Sök:

Sökresultat:

607 Uppsatser om Lokalt ägande - Sida 5 av 41

Att gestalta med stadens mellanrum som fördröjande system : ett gestaltningsförslag med utgÄngspunkt i den hÄrdgjorda staden

Dagens urbanisering skapar allt fler och större hÄrdgjorda stadsrum. Vid en förtÀtning Àr det inte sÀllan stadens gröna mellanrum som fÄr minska sitt förtÀtning Àr det inte sÀllan stadens gröna mellanrum som fÄr minska sitt utrymme. En hÄrdgjord förtÀtning medför pÄ sÄ vis att allt mer regnvatten behöver tas omhand om pÄ annan plats Àn var det föll. Detta examensarbete i landskapsarkitektur belyser hur ett direkt och lokalt omhÀndertagande av regnvatten inte alltid krÀver stora och enhetliga system, utan har som avsikt att belysa möjligheter för ett lokalt omhÀndertagande pÄ de mindre ytorna i staden. MÄlet med arbetet Àr att se möjligheterna i stadens mindre ytor, sÄsom exempelvis refuger och trottoarer, nÀr det gÀller ett lokalt omhÀndertagande pÄ plats.

Yngre jĂ€rnĂ„lder till medeltid i Blekinge Östra HĂ€rad : En jĂ€rnĂ„ldersbygd lĂ€ngs med en Ă„dal i ett lokalt perspektiv

In this essay I have chosen to write about graves, settlements and historical, important central places during the late Iron Age and the introduction of Christianity in the east of Blekinge. The reason why I have chosen to write about this is because the area has many ancient monuments and not much have been written about the area. The main question is who where the people who lived there and why did they choose to settle there..

Makten pĂ„ Öland och i Möre : JĂ€rnĂ„lderns elit i ett lokalt perspektiv

The social elite on Öland and in Möre in the south east of Sweden during the Iron Age is described on the basis of the archaelogical record, such as graves, settlements and traces of pre-Christian central places. The material is discussed to see if traces of an elite are to be found. The power configuration between Öland and Möre is also discussed.

Intresset för soldatanstÀllning lokalt : En studie pÄ gymnasieungdomar boende i en garnisonsort

Hotet mot Sveriges sÀkerhet ser idag annorlunda ut Àn för 20 Är sedan. DÀrför har Försvarsmakten infört ett nytt personalförsörjningssystem av soldater byggt pÄ frivillighet. De nÀrmsta Ären behöver organisationen rekrytera 3 250 kontinuerligt tjÀnstgörande och 4 650 tidvis tjÀnstgörande gruppbefÀl, soldater och sjömÀn. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur gymnasieungdomar boende i en garnisonsort stÀllde sig till möjligheten att söka anstÀllning som soldat i Försvarsmakten, bÄde inom de lokala förbanden och inom övriga förband i Sverige. Studien skulle utvisa vilka gymnasieungdomar som kunde tÀnka sig en soldatanstÀllning i hemorten vilket syftade till att ge en fingervisning för ungefÀr hur mÄnga man kunde tÀnkas rekrytera inom kommunen samt för att underlÀtta lokal rekrytering till soldatbefattningarna.

Medarbetarskapets essens : En studie kring ansvar, delaktighet och kompetensutveckling

Det hĂ€r Ă€r en kvalitativ studie om medarbetarskap som har genomförts pĂ„ specialförlossningen pĂ„ Östra sjukhuset i Göteborg. För att genomföra studien har sammanlagt sju kvalitativa intervjuer genomförts, sex med medarbetare och en med vĂ„rdenhetschefen. Metoden för att genomföra studien har utgĂ„tt ifrĂ„n hermeneutiken, och jag har intagit ett interpretativt/konstruktionistiskt förhĂ„llningssĂ€tt till studien.Syftet med studien Ă€r att analysera och fĂ„ kunskap kring hur intervjupersonerna pĂ„ den undersökta avdelningen upplever sitt medarbetarskap, med betoning pĂ„ ansvar, pĂ„verkan och delaktighet samt kompetensutveckling. Jag vill ocksĂ„ undersöka hur chefen pĂ„ avdelningen kan ge förutsĂ€ttningar för ett aktivt medarbetarskap.Resultatet karakteriseras av olikheter i synsĂ€tt. I en diskussion om ansvar sĂ„ finns en stark koppling till patientansvar.

Underjordisk dagvattenhantering i urban miljö

Dagvatten Àr ett begrepp som anvÀnds för regn- och smÀltvatten. I naturmark kan dagvattnet infiltreras, men nÀr naturmarker bebyggs med hÄrdgjorda ytor har inte vattnet samma möjlighet till infiltration. Vattenflödena frÄn de hÄrdgjorda ytorna blir mycket högre Àn naturmarkens för att ingen infiltration sker. Förr ansÄgs dagvatten inte som smutsigt. DÄ leddes stÀdernas dagvatten och spillvatten i ett kombinerat ledningssystemsystem. Ledningssystemen var ofta inte dimensionerade för höga flöden vilket medförde orenade direktutslÀpp i recipienten.

Analys av elkvalitetsproblemlokalt nÀt Forsbacka

I Forsbacka har det uppstÄtt klagomÄl angÄende elkvalitén. Elkvalitetsproblemet Àr aven typ som kallas flicker eller flimmer pÄ svenska. Ljusutbytet frÄn glödlampor Àrspeciellt kÀnsliga för vissa spÀnningsvariationer som fÄr ljuset att uppfattas somflimrande. Ett sÄdant ljus kan vara mycket störande och pÄverkakoncentrationsförmÄgan hos mÀnniskor som vistas i ljuset och kan Àven undermedvetetpÄverka individer som inte Àr medvetna om problemet.Forsbacka Àr ett mindre samhÀlle med ca 1800 inv. och har en elintensiv stÄlindustri.Tidigare mÀtningar visar pÄ stort flicker i omrÄdet och tyder pÄ att störningarna kankomma frÄn subtransmissionsnÀtet som Forsbacka Àr inkopplat till.

Jag har varit med och inredit det hÀr! : barn inreder rum pÄ sitt lokala bibliotek : ett designpedagogiskt projekt om DIY, craftivism och ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande

Idag finns de varor vi behöver tillgÀngliga att köpa och de tillverkas ofta lÄngt bort i andra delar av vÀrlden. Tyg-, sybehörs- och garnaffÀrer lÀggs ned i Stockholm, samtidigt som intresset för att göra sjÀlv tycks öka. Denna bakgrund synliggörs genom aktuella rörelser i grÀnslandet mellan design, konst och hantverk som har gett idéer till mitt designpedagogiska projekt och redskap för att analysera det. Dessa rörelser har ofta politiska eller konsumtionskritiska motiv och en vilja att uppmÀrksamma, tillgÀngliggöra, förÀndra eller förbÀttra nÄgonting, nÀra eller i en annan del av vÀrlden, med det egna skapandet som redskap.I uppsatsen besvaras frÄgestÀllningen: Hur förhÄller sig barn i Äldrarna elva och tolv Är till möjligheten att lÀmna avtryck i en offentlig miljö i omrÄdet dÀr de bor? Detta undersöks genom ett designpedagogiskt projekt pÄ biblioteket i en förort i södra Stockholm dÀr ett rum för 9-13-Äringar skulle skapas.

BulkemulsionsprÀngÀmnens uttrÀngningsförmÄga i geologiska diskontinuiteter

Syftet med detta examensarbete var att studera hur bulkemulsionsprÀngÀmnen (bulkemulsioner) tenderar att penetrera sprickor. Eftersom bulkemulsioner kan variera stort i sin sammansÀttning och konsistens, Àr det av betydelse att utifrÄn den lokalt dominerande geologin veta vilken sammansÀttning bulkemulsionen bör ha. MÄlen med detta examensarbete var att: a) identifiera och undersöka sprickegenskaperna i Aitikgruvans berggrund, b) genom lokalt utförda fÀltförsök samt med teoretisk modellering, skaffa erfarenhet och utvÀrderingsmaterial i hur bulkemulsionen upptrÀder vid olika sprickvidder och c) med ledning av resultaten frÄn arbetet, kunna ge indikationer om vilka parametrar man bör beakta gÀllande bulkemulsionens sammansÀttning och konstitution vid applikationer dÀr tektoniska element förekommer i större omfattning. Förhoppningsvis skall resultaten leda till förstÄelse och nyfikenhet hos bestÀllare och leverantörer av sprÀngÀmnen samt forskning om bulkemulsioners sammansÀttning vid skiftande geologiska miljöer. För att möjliggöra studier av bulkemulsionens uttrÀngningsegenskaper pÄ ett rÀttvisande sÀtt, föll det sig naturligt att göra försöken i full skala.

Biobra?nslens pa?verkan pa? va?xthusbalansen : en studie av go?dsling pa? olika typ av skogsmarker

Ett av ma?len fo?r att na? ett mer ha?llbart samha?lle a?r att minska anva?ndandet av fossila bra?nslen, vilket har gjort det intressant att uto?ka biobra?nsleproduktionen i Sverige. Detta arbete har haft som ma?l att utva?rdera biobra?nsleproduktionens inverkan pa? va?xthusgasbalansen samt o?vergo?dning beroende pa? vilken marktyp som anva?nts, och utifra?n detta va?lja en optimal mark fo?r odling av granskog fo?r biobra?nslea?ndama?l. De faktorer som utva?rderats a?r klimat (norra, mellan och so?dra Sverige), grundvattenniva?, kva?vego?dsling och inneha?ll av organiskt material i marken.Scenarion av marktyperna med de tillho?rande faktorerna har utva?rderats med hja?lp av ett datorsimuleringsprogram, CoupModel, samt med hja?lp av referensmarker fo?r respektive klimattyp.

JÀmförelse av bonitering enligt övre höjd och stÄndortsegenskaper i yngre tallskog

I studien jÀmfördes bonitering med stÄndortsegenskaper och övre höjd i en yngre tallskog i Mellansverige. I jÀmförelse mellan olika provytor pÄ likvÀrdig mark och efter olika skötselÄtgÀrder gav de tvÄ boniteringsmetoderna samma bonitet, trots variation i antal typarter och olika resultat vad gÀller markvegetationstyp. Resultaten kan möjligen vara lokalt representativa men behöver ett större material för att kunna generaliseras pÄ kommunnivÄ eller större..

Köldbryggor i kantbalkar UNORM/DAVID-32

En köldbrygga uppstÄr i en byggnadsdel vars isoleringsförmÄga Àr lÀgre Àn omslutande material. Detta innebÀr att vÀrmeförlusterna ökar och att den varma ytan blir lokalt kallare, vilket kan leda till nedsmutsning, mögel och kondensation. I examensarbetet har vi inriktat oss pÄ grundkonstruktioner, nÀrmare bestÀmt L-element med bÄde lÀtt och tung vÀgg som komplement. I rapporten framgÄr hur vi rÀknat genom handberÀkning och med hjÀlp av UNORM, ett datorprogram för berÀkning av köldbryggor. För att redovisa resultatet jÀmförs handberÀkningen med datorberÀkningen, dels för att kontrollera resultatet och se skillnaden samt att se om det finns risk för mögel och kondensation med de olika L-elementen..

Vad Àr det som gör en bankkund vÀrd att satsa pÄ?

Denna uppsats behandlar vad som gör en kund vÀrd att satsa pÄ för ett lokalt bankkontor. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka i vilken mÄn banker pÄ ett rÀttvisande sÀtt kan avgöra lönsamheten hos sina kunder. Studien syftar Àven till att faststÀlla vilka typer av kunder banken har, och i vilken utstrÀckning man har en relation till dem. För att fÄ en större förstÄelse för Àmnet inleds uppsatsen med en teoretisk genomgÄng av olika modeller om vÀrdeskapande. Den teoretiska genomgÄngen följs upp av en empirisk del.

Att sÄ ett frö; Sjuksköterskans upplevelser av att motivera patienter med kranskÀrlsjukdom till egenvÄrd

Sjuksköterskan ska vid behov kunna motivera till förĂ€ndrade livsstilsfaktorer samt bedöma patientens förmĂ„ga till egenvĂ„rd. Dock finns ingen enhetlig praxis för att göra detta trots att mĂ„nga sjukdomar skulle kunna förebyggas med hjĂ€lp av egen-vĂ„rd, dĂ€ribland kranskĂ€rlsjukdom som skördar mĂ„nga liv i Sverige varje Ă„r. Även den som redan har drabbats har mycket att vinna. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att motivera patienter med krans-kĂ€rlsjukdom, inneliggande pĂ„ en kardiologisk vĂ„rdavdelning, till egenvĂ„rd. Me-tod: Studiens design Ă€r en kvalitativ intervjustudie.

Mot en hÄllbar turism - med hjÀlp av befintliga kvalitetsprinciper

HÄllbar turism anses frÀmst vara smÄskalig och naturnÀra och ses gÀrna ur ett lokalt perspektiv. Kvalitet pÄ turism anses ocksÄ den vara kopplad till den lokala ?naturliga? miljön pÄ platsen varför det pÄstÄs att den lokala synen pÄ kvalitet förstÀrker den hÄllbara turismens lokala förankring. Principer för TQM kan möjligen bidra till ett förbÀttrat arbete med hÄllbar turism bland annat genom dess fokusering pÄ processer, engagemang, allas delaktighet och stÀndiga förbÀttringar..

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->