Underjordsbrytning är en vanlig brytningsmetod vid gruvdrift. Vad som avgör om man ska bryta malmen genom dagbrott eller med en underjordsgruva beror på hur malmkroppen ser ut. Underjordsbrytning används ofta vid höggradiga malmkroppar som ligger under jord. De finns många olika metoder men två av de vanligaste är skivrasbrytning och igensättningsbrytning. Som används av Boliden AB och Lkab.

Som ett led i drifttagandet av det nya anrikningsverket KA3 i Kiruna har en detaljerad provtagning utförts i flotationsanläggningen. Flotationens uppgift är att ytterligare rena magnetitkoncentratet från fosfor innan det går till pelletsverket. I repeteringen återvinns en del av den magnetit som förlorats i råflotationen och problem med höga fosforhalter i den cirkulerande lasten förekommer. Syftet med arbetet är att undersöka detta problem och allmänt öka förståelsen för flotationsprocessen i KA3. Från provtagningen erhölls ett dygnsmedelsprov för alla flöden i flotationen.

Kvinnor har sedan länge tillbaka presterat bättre än män genom hela deras skolgång. Fler kvinnor än män börjar läsa på högskola/universitet och fler kvinnor avlägger examen. Denna studie är ett bidrag till tidigare forskning inom området genom att enbart studera Norrbottens län, som delvis har en annan struktur än andra län, samt studiet av relationen mellan social klass, genus, geografiskt område och attityder till högre utbildning. Syftet med studien är att undersöka vilken inställning ungdomar (15-19 år) i Norrbottens län har till högre studier och deras planer för att fortsätta studera efter gymnasiet. Studien avser att undersöka, ur ett genusperspektiv, om ungdomar i Norrbotten påverkas av deras sociala bakgrund och geografiska område, i deras val av högre utbildning efter avslutade gymnasiestudier.

De senaste åren har produktionen av järnmalm ökat på grund av det ökade behovet av råstål i världen. Produktionsvolymen och tillgänglighetskraven i Lkab?s Kirunagruva ökar därmed successivt. I Kirunagruvan transporteras den sprängda malmen från brytområdet med lastmaskiner av typen TORO 2500 E. Syftet med det här examensarbetet är att ta fram förbättringsförslag till denna lastmaskins fälgkonstruktion och dess skruvförband eftersom de inte klarar av de belastningar de utsätts för.

I Lkab?s gruvor utgörs bergförstärkningen av bergbultning och betongsprutning. Sprutbetongen är armerad med stålfibrer. Eftersom den är magnetisk kan inte magnetseparatorena i verket separera den från malmen. Detta orsakar stora problem senare i förädlingskedjan.

Lkab är en statlig högteknologisk mineralkoncern som producerar förädlade järnmalmsprodukter. Företaget har sin förädlingsverksamhet placerad i Kiruna, Malmberget och Svappavaara. För att utöka kulrullningskapaciteten i Svappavaara kulsinterverk har ett anläggningsprojekt ?Utökad kulrullningskapacitet Svappavaara? utförts. Anläggningsprojektet delades in i två etapper där endast första etappen är utförd.

Detta examensarbete är utfört för GMK koncernen, bestående av AB Rönnquist & Wettainen och GMKAB i Kiruna, samt GMK Mekaniska i Svappavaara. Inget av företagen har idag något strukturerat kvalitetssystem implementerat i sin verksamhet. De har dock en önskan om att utforma och i framtiden implementera ett sådant system. Exakt hur detta kvalitetssystem skall vara utformat är oklart men det finns en önskan om att systemet kall efterlikna eller åtminstone vara i paritet med ISO 9000. Syftet med detta arbete har varit att lägga grund för utvecklandet av ett kvalitetssystem med ISO 9000 som förebild, där fokus legat vid kraven på processledning enligt ISO 9001.

Denna studie är en del av ett storskaligt försök som är beläget på Sveaskogs marker i Norrbotten. Hela försöket omfattar ca 800 ha varav 600 ha är gödslad yta och 200 ha är ogödslade kontrollområden. Denna studie omfattar 137 ha gödslad yta och 50 ha ogödslade kontrollområden beläget i tre olika bestånd. Det unika med detta projekt är storskaligheten i användandet av slampellets och slamgranuler som ett förädlat bionäringsmedel. Projektet är finansierat av bland andra Sveaskog, Lkab och SLU.

Åren mellan 1950-1965 ses som första generationens innovationsprocess genom att allt fler företag ökade sin användning av innovationsprocesser i samband med den teknologiska utvecklingen i företagen som kännetecknas av den här perioden. Innovation innebär i korthet att något nytt åstadkoms eller att något redan existerande förnyas. Innovationer är ett måste att använda sig av för att företaget ska ha en chans att hålla sig kvar på markanden trots att konkurrensen bara blir starkare och starkare. Det finns flera typer av innovationer, två exempel är produktinnovation och processinnovation. Dessa två innovationstyper är ofta väldigt nära kopplat till varandra och svåra att skilja på.

Åren mellan 1950-1965 ses som första generationens innovationsprocess genom att allt fler företag ökade sin användning av innovationsprocesser i samband med den teknologiska utvecklingen i företagen som kännetecknas av den här perioden. Innovation innebär i korthet att något nytt åstadkoms eller att något redan existerande förnyas. Innovationer är ett måste att använda sig av för att företaget ska ha en chans att hålla sig kvar på markanden trots att konkurrensen bara blir starkare och starkare. Det finns flera typer av innovationer, två exempel är produktinnovation och processinnovation. Dessa två innovationstyper är ofta väldigt nära kopplat till varandra och svåra att skilja på.

Uppföljningsarbetet för detta examensarbete är genomfört i Lkab:s underjordsgruva i Kiruna. Tiden för fältarbete och rapportskrivning innefattar månaderna april t.o.m. maj 2008. Arbetets huvudsyfte är att undersöka hur skonsam sprängning påverkar kvarvarande berg. Mycket av arbetet har fokuserats mot en ny generations laddtruck, vilken möjliggör en mer automatiserad laddning.

Lkab har tre kulsinterverk av s k grate-kiln typ, två stycken i Kiruna samt ett i Svappavaara. I grate-kiln systemet sker torkning och förvärmning av råkulor på en bandugn (grate), vidare bränning/sintring i en roterugn (kiln) och slutligen värmeåtervinning vid kylning av pelletsen i en roterande kylare. Rosterplattorna (grateplattorna) är tillverkade av ett gjutet värmebeständigt rostfritt material. Tidigare har livslängden på dessa plattor varit ca 2,5-3 år. Under de senaste åren har dock plattorna uppvisat betydligt större slitage än tidigare, och åtgärder måste vidtas för att uppnå en godtagbar livslängd på grateplattorna.

Lkab har som mål att utöka produktionen av järnmalmsprodukter till 37 miljoner ton år 2015. Det planeras att öppna tre nya gruvor i närheten av Svappavaara och dessa ska förse Svappavaaras förädlingsverk med rågods. I nuläget används endast rågods från Kiruna och Gruvberget, och det är av intresse att kartlägga processdata med dessa malmer som rågods för att etablera ett nolläge. På det sättet finns det kända referenser när verken i Svappavaara förses med rågods från andra dagbrott och gruvor.Syftet med examensarbetet var att göra en flödesbalans över produktionen i Svappavaaras verk för att skapa en nulägesanalys. Energi- och järnförluster identifierades och möjligheten till återvinning av vatten och spill från pelletsverket studerades.

Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (Lkab) är en gruvdriftskoncern med järnmalmsbrytning som huvudsaklig verksamhet. En av produkterna tas fram genom att raffinera järnmalm till pellets vilket är en efterfrågad produkt vid ståltillverkning. Vid sintring av råkulor till pellets är temperaturen väsentlig för att få så hög oxidation som möjligt av magnetit till hematit och för att få rätt fasthet. För att reglera värmen bör temperaturen mätas bland råkulorna eftersom det är kulornas temperatur som är det viktiga.                                 Projektet går ut på att undersöka möjligheterna att mäta temperatur bland råkulor på gratevagnar som åker genom en pelletsugn med ett permanent mätsystem. Här ställs höga krav på mätsystemet på grund av miljö, portabilitet och drifttid.Miljöanalyser gjordes för att ta reda på vilken påfrestning ett mätsystem bör klara av. Förslag om placering av mätutrustning framtogs genom kartläggning av miljön.

Alkaliupptagningsförmåga samt slaggbildning under inverkan av varierande slaggbildare för kaolinbelagd MPBO, SPBO samt KPBA har studerats i följande examensarbete. Syftet med arbetet var att öka förståelsen för slaggbildningsmekanismerna samt att studera hur alkaliupptagningen varierar för de olika pelletsen. Utöver detta skall även inverkan av titaninjektionen, vilken genomfördes under delar av försöket, studeras. Korgprover samt driftdata från experimentmasugnen i kombination med analyser från svepelektronmikroskop ligger till grund för arbetet. Den ytbelagda MPBO pelleten visar på en ökad alkaliupptagning.