagvattenhanteringsproblematiken i södra Kurdistan beskrivs hÀr bÄde i ord och bild. HÀr görs ocksÄ en genomgÄng av ett antal problem, bland annat av urbanisering samt ökad andel hÄrdgjorda ytor och vattenförbrukning. Andra delen av arbetet bestÄr av en litteraturstudie dÀr dagvattenhanteringsutveckling i Sverige beskrivs med en översiktlig presentation av ett antal exempel pÄ dagvattenhantering bÄde i Sverige och internationellt. MÄlet Àr att konkretisera dagvattenproblematiken i södra Kurdistan och att arbeta pÄ ett underlag som skulle kunna fungera som arbetsmodell för vad man kan göra för att lösa dagvattenproblematiken i södra Kurdistan. För att ta fram ett sÄdant underlag visar jag vilka byggstenar som ingÄr i dagvattenhanteringssystemen och dels vilka problem dessa Àr anpassade för. I en tabell redovisar jag ett antal exempel pÄ tÀnkbara lösningar utifrÄn bÄde svenskt och internationellt dagvattenhanteringsperspektiv. Min metod har varit att göra besök pÄ det valda studieomrÄdet (södra Kurdistan) för att tydligt kunna redogöra för vilka dagvattenproblem som finns dÀr. Jag kommer att utföra ett antal observationer pÄ omrÄdets dagvattenanlÀggningar för att se hur de Àr konstruerade och utformade, samt hur dagvattnet hanteras allmÀnt i södra Kurdistan. MÄlet Àr att arbeta fram ett dokument i ord och bild om dagvattenproblematiken. I min studie ingick dÀrför tvÄ genomförda besök i studieomrÄdet ett i januari och ett i september 2011. Resultatet av dessa besök sammanstÀllde jag sedan i detta examensarbete. Till min litteraturstudie har jag utgÄtt ifrÄn böcker och tidskrifter i Àmnet dagvattenhantering. Jag har Àven lÀst tidigare publicerade examensarbeten om 4 dagvattenhantering för att fÄ bredare kunskaper i Àmnet. För kompletterande bildmaterial har jag i första hand anvÀnt mig av digitala kÀllor. En avgrÀnsning Àr gjord i och med att jag i mitt arbete beskriver dagvatten-­? hanteringsproblematiken i allmÀnhet med inriktning pÄ urbana miljöer utan att begrÀnsa mig till nÄgon specifik stad. Jag har fokuserat pÄ ett problem i taget, och med egna kommenterar och med hjÀlp av kompletterade bilder försöker jag tydliggöra dessa. Ett av de grundlÀggande problemen med dagvattenhantering i södra Kurdistan Àr att man avleder allt dag -­? och DBT (dusch, bad och tvÀtt)-­? vatten frÄn bostadsomrÄden, industriverksamheter och trafikytor i gemensamma ledningar. Det innebÀr att kemikalier och skadliga Àmnen frÄn de olika verksamheterna kommer in i dagvattenledningarna utan att nÄgon ÄtgÀrd görs för att hindra dessa skadliga Àmnen att komma ut i naturen. Eftersom det inte finns nÄgon form av system eller reningsverk för rening av dag-­?och avloppsvatten innan och efter avledningen innebÀr det att det förorenade vattnet dÀrför blir svÄrt att ÄteranvÀnda och dra nytta av. Ett annat problem Àr att avledningsnÀtet pÄ grund av Älder och dÄlig dimensionering lÀcker ut till markytan och vidare ut i marken, vilket kan innebÀra stora miljöproblem i framtiden. Kunskap och vikten av lokal dagvattenhantering kan dÀrför vara viktig att pÄpeka och förmedla till berörda myndigheter i södra Kurdistan, bland annat Àr det viktigt att hÀnsyn tas till de lokala förutsÀttningarna vid planering och projektering av nya exploateringsomrÄden. Nya lösningar ska prioriteras före de traditionella dagvattenlösningarna. Dessutom bör miljöplaner och miljökrav pÄ sikt faststÀllas och tillÀmpas i kommunernas stadgar och översiktliga planer. MÄlet Àr att i framtiden ska exploatering, planering och utbyggnad av nya bostads-­? och industriomrÄden ocksÄ utgÄ frÄn dessa planer och krav. Myndigheternas strÀvan ska Àven vara att arbeta för en god och hÄllbar mark och vattenförvaltning i landet. Genom att dra nytta av Sveriges och andra EU-­?lÀnders varierade erfarenheter vad gÀller lokal dagvattenhantering kan dessa möjligtvis ocksÄ tillÀmpas (mer eller mindre) i södra Kurdistan med utgÄngspunkt i de lokala förutsÀttningarna. Tanken med detta arbete om dagvattenhantering i Sverige och internationellt Àr att det ska kunna bli en inspirationskÀlla för myndigheterna i södra Kurdistan. Att det i framtiden ska leda till bÀttre dagvattenhanteringsarbete med miljökvalitet som utgÄngspunkt..

SAMMANFATTNING Rosenholm ?i stadens utkant Karlskrona bestÄr i dagslÀget av en tydligt avgrÀnsad kÀrna, dÀr tÀtheten och stadsmÀssigheten avtar allt mer ju lÀngre man förflyttar sig frÄn centrum. Rosenholm utgör ett av Karlskronas ytteromrÄden. DÄ regementet KA2 Rosenholm lades ner och fastighetsbolaget Vasallen köpte upp delar av omrÄdet öppnades stora möjligheter för det tidigare anonyma omrÄdet. Rosenholm utgör ett omrÄde utanför stadskÀrnan och fungerar samtidigt som Karlskronas vÀstra entré.

Törskatesvamp förekommer i tvÄ former, en vÀrdvÀxlande (Cronartium flaccidum) och en icke vÀrdvÀxlande (Peridermium pini). Genetiska analyser har visat att ingen övergripande genetisk differentiering finns mellan de tvÄ formerna och att de dÀrför tillhör samma art. Svamparna tillhör rostsvamparna och angriper i Sverige tall (Pinus sylvestris). Tidigare ansÄgs de vanligaste alternativa vÀrdarna för C. flaccidum tillhöra slÀktena Paeonia, Vincetoxicum och Pedicularis vilket ledde till att den vÀrdvÀxlande formen betraktades vara begrÀnsad till de alternativa vÀrdarnas utbredning, koncentrerad till södra Sverige.

Uppsatsen Àr bÄde ett teoretiskt arbete om stadsodling och en gestaltning av en kökstrÀdgÄrd.Under vintern 2010 Ätog sig sju studenter uppdraget att skapa en experimentell kökstrÀdgÄrdsom en fördjupning och vidareutveckling av 2009 Ärs utformning av kökstrÀdgÄrden vidingÄngen till WanÄs skulpturpark. Mitt examensarbete bestÄr i att utifrÄn en jÀmförande studiemellan teorierna om trÀdgÄrdsstÀder kring förra sekelskiftet och den nu pÄgÄendediskussionen om hur staden ska odlas utarbeta ett gestaltningsförslag för en del avkökstrÀdgÄrden.Examensarbetet grundar sig i en litteraturstudie över trÀdgÄrdsstaden dÀr jag tar avstamp iEbenezer Howards visioner om trÀdgÄrdsstÀder som en lösning pÄ de problem som uppkomtill följd av förra sekelskiftets snabba urbanisering. NÀr trÀdgÄrdsstadsidéerna konkretiseradesi Sverige mellan 1905 och 1930 blev det i form av förstÀder och egnahemstrÀdgÄrdar. Mycketav de ideologiska utgÄngspunkterna om sjÀlvförsörjande smÄstÀder och kollektivt Àgd markgick förlorade. Jag har jÀmfört trÀdgÄrdsstadens ursprungliga ideal med de tankar och visionersom finns i dagens stadsodlingsrörelser.

En ökad miljömedvetenhet om att hushÄlla med dagens resurser, prÀglas av en hÄllbar stadsplanering. En del i den hÄllbara stadsutvecklingen leder till förtÀtning av stÀderna för att effektivt kunna nyttja ytorna, hÄlla ihop bebyggelsen, minska behovet av transporter och för att fÄ flerfunktionella stÀder. NÀr stÀder vÀxer och förtÀtas omvandlas naturlig grönska till hÄrdgjorda ytor av asfalt och betong. Grönytor försvinner och vÀxt- och djurarter trÀngs undan. En hÄllbar stadsutveckling krÀver mer klimatforskning för att förbÀttra luftgenomströmningar, minska luftföroreningar, minska höga temperaturer i innerstÀder pÄ grund av förlust av gröna ytor samt utveckla en bÀttre hantering av dagvatten.

Det du hÄller i din hand Àr ett examensarbete som handlar om vegetation passande för rain gardens. Arbetet vÀnder sig till dig som har ett intresse för dagvattenhantering. Söks en djupare kunskaper i Àmnet vÀlkomnas du anvÀnda dig av referensförteckningen i slutet av arbetet. ?Jordens klimat hÄller pÄ att förÀndras. För Sveriges del innebÀr det stigande medeltemperaturer, förÀndrade nederbördsmÀngder, förhöjda vattennivÄer och mer frekventa extrema vÀdersituationer.

En ökad miljömedvetenhet om att hushÄlla med dagens resurser, prÀglas av en hÄllbar stadsplanering. En del i den hÄllbara stadsutvecklingen leder till förtÀtning av stÀderna för att effektivt kunna nyttja ytorna, hÄlla ihop bebyggelsen, minska behovet av transporter och för att fÄ flerfunktionella stÀder. NÀr stÀder vÀxer och förtÀtas omvandlas naturlig grönska till hÄrdgjorda ytor av asfalt och betong. Grönytor försvinner och vÀxt- och djurarter trÀngs undan. En hÄllbar stadsutveckling krÀver mer klimatforskning för att förbÀttra luftgenomströmningar, minska luftföroreningar, minska höga temperaturer i innerstÀder pÄ grund av förlust av gröna ytor samt utveckla en bÀttre hantering av dagvatten. En hÄllbar stad mÄste vara bÄde tÀt och grön.

Begreppet ekonomistyrning innefattar mÄnga aktiviteter som i grunden handlar om att uppnÄ ekonomiska mÄl. InternprissÀttning Àr ett av dessa. NÀr ett företag vÀxer i storlek uppkommer ofta en diskussion om hur organisationen ska decentraliseras och vem som ska fatta beslut. Vanligt idag Àr att företagen decentraliseras och fler och fler beslut fattas lokalt.1967 gjordes en enkÀtundersökning som innefattade totalt 235 svenska företag varav bland annat alla börsnoterade. Man ville undersöka vad man i svenska företag vill Ästadkomma med sin internavrÀkning.

SAMMANFATTNING VÄrt examensarbete Àr en studie av tvÄ öar vid namn Hasselö och Sladö som ligger i MellanskÀrgÄrden utanför VÀstervik och Loftahammar. Hasselö och Sladö ingÄr i en glesbygdsskÀrgÄrd som under de senaste decennierna drabbats hÄrt av avfolkning. De övergripande problemen pÄ öarna Àr bristen pÄ bostÀder, avsaknaden av nÀringar samt bristande kommunikationer. VÄr övergripande frÄgestÀllning Àr; hur ska skÀrgÄrden kunna leva vidare och bli en attraktiv boendemiljö? Examensarbetet ska utmynna i en utvecklingsplan med riktlinjer för bebyggelsens utformning och fungera som ett underlag för öborna pÄ Hasselö och Sladö för att kunna utveckla öarna.

SAMMANFATTNING VÄrt examensarbete Àr en studie av tvÄ öar vid namn Hasselö och Sladö som ligger i MellanskÀrgÄrden utanför VÀstervik och Loftahammar. Hasselö och Sladö ingÄr i en glesbygdsskÀrgÄrd som under de senaste decennierna drabbats hÄrt av avfolkning. De övergripande problemen pÄ öarna Àr bristen pÄ bostÀder, avsaknaden av nÀringar samt bristande kommunikationer. VÄr övergripande frÄgestÀllning Àr; hur ska skÀrgÄrden kunna leva vidare och bli en attraktiv boendemiljö? Examensarbetet ska utmynna i en utvecklingsplan med riktlinjer för bebyggelsens utformning och fungera som ett underlag för öborna pÄ Hasselö och Sladö för att kunna utveckla öarna.

Sammanfattande diskussionDenna uppsats har handlat om den svenska GMP-gruppen och frÄgan om deras GMP-metoder Àr vetenskapligt utformade och ifall egna tolkningar anvÀnds av profilerarna i sitt arbete. Den har Àven behandlat den anvÀndbarhet en GMP upplevs ha och hur mycket den tillför en utredning. Slutligen har Àven samarbetet mellan de tvÄ grupperna tagits upp i syfte att se hur vÀl detta fungerar och faktorerna bakom detta möte mellan centralt och lokalt placerade polisenheter.Det visade sig i resultatet att GMP-gruppens frÀmsta funktion Àr att vara ett stöd till utredningen och att se pÄ en utredning med nya ögon för att ge en slags second opinion. Arbetet gÀllde alltsÄ inte frÀmst att göra en GMP pÄ en okÀnd gÀrningsman utan att ge en ny syn eller vinkling pÄ Àrendet som inte Àr fÀrgad av lokala faktorer. Ordet bollplank Àr nÄgot som alla IP yttrade och detta Àr en metafor för att GMP-gruppen i kommunikationen med de lokala utredarna skall diskutera, utbyta idéer, tankar och förslag som för utredningen framÄt.