Uppföljning och analys av skonsam sprängning av ortkonturer i KUJ
Uppföljningsarbetet för detta examensarbete är genomfört i LKAB:s underjordsgruva i Kiruna. Tiden för fältarbete och rapportskrivning innefattar månaderna april t.o.m. maj 2008. Arbetets huvudsyfte är att undersöka hur skonsam sprängning påverkar kvarvarande berg. Mycket av arbetet har fokuserats mot en ny generations laddtruck, vilken möjliggör en mer automatiserad laddning. Automatiken möjliggör laddning med mer exakta mängder sprängämne och förbättrad precision på hur emulsionssprängämnet appliceras inuti hålet. Förutom uppföljning av den nya laddtrucken har även försök med rörladdningar i konturen genomförts och analyserats. För att kunna jämföra dessa resultat har även uppföljning av vanliga standardsalvor genomförts (referenssalvor). Dessa salvor var laddade med den gamla generationens laddtruck. Det som följts upp är bl.a. indrifter och synliga halvpipor före skrotning. Andelen synliga halvpipor är ett mått på hur skonsam sprängningen varit mot kvarstående berg. Kontroller av detonationshastighet, sprängämnets gasningsförlopp, laddningsresultat i plexiglasrör samt ortsektionering har genomförts och analyserats. Resultaten visar bl.a. att laddningen med den nya laddtrucken kan utföras på ett kontrollerat sätt, vilket är viktigt vid skonsam sprängning. Resultat för den nya laddtrucken: - 97 % indrift före skrotning - 32 % kvarvarande halvpipor före skrotning Resultat för rörladdningsförsöken: - 94 % indrift före skrotning - 25 % kvarvarande halvpipor före skrotning Resultat för referenssalvorna (salvor laddade med gamla laddtrucken): - 25 % kvarvarande halvpipor före skrotning Resultaten visar på att en högre andel synliga halvpipor erhålls för salvor laddade med den nya laddtrucken jämfört med referenssalvorna. Skillnaden är signifikant vilket också de jämnare ortkonturerna visar på. Sektioneringen visar en markant skillnad i överberg mellan den nya och gamla laddtrucken. Sammantaget visar resultaten att den nya laddtrucken ger en ökad kontroll av laddningen i konturhålen, vilket resulterar i jämnare konturer. Försök visar på att en skonsam borr- och laddplan minskar andelen överberg. Hjälparhålen måste laddas med en reducerad laddningskoncentration för att djupet av dess störda zon inte ska överskrida den störda zonen orsakad av konturhålen. Vid laddning med rör i konturen bör en bottenladdning användas. Detta för att erhålla en jämn indrift.