I en arkitektur med tunna klienter körs all programvara centralt från servern, medan med tjocka klienter körs programvaran lokalt på varje enskild klient. I denna uppsats har vi tagit fram teorier om för- och nackdelar med tunna och tjocka klienter och gjort en fallstudie vid Luleå tekniska universitet på en avdelning som nyligen bytt från tjocka till tunna klienter. Utifrån de teorier vi läst och den empiri vi utfört drog vi slutsatsen att tunna klienter oftast passar bättre i arkitekturen än tjocka klienter..

Tillgången på trädbränsle i Norrbotten är god och idag utnyttjas inte de potentialer som finns. Syftet med projektet är att undersöka vilka konsekvenser ett ökat utnyttjande av trädbränslen, på bekostnad av fossila bränslen, har vad gäller lokala effekter. Arbetet inleds med en beskrivning av olika trädbränslen , som följs av en beskrivning av situationen i Sverige och Norrbotten idag. Efter det behandlas de lokala effekter som uppstår vid en ökad användning av trädbränslen. Slutligen sker en livscykelanalys av ett olje- och ett pelletseldat alternativ.

Teknologin har gjort det lättare att nå ut till länder och regioner över hela världen. Det har resulterat i att media har kunnat lämna det lokala planet och nå ut till en större marknad än någonsin. I den här uppsatsen kommer vi att granska hur mediebolagens produktioner ändras när de når ut till främmande områden för att fungera på den nya marknaden.Uppsatsen tittar också på hur nyhetsbolag bevakar olika händelser beroende på om den utspelar sig på ett lokalt eller globalt plan.Resultatet pekar på att de främsta anpassningarna görs på grund av respekt mot gamla traditioner som religion. Vid nyhetsbevakningen hos mediebolagen är det tydligt att mallar för nyhetsvärdeinger stämmer väl överrens med hur bevakningen görs..

Dagens olika marknader besta?r vanligtvis av ma?nga konkurrenter da?r alla konkurrerar om samma kunder vilket kra?ver mer av fo?retagen att sticka ut fra?n ma?ngden och go?ra sig mer konkurrenskraftiga. En djup relation med kunden a?r da?rfo?r av en stor betydelse som bland annat kan uppna?s genom varuma?rket.Ett varuma?rke har vissa personliga egenskaper som ger konsumenter en underlig- gande betydelse. Dessa egenskaper sa?tter sig som undermedvetna bilder hos konsu- menterna och speglar fo?retagets verksamhet.

1900-talets sista fyra decennier innebar stora förändringar för kyrkorna i såväl globalt som lokalt perspektiv. Två rörelser inom kristenheten spelade stor roll för utvecklingen: den ekumeniska rörelsen och den karismatiska rörelsen. Mötet mellan de etablerade kyrkorna och framför allt den karismatiska förnyelserörelsen var inte enkelt. Tonläget mellan dem var tidvis högt. Under 1980- och 90-talen skadades relationer mellan både människor och organisationer vid sådana möten.

Den här studien har för avsikt att undersöka tre kommunala förvaltningars förutsättningar föratt implementera den nya gymnasiereformen. Utifrån teoretiska antaganden gällandeförvaltningarnas kunskap, medel och vilja, undersöks vilken problematik som kan förekommavid reformimplementering på lokal nivå. Metoden som används är samtalsintervjuer, vilkautförts med förvaltningschefer som material. Resultatet har redovisats och analyserats medhjälp av meningskoncentration och semantisk meningskategorisering.Studien visar att problematiken som förekommer på lokal förvaltningsnivå är relativtsituationsberoende, avhängigt kommunens storlek och dess personella organisation. Vidarevisar studien att det råder en relativt bra förståelse på lokal nivå för implementeringsuppdragetsamt att viljan till att införa reformen är hög i de lokala förvaltningarna..

Syftet med examensarbetet var att undersöka om man med verklighetsbaserad matematikundervisning kan påverka elevernas attityd gentemot matematik. Vi genomförde vår undersökning i en år 7-9 skola. Gruppen bestod av 24 elever i en årskurs 8 med varierande kunskapsnivåer i matematik. Vi använde oss av en enkät till de två undersökningstillfällen vi hade: ett i början och ett i slutet av arbetsperioden. Tiden mellan enkäterna fick eleverna arbeta i grupp med uppgifter som vi tagit fram.

Medverkan som en väg till hållbart samhälle är centralt i Agenda 21. En av riktningslinjerna i det lokala Agenda 21-arbetet är att det ska säkras ett nedifrån- och upp-perspektiv, med bred medverkan från invånarna. En reell medverkan betyder att människor aktivt deltar i alla faser och processer som berör deras lokalmiljö, från planering till förvaltning. Denna rapport baserar sig på antagandet att lokalt engagemang är en grundläggande förutsättning för medverkan. Den centrala frågeställningen är att finna vad som påverkar och stärker lokalt engagemang.

Syftet med vår undersökning har varit att öka förståelsen för komplexiteten som skolledningen och lärarna möter när en ny reform genomförs i skolan. Vi har grundat undersökningen på hur en skola upplevde och genomförde reformen med den individuella utvecklingsplanen, IUP. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med personer från skolledningen samt en lärargrupp. I våra intervjuer har svaren från respondenterna varit att de upplevt att direktiven med reformen IUP varit otydliga. Denna otydlighet har vi sökt svar på genom att undersöka en reforms väg från regeringsbeslut till lokalt genomförande.

Cloud computing diskuteras överallt trots det finns det fortfarande ingen gemensam syn på vad det egentligen är. Om tio specialister inom området fick frågan vad cloud computing innebär skulle tio olika svar ges. Om en definition på cloud görs har den inte en likadan betydelse som begreppet cloud computing. Ordet cloud är en vanlig metafor för Internet men när cloud kombineras med computing blir innebörden större och otydligare. Termen cloud i en striktare mening innebär användandet av datorresurser online snarare än över hela Internet.

Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell kompetens.

Uppsatsen handlar om hur styrdokumenten i form av centralt inneha?ll, kunskapskrav och bedo?mningsmatrisen fo?r det nationella provet ser ut i kurserna Svenska 3 (Sve03) respektive Svenska som andraspra?k 3 (Sva03). Syftet a?r att se eventuella likheter och skillnader samt hur va?l respektive kurs styrdokument o?verenssta?mmer med bedo?mningsmatrisen fo?r det nationella provet. Fokus ligger pa? att ja?mfo?ra kursernas styrdokument utifra?n begreppet likva?rdighet i bedo?mning som a?r ett tungt va?gande argument fo?r de nationella proven enligt Skolverket.

Idag sparar nästan hela Sveriges befolkning i fonder och den totala fondförmögenheten steg år 2010 med ca 270 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till totalt 1928 miljarder kronor. Många tidigare studier och artiklar har visat att indexfonder oftast är ett bra fondalternativ för en sparare, författarna undrade dock om det fanns något bättre alternativ. Därför har författar-na valt att se på en strukturerad produkt; kallad aktieindexobligation.En aktieindexobligation är uppbyggd med hjälp av en obligation samt en eller flera optioner. De har ofta ett kapitalskydd som gör att spararen får sitt nominella belopp tillbaks efter löpti-den. Avkastningen kommer ifrån optionen, dock varierar den beroende på spararens deltagan-degrad.

Dagens svenska samhälle har blivit allt mer etniskt och kulturellt diversifierat. Detta nya moderna och mångkulturella samhälle förändras både lokalt och globalt. Medier spelar en viktig roll i denna process. Utifrån ett postkolonialt feministiskt perspektiv undersöker denna uppsats mediekonsumtionen hos tio persiska kvinnor i Malmö. Hur denna konsumtion avspeglar sig i kvinnornas identitetsförhandlingar, etniska härkomst samt deras kulturella och transnationella position i samhället.

Syftet med uppsatsen är att undersöka förhållandet mellan gällande EU-rätt och idrottens egna regler. Framförallt avser jag att utreda gränsdragningen dem emellan; i vilka fall och under vilka förutsättningar tillåter EU-rätten regler som utfärdats av idrottsorgan, trots att de kan anses utgöra hinder mot reglerna om den fria rörligheten? Kan en regel utfärdad av ett idrottsorgan angripas utifrån andra regler, som dem om konkurrens?För att utreda detta kommer jag också försöka besvara följande frågor:Strider reglerna om ett bestämt antal lokalt fostrade spelare mot EU-rättens regler om fri rörlighet och konkurrens?Strider de av FIFA antagna 6+5-reglerna mot EU-rättens regler om fri rörlighet och konkurrens?.