Sökresultat:
1094 Uppsatser om Lokal förankring - Sida 62 av 73
Styrning och Kontroll : - Skolans finansiering och reglering
Detta Ă€r ett arbete som gjorts i samband med studier pĂ„ Uppsala universitet, dĂ€r en textanalys har gjorts med fokus pĂ„ den juridikiska- och ekonomi styrning av skolan dĂ„ de har till sin funktion att stödja skolverksamhetens möjligheter att förverkliga mĂ„l inom de befintliga ramarna. Skollagen Ă€r en lag som skolan ska arbeta utefter och detta trots sin generella natur. Ăven ekonomiska faktorer pĂ„verkar hur skolan som organisation och verksamhet ska se ut. Studien skapar en övergripande bild av finansieringen inom skolverksamheten pĂ„ riks- samt kommunalnivĂ„, med fokus pĂ„ Uppsala kommun, samt hur resurserna fördelas frĂ„n statlig till kommunnivĂ„ och sist lokal verksamhetsnivĂ„. Det Ă€r den politiska ledningen i exempelvis kommuner (ex nĂ€mnder, kommunfullmĂ€ktige) som ska styra skolverksamheten genom att planera, följa upp och kontrollera.
Statligt stöd vid kommunala fastighetsöverlĂ„telser : Ăr svensk rĂ€tt förenlig med EU:s statsstödsregler?
I den hÀr uppsatsen behandlas om svensk rÀtt strider mot EU-rÀtten vid kommunala fastighetsöverlÄtelser. I första delen av uppsatsen görs en översiktlig utredning av EU:s omfattande reglering kring statligt stöd och hur brett EU:s statsstödsregler tolkas. Sverige saknar i princip materiella regler kring statsstöd och rÀttsomrÄdet har fÄtt lite uppmÀrksamhet i svensk doktrin.I den andra delen av uppsatsen undersöks de allmÀnna materiella rÀttsreglerna kring kommunalrÀtten som kan göras aktuella vid en kommunal fastighetsöverlÄtelse. Den delen Àr inriktad pÄ en översikt av kommunalrÀtten och hur de offentligrÀttsliga delarna tillÀmpas nÀr en kommun agerar som ett privatrÀttsligt subjekt.En kommunal fastighetsöverlÄtelse fÄr nÀmligen enligt huvudregeln inte innebÀra att den medför ett statligt stöd till en kommuns avtalspart och heller inte enskilt kommunalt stöd i strid med kommunallagen. EU:s statsstödsbestÀmmelser reglerar Ä ena sidan ett förbud mot de flesta offentliga stödÄtgÀrder som pÄverkar handeln mellan medlemslÀnderna.
DÀckfackhandeln i Sverige : - frÄn ett leverantörsperspektiv
Bakgrunden för denna uppsats Àr att jag som anstÀlld i dÀckbranschen i Norden önskat att fÄ ökad förstÄelse för vilka mekanismer som en dÀckleverantör, som normalt Àr ett försÀljningsbolag Àgt av en stor multinationell dÀckproducent, mÄste ta hÀnsyn till för att de sjÀlvstÀndiga dÀckfackhandlarna i Sverige skall föredra en viss leverantör och dennes produkter och varumÀrken framför andra leverantörer. DÄ dÀckfackhandeln totalt sett Àr den ÄterförsÀljningskanal som Àr störst nÀr det gÀller försÀljning av dÀck till slutkund i Sverige, upplever jag detta som ett intressant forskningsomrÄde. DÀckbranschen i Sverige mÄste generellt anses som mer eller mindre outforskad. Internationellt kan det ocksÄ se ut som om förvÄnansvÀrt fÄ forskningsarbeten gjorts av just dÀckbranschen. NÀr det gÀller mitt specifika forskningsomrÄde har jag inte funnit nÄgra motsvarande studier i mina sök i vetenskapliga databaser och liknande.
PÄ vilka grunder sker beslutsfattandet i viltförvaltningsdelegationerna?: En hypotesprövande studie utifrÄn rational choice
Den politiska mÄlsÀttningen Àr att den svenska rovdjursförvaltningen skall grunda sig pÄ acceptans och förstÄelse för olika sÀrintressen. DÀrför infördes 2010 viltförvaltningsdelegationer i varje lÀn för att skapa regional och lokal förankring. Delegationen bestÄr av olika sÀrintressen som ska besluta i frÄgor som rör riktlinjer för rovdjur och annat vilt. Den hÀr uppsatsen har undersökt Norrbottens-, VÀsterbottens-, JÀmtlands- och Dalarnas lÀns delegationsprotokoll vad gÀller beslutsfattande angÄende björn och lodjur under tidsperioden 2011-2012. Det Àr jakt- och viltvÄrdsintresset, rennÀringen och naturvÄrdsintressets beslutsfattande som har valts ut för granskning pÄ grund av deras olika preferenser.
Ăr det IT-branschen som vĂ€ljer bort kvinnor eller kvinnor som vĂ€ljer bort IT-branschen?
I denna kvalitativa studie undersöks hur vÀl det lokala betygssÀttningsarbetet pÄ en svensk gymnasieskola överensstÀmmer med styrdokumentens bestÀmmelser och riktlinjer för arbete med betyg och bedömning. TvÄ rektorer och tvÄ lÀrare intervjuades om arbetssÀtt vid betygssÀttning i nuvarande betygssystem.PÄ flertalet punkter tycks det arbete som förs med betyg och bedömning vara förenligt med befintliga nationella kriterier och föreskrifter för gott betygssÀttningsarbete.Resultaten vittnar emellertid om klara samverkansbrister. Paradoxalt nog blir detta Àn tydligare genom intervjuade rektorers Äsikt att skolan ifrÄga har mycket goda förutsÀttningar för samverkan. LÀrarna i studien Àr av klart avvikande uppfattning och hÀvdar att samverkansmöjligheterna Àr tÀmligen begrÀnsade, och att samverkan bör utökas pÄ sÄ gott som alla nivÄer i skolverksamheten; framförallt mellan gymnasieprogram, skolor och kommuner. Vidare efterfrÄgas en person som fÄr till stÄnd fler bedömningssamtal.
Stadens fragment - planeringsidealens inverkan pÄ stadsbyggandet
Planeringsideal har tillsammans med andra faktorer,
som ekonomiska, (lokal)politiska och juridiska, pÄverkat
utformningen av vÄra stÀder. Rapporten tar upp
de ideal eller doktriner som kan sÀgas ha funnits under
den moderna epoken frÄn 1850 och framÄt, vilka jag
kallar ?regularismen?, ?trÀdgÄrdsstaden?, ?funktionalismen?
och ?efter funktionalismen?. Denna teoretiska
bakgrund diskuteras sedan, med hjÀlp av inventering
pÄ plats, planhandlingar och intervju med kommunen
dels mot tvÄ utbyggda omrÄden i UmeÄ (Tomtebo och
Carlslid), dels mot de ambitioner kommunen har idag
för ett planomrÄde mitt emellan dessa tvÄ.
Det Àr naturligtvis svÄrt att pÄstÄ att ett visst ideal har
styrt utformningen av Tomtebo och Carlslid, eller styr
utformningen för det omrÄde som stÄr i begrepp att
bebyggas. DÀremot tycker jag att man i omrÄdenas
utformning och med hjÀlp av planhandlingar kan utlÀsa
strömningar och tendenser i stadsbyggandet.
Malassezia otit hos hund : utvÀrdering av lokal behandling med betametason, ekonazol respektive Àttiks- och borsyrelösning
Malassezia otitis in dogs is a common cause of visit to a veterinary service. In otitis externa due to Malassezia overgrowth the dog has a higher number of yeast organisms and/or a local inflammatory response to the micro organism. Common clinical signs include pruritus, erythema, swelling and increased exudate production. Clinical symptoms and results from cytology of ear swabs from the ear canal is the mainstay for diagnosis. Any underlying condition has to be identified and corrected to avoid relapse.
The treatment options for infective otitis externa are based upon topical administration of eardrops containing antibiotics, steroids and antifungals.
Integrerade skyddszoner : en granskning av nya ÄtgÀrden för minskning av jordbrukets utslÀpp av nÀringsÀmnen via drÀneringsrör
Jordbrukets miljöpĂ„verkan genom diffusa lĂ€ckage och transport av nĂ€ringsĂ€mnen Ă€r ett problem som det arbetas aktivt med pĂ„ nationell, regional och lokal nivĂ„. I Sverige berĂ€knas jordbruket stĂ„ för 43 % av de totala kvĂ€veutslĂ€ppen samt 44 % av de totala fosforutslĂ€ppen. Stor del av dessa utslĂ€pp transporteras till havet dĂ€r de bidrar till övergödning och algblomning. Ăstersjön Ă€r det hav som fĂ„r ta emot utslĂ€ppen dĂ„ de transporteras hit med floder, Ă„ar och grundvatten. Samtidigt anses jordbruket behöva öka matproduktionen för att tillgodose en vĂ€xande befolkning.
Kapitalanskaffning i Norrlands inland : Företagens finansieringssituation
Idag diskuteras det ofta om problematiken att glesbygden och Norrlands inland avbefolkas. En viktig förutsÀttning för att folket ska stanna Àr en fungerande arbetsmarknad. Ett gynnsamt företagsklimat skapar arbetstillfÀllen vilket i sin tur bromsar utflyttningen. Detta leder oss in pÄ frÄgan hur företagens finansieringssituation ser ut idag? Detta arbete visar pÄ vilket sÀtt företagen i Norrlands inland skaffar kapital.
Den enskilde skogsbruksÀgarens civil- och skatterÀttsliga betydelse vid generationsskifte
I den hÀr uppsatsen behandlas om svensk rÀtt strider mot EU-rÀtten vid kommunala fastighetsöverlÄtelser. I första delen av uppsatsen görs en översiktlig utredning av EU:s omfattande reglering kring statligt stöd och hur brett EU:s statsstödsregler tolkas. Sverige saknar i princip materiella regler kring statsstöd och rÀttsomrÄdet har fÄtt lite uppmÀrksamhet i svensk doktrin.I den andra delen av uppsatsen undersöks de allmÀnna materiella rÀttsreglerna kring kommunalrÀtten som kan göras aktuella vid en kommunal fastighetsöverlÄtelse. Den delen Àr inriktad pÄ en översikt av kommunalrÀtten och hur de offentligrÀttsliga delarna tillÀmpas nÀr en kommun agerar som ett privatrÀttsligt subjekt.En kommunal fastighetsöverlÄtelse fÄr nÀmligen enligt huvudregeln inte innebÀra att den medför ett statligt stöd till en kommuns avtalspart och heller inte enskilt kommunalt stöd i strid med kommunallagen. EU:s statsstödsbestÀmmelser reglerar Ä ena sidan ett förbud mot de flesta offentliga stödÄtgÀrder som pÄverkar handeln mellan medlemslÀnderna.
Dagens vÀnster-högerskala: partiers instÀllning till offentliga, privata vinstdrivande och privata icke-vinstdrivande aktörer
VÀnster-högerskalan har alltid varit nÀra knuten till grundideologierna socialism, liberalism och konservatism. Det Àr ocksÄ ur dessa som vÄra egna svenska partier Àr sprungna. Svensk politik har kÀnnetecknats av konflikter mellan vÀnster- och högerblocket, bland annat plan- mot marknadsekonomi samt offentligt kontra privat Àgande. Socialdemokraterna och VÀnsterpartiet Àr de av vÄra riksdagspartier som bÀst kan beskrivas med begreppet vÀnster. Moderaterna och Kristdemokraterna Àr de av dessa som uttrycket höger bÀst passar in pÄ.
Kommuner i Norden - en komparativ studie
Den kommunala folkstyrelsen och sjÀlvstyrelsen har utsatts för stÀndiga förÀndringar under 1990-talet. Dessa förÀndringar har i sin tur utmanat den kommunala folkstyrelsen och tvÄ utmaningar fokuserar uppsatsen pÄ, nÀrmare bestÀmt de New Public Management (NPM) - influerade styrningsmodellerna, samt relationen mellan stat och kommun. Uppsatsen relaterar dessa utmaningar till en idealbild av den svenska kommunala folkstyrelsen. I ett teoretiskt avsnitt presenteras ocksÄ New Public Management. Resultaten visar att vÀrden frÄn de nya styrningsmodellerna krockar med vÀrden som Àr relaterade till idealbilden av folkstyrelsen.
I valet och kvalet : En studie av valet till det samhÀllsvetenskapliga gymnasieprogrammet
Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundskolan med godkÀnda betyg har rÀtt att söka en treÄrig gymnasieutbildning. Gymnasiet Àr en frivillig skolform som ger grundlÀggande kunskaper för vidare studier och för ett framtida yrkes- och samhÀllsliv. Den svenska gymnasieskolan bestÄr sedan 1991 av 17 nationella och ett individuellt program, dÀr SamhÀllsvetenskapsprogrammet (SP) Àr det största. Ett av motiven bakom denna undersökning Àr att försöka förstÄ vilka faktorer som ligger till grund för elevernas valstrategier. Studiens syfte Àr att pÄ lokal nivÄ ta reda pÄ vilka faktorer som förstaÄrseleverna pÄ SP upplever har pÄverkat dem i valet av gymnasieutbildning.
En informationsfilm för Kils slakteri : ?Det Àr skillnad pÄ kött och kött?
Kils slakteri Àr ett slakteri med stora anor i VÀrmland. De har sedan nystarten 2010 sakta men sÀkert vuxit sig större och levererar köttprodukter till olika butiker och inrÀttningar, men Àven till gemene man via deras egna charkuteri. Företaget har starka vÀrderingar och arbetar för att skapa en lokal profil dÀr de strÀvar efter en spÄrbarhet genom hela kedjan, frÄn uppfödning till konsument vilket skiljer dem frÄn de stora konkurrenterna. Vi har fÄtt i uppdrag av Kils slakteri att skapa en informationsfilm som ska uppfylla deras önskemÄl som innebÀr att öka medvetenheten hos konsumenterna, och att marknadsföra företagets vÀrderingar och budskap till mÄlgruppen pÄ ett sÄ tilltalande sÀtt som möjligt. Slutprodukten skall ligga uppe pÄ Kils slakteris hemsida och kommer att vara ca 6 minuter lÄng. Vi har gjort en kvantitativ enkÀtundersökning med 100 respondenter ur vÄr kunds egendefinerade mÄlgrupp. Syftet med enkÀten var inte att ta reda pÄ mÄlgrupp, utan snarare att ta reda pÄ vad den existerande mÄlgruppen trodde sig kunna om köttproduktion och konsumtion, samt vad de hade för Äsikter och attityder gentemot köttindustrin.
Blandat boende : en utopi?
Beroende pÄ förestÀllningen att ett blandat boende förvÀntas ge mÀnniskor bÀttre levnadsförutsÀttningar, rÄder ett planeringsideal som har intentionen att göra boendemiljöer mer socialt blandade och mindre boendesegregerade (Holmqvist 2009). Samtidigt kan man idag se att boendesegregationen ökar. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva begreppet blandat boende och vilka möjligheter man har inom fysisk planering att planera för ett blandat boende, minskad boendesegregation och en ökad mÄngfald. De mer konkreta frÄgestÀllningarna handlar om vilka verktyg som finns att tillgÄ inom fysisk planering och pÄ vilket sÀtt man kan planera för ett blandat boende, minskad boendesegregation och frÀmjande av mÄngfald vid nybyggnation. För att uppnÄ uppsatsens syfte och besvara frÄgestÀllningarna anvÀnds fallstudie som strategi.