Syfte: VÄrt syfte Àr dels att redogöra för innebörden av begreppen ?hÄllbarhetsredovisning? och ?kvalitetssÀkrad hÄllbarhetsredovisning? samt att redogöra för sju intressenters uppfattning om kvalitetssÀkrad hÄllbarhetsredovisning. Vi skall dessutom diskutera effekterna av kvalitetssÀkrad hÄllbarhetsredovisning. Metod: Vi har i examensarbetet anvÀnt oss av ett induktivt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr vi genomkvalitativa intervjuer undersöker vÄr problemstÀllning. Teoretiska perspektiv: DÄ det inte finns nÄgon teori som behandlar vÄrt omrÄde har vi skapat en egen modell utifrÄn befintliga teorier.

Under mina Är som lÀrare i svenska som andrasprÄk har det alltid funnits ett antal Sverigefödda elever som valt att studera Àmnet svenska som andrasprÄk, sva, i stÀllet för svenska pÄ gymnasiet. Jag har stÀllt mig frÄgan vad det beror pÄ: Àr det bristande sprÄkkunskaper eller beror det pÄ nÄgot annat och i sÄ fall, vad? I begynnelsen benÀmndes Àmnet svenska som frÀmmande sprÄk för att sedan bli svenska 2 och sedan 1994 svenska som andrasprÄk.Min ambition var att ta reda pÄ orsaken till valet av svenskÀmne genom fokussamtal med 7 informanter pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Dessa samtal analyserades sedan med Grundad teori. De ursprungliga analyskategorierna var modersmÄl, skolgÄng, upplevelser av att vara flersprÄkig i den svenska skolan, vÀrdering av och attityd till Àmnet, ett eller tvÄ svenskÀmnen, flersprÄkig identitet och ett eller tvÄ modersmÄl.

Vi lever idag i ett samhÀlle som omger oss med olika budskap. Tv, radio och tidningar förser oss med ett konstant flöde av information oavsett vi vill det eller ej. Denna information Àr i grund och botten texter av olika slag. I skolans vÀrld förknippas begreppet text fortfarande oftast med skriven text i en lÀrobok. Men behöver det vara sÄ? I denna forskningskonsumerande uppsats har jag tittat nÀrmare pÄ tre olika begrepp som alla behandlar arbete med text inom undervisning pÄ ett annat sÀtt Àn det traditionella.

Sammanfattning Syftet med mitt examensarbete var att undersöka vad förÀldrar tycker Àr viktigast i förskolan. Jag har ocksÄ undersökt om det finns skillnader i förÀldrars vÀrderingar av vad som Àr viktigast i förskolan, beroende pÄ faktorer som barnets Älder, eventuell inriktning pÄ förskolan, förÀlderns utbildning och förskolans organisationsform. Jag undersöker dessutom om förÀldrarnas vÀrderingar Àr samstÀmmiga med den reviderade lÀroplanens fokus pÄ lÀrande, Àmneskunskaper och sprÄkutveckling. För att samla in empiri anvÀnde jag mig av enkÀter vilka 72 förÀldrar svarade pÄ. FörÀldrar frÄn kommunala och fristÄende förskolor, förskolor med och utan pedagogisk inriktning har deltagit i undersökningen. I analysen av resultatet har jag tagit hjÀlp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och, för undersökningen, centrala begrepp som ?barn som projekt? och ?barn som varande?. Resultatet visar att förÀldrar anser att trygghet och omsorg Àr det viktigaste i förskolan.

Problemet vid ROT-arbete Àr att mÄnga delar av upprustningen kan orsaka tidsfördröjning, vilket Àr extra kÀnsligt för projekt under stor tidspress. Om det handlar om att ÄterstÀlla en byggnad som inhyser en verksamhet, sÄ arbetas det mot en mycket större tidspress Àn vid ÄterstÀllande av bostadshus. Förseningar Àr nÄgot som man varken har tid eller rÄd med. Det gÀller att fÄ igÄng verksamheten sÄ fort som möjligt, dels för att inte Àgarna ska förlora inkomst och dels för att försÀkringsbolaget vill betala ut rÀtt försÀkringspengar.Examensarbetet visar de viktigaste momenten i bÄde teori och praktik. Det har gjorts en litteraturstudie inom Àmnet för att fÄ en bred kunskapsbas.

Inom socialt arbete konstrueras och upprÀtthÄlls stÀndigt olika problemidentiteter. I den hÀr uppsatsen undersöker jag de bilder och förestÀllningar som skapas utifrÄn klienters etnicitet och kultur. Idag förs det en stÀndig debatt pÄ olika plan i samhÀllet om mÀn och kvinnor frÄn andra kulturer. Debatten prÀglas av begrepp som exempelvis ?patriarkalisk syn?, ?hedersvÄld? och ?assimilation?, begrepp som kan peka ut och generaliserar stora grupper av individer och som kan skapa olika ?sanningar? kring dessa individer.

ABSTRAKT  Svenska för invandrare, förkortat Sfi utgör en slags inkörsport till det svenska samhÀllet för mÄnga invandrare. Sfi ska ge förutsÀttningar att lÀra sig svenska tillrÀckligt för att klara sig i samhÀllet. Just Sfi Àr en viktig sluss till det svenska samhÀllet. Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera samt förklara upplevelser av utsatthet och utanförskap pÄ Sfi och hur de som upplevt detta resonerar kring sina upplevelser. Vi ville Àven undersöka om dessa upplevelser kan bero pÄ diskriminering.

Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar hur förÀldraförsÀkringen fördelas och dÄ med fokus pÄ pappans uttag. Som teoretisk bakgrund anvÀnds bland annat Gary Becker och hans teori om tidsallokering. I ett första skede redovisas vilka faktorer som förÀldrarna sjÀlva har uppgett pÄverkar förÀldrapenningens uppdelning. NÀstan en tredjedel svarade att ekonomiska skÀl vÀgde tungt. En annan slutsats frÄn denna del var att mannens arbete ansÄgs ha större betydelse, över fördelningen, Àn mammans.

Utvecklingen mot ett kontantlöst samhÀlle medför stÀndig utveckling av nya betaltjÀnster. En sÄdan Àr kontaktlös betalning vilken innebÀr att anvÀndaren endast behöver svepa kortet i luften över kortterminalen för att betala. ICA Banken Àr under maj 2015 först ut i Sverige att lansera bankkort med kontaktlös betalfunktion. Studiens syfte Àr dÀrför att studera processen kring ICA Bankens implementering av ett nytt betaltjÀnstsystem samt undersöka hur införandet pÄverkar deras marknadsposition. För att analysera den data som samlats in genom kvalitativa intervjuer och en kundundersökning anvÀndes en teoretisk modell skapad av nyckeldelar frÄn Porters (1979) fem konkurrenskrafter, utvidgad av Davis (1989) teori om Teknologiacceptans samt Aaker och Kellers (1990) teori om VarumÀrkesutvidgning.

Syfte: Analysera och diskutera huruvida teori om kritiska framgÄngsfaktorer vid implementering av affÀrssystem för fysiska företag beaktas i e-handelsföretag. Identifiera framgÄngsfaktorer för implementeringen av affÀrssystem i e-handelsföretag.ForskningsfrÄga: Beaktas samma kritiska framgÄngsfaktorer vid implementering av ett affÀrssystem i stora fysiska företag som smÄ e-handelsföretag?Metod: En kvalitativ metod antogs vilket innebar att en fallstudie genomförts som omfattat tvÄ respondenter. En vetenskaplig förhÄllningssÀtt som var influerad av positivism men framförallt hermeneutisk. Slutligen har studien en deduktiv karaktÀr.Teori: Inledningsvis redogörs för vad affÀrssystem Àr och vad som skiljer i e-handelsföretag följt av en möjlig process för en implementering.

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

Syfte: Att undersöka om man avseende pĂ„ ett debatt- och ett granskande program verkligen kan pĂ„stĂ„ att vi idag har en sĂ„dan representativ offentlighet som Habermas talar om (se Val av Teori). Det vill sĂ€ga, att se hur den samhĂ€lleliga eliten presenterar sig sjĂ€lv och sin makt offentligt idag, i ett debatt- och ett granskande program. FrĂ„gestĂ€llning: Hur kan man konkret se att politiker och företagsledare med hjĂ€lp av en sprĂ„klig och visuell retorik presenterar sig sjĂ€lva och sin makt i ett debattprogram och ett granskande program idag? Och vilka likheter/olikheter kan man dĂ„ urskilja i den politiska sjĂ€lvpresentationen mellan dessa program?Val av Teori: JĂŒrgen Habermas teori om Ă„terkomsten av den representativa offentligheten som handlar om att den moderna samhĂ€llseliten har Ă„terutvecklat en modern form av representation, som gĂ„r ut pĂ„ att presentera och representera sin makt inför folket och inte för folket.Val av Empiri: Debattprogrammet ?Argument? pĂ„ SVT 1 och SVT 24. Det granskande programmet ?Uppdrag granskning? pĂ„ SVT 1, SVT 24 och SVT Opinion.Val av Metod: Den retoriska analysen, med ett semiotiskt förhĂ„llningssĂ€tt som vetenskapsteoretisk utgĂ„ngspunkt.

Bakgrund: 97 procent av alla svenska företag har stÄtt inför valet mellan regelverken K2 och K3. De nya regelverken, som gÀller för mindre företag, ska tillÀmpas i alla Ärsredovisningar efter den 1 januari 2014. Tidigare studier i redovisningsval visar att företag inte alltid Àr rationella, utan att helt andra faktorer pÄverkar valen, dÀrför uppkom intresset av att undersöka vad som pÄverkat företag i valet mellan K2 och K3.Syfte: Syftet med denna studie Àr att förklara vad som har pÄverkat mindre aktiebolag i deras val mellan K2 och K3. Vidare Àr syftet att förstÄ pÄ vilket sÀtt dessa faktorer har pÄverkat mindre aktiebolags val.Metod: Studien utgÄr ifrÄn ett deduktivt angreppssÀtt dÀr positiv redovisningsteori och institutionell teori anvÀnds för att förklara valet mellan K2 och K3. Studien inleds med en kvantitativ undersökning genom databasinsamling och telefonenkÀter som sedan kompletteras med kvalitativa intervjuer.Slutsats: Resultatet visar att variablerna Bransch, Koncern och RevisionsbyrÄ kan förklara mindre aktiebolags val mellan K2 och K3.

Syftet med denna studie Àr att analysera vilka kommunikativa och retoriska strategier som anvÀnds i kriskommunikation samt hur bruket av dessa strategier pÄverkar förtroendet för sÀndaren. Genom en kvalitativ analys av dÄvarande utrikesminister Laila Freivalds och Fritidsresors informationschef Lottie Knutssons kommunikation i media under de första dagarna i anslutning till flodvÄgskatastrofen 2004, visar denna studie pÄ vilka retoriska och kriskommunikativa strategier som byggde respektive raserade förtroendet för dem. Krisberedskapsmyndighetens omfattande undersökning angÄende förtroende för inblandade aktörer utgör ett unikt ?facit? gÀllande allmÀnhetens uppfattning i förtroendefrÄgan. De kommunikativa praktikerna frÄn Freivalds och Knutssons sida granskas i ljuset av kriskommunikativ teori, samt retoriskt med fokus pÄ stil och tilltalssÀtt samt perspektiv.

Humankapital blir en allt viktigare resurs för företag dÄ utvecklingen gÄr mot en mer kunskapsorienterad ekonomi. Medarbetares kunskap, motivation och förmÄga kan dÀrför, i linje med utvecklingen, skapa konkurrensfördelar för organisationer. Talent Management har utvecklats för att möta förÀndrade krav pÄ arbetsmarknaden samt för att ta tillvara pÄ medarbetarnas förmÄgor. Syftet med denna studie var att belysa hur tre företag i en kunskapsintensiv bransch, revisionsbranschen, praktiserar Talent Management samt analysera och förklara vad som format dess praktik. För att uppfylla syftet har studien haft ett deduktivt angreppssÀtt dÀr tidigare teorier analyserats mot studiens empiriska information.