Sökresultat:
1409 Uppsatser om Liv pć landet - Sida 58 av 94
Lag om vÄrd av missbrukare (LVM) : SjÀlvstÀndiga polisiÀra omhÀndertaganden
Den 1 juli 2005 upphörde polisens befogenheter till sjÀlvstÀndiga omhÀndertaganden med stöd av lag (1988:870) om vÄrd av missbrukare (LVM). FörÀndringen var ett resultat av lagstiftarens önskan av att renodla beslut av social karaktÀr till socialtjÀnsten. Eftersom socialtjÀnsten stÄr för sÄvÀl utredningen som senare ansökan om tvÄngsvÄrd i rÀtten ansÄgs förslaget naturligt i en sammanhÀngande vÄrdkedja. För den enskilde polismannen pÄ fÀltet innebar den nya lagen inte bara att befogenheten av ingripa för att sÀkerstÀlla vÄrd nu gavs en mer akut utformning, utan ocksÄ att den hamnade sÄsom en bestÀmmelse i polislagen med hÀnvisning till det tidigare lagrummet (13 § LVM). Enligt tidigare ordning kunde poliser pÄ fÀltet fatta sjÀlvstÀndiga och interimistiska beslut om LVM i brÄdskande situationer och i andra fall överlÄta eventuella beslut Ät till företrÀdare för polismyndigheten.
Den ideala barndomens avvikare : Nyköpings barnavÄrdsnÀmnds tillÀmpande av 1902 Ärs vanartslag 1907-1916 ur ett maktperspektiv
I och med 1902 Ärs lag angÄende vanartade och i sedligt avseende försummade barn blev det lÀttare för myndigheterna att pÄverka ett barns uppvÀxt. I Nyköping bildades barnavÄrdsnÀmnden, som hade denna lag som rÀttesnöre, Är 1907. BarnavÄrdsnÀmnden innehade en stor makt dÄ de kunde pÄverka ett barns liv. Under Ären 1907 till 1916 anmÀldes 40 barn till barnavÄrdsnÀmnden i Nyköping. Dessa barn ansÄgs avvika frÄn normen om en ideal barndom.
Resningsbesluts rÀttskraft : en resa till det laglösa landet
Betyg och bedömning Àr ett svÄrt, mÄngdimensionellt och ofta diskuterat Àmne. Vi som blivande lÀrare hade som mÄl att bli mer insatta i sjÀlva Àmnet betyg eftersom vi kÀnner oss oerfarna kring detta omrÄde. Betyg i Ärkurs 6 Àr nÄgot nytt som iscensattes Är 2013. Detta gjorde oss nyfikna eftersom vi kanske nÄgon dag kommer att sÀtta betyg i en Ärkurs 6. Genom vÄrt arbete ville vi fÄ mer kunskap och insikt om varför vi anvÀnder oss av betyg.
Synskadades erfarenheter av tillgÀnglighet till aktiviteter i samhÀllet tillsammans med sin ledarhund
Alla bör ha möjligheten att utöva, för dem, meningsfulla aktiviteter. Detta förutsÀtter att miljön dÀr aktiviteten Àger rum Àr tillgÀnglig, Àven för de med funktionshinder. Syftet med denna studie var att beskriva synskadades erfarenheter av tillgÀnglighet till aktiviteter i samhÀllet tillsammans med sin ledarhund. Till datainsamling valdes en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 11 informanter, samtliga synskadade med ledarhund.
Finansiering av infrastrukturella satsningar inom det offentliga ? traditionellt eller genom samverkan
Inom den offentliga verksamheten finns alltid budgetproblematiken dvs. att behoven alltid Àrstörre Àn de befintliga medlen. DÀrför mÄste alltid prioriteringar göras. Infrastruktur i Sverigedelas upp i tvÄ grupper ? riksvÀg , lÀnsvÀg och kommunvÀg.
UpprÀttande av insatsbeskrivning för kritiska hÀndelser sÄsom lÀckage i fyllningsdammar
Sverige har uppskattningsvis 10000 dammar varav 1000 av dessa anvÀnds inom vattenkraften. För att en damm ska kategoriseras som hög krÀvs det att den Àr 15 m eller högre, vilket innebÀr att det ungefÀr finns 200 dammar i landet som Àr 15 m eller högre. Enbart nÄgra fÄ dammar i Sverige Àr över 100 m höga. NÀr det gÀller fyllningsdammar finns det tvÄ olika typer av dammar och dessa Àr:1. Homogena fyllningsdammar och 2.
"De firade med en öl" : En jÀmförelse av Dagens Nyhetersoch Aftonbladets rapportering om defÀngslade journalisterna i Etiopien
Syftet med denna studie Àr att jÀmföra hur Dagens Nyheter respektive Aftonbladet rapporterade om de fÀngslade svenska journalisterna i Etiopien. Martin Schibbye och Johan Persson greps den 1 juli 2011 i Ogadenregionen i östra Etiopien efter att illegalt ha tagit sig in i landet med hjÀlp av den terrorstÀmplade gerillan ONLF. HÀndelsen fick stor uppmÀrksamhet i svenska medier. Vi ville med vÄr undersökning studera om morgontidningar, i vÄrt fall Dagens Nyheter, tar efter kvÀllstidningarnas sÀtt att rapportera om stora hÀndelser. Vi valde ut Ätta artikelsidor eller uppslag ur de bÄda tidningar att analysera och formulerade följande frÄgestÀllningar:Hur presenterades nyheterna kring Johan Persson och Martin Schibbyes tillfÄngatagande, rÀttegÄng, dom och frigivning i Dagens Nyheter respektive Aftonbladet, i de artikelsidor och uppslag som vi valde ut?Vad finns det för likheter och skillnader i de artikelsidor och uppslag vi valt ut frÄn Dagens Nyheter respektive Aftonbladet gÀllande tabloidisering?UtifrÄn dessa frÄgestÀllningar konstruerade vi en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag dÀr vi stÀllde vi frÄgor till texterna som vi hade formulerat utifrÄn begreppet tabloidisering, för att undersöka om texterna var tabloidiserade.Resultatet visade att det fanns klara tendenser till tabloidsering i de sidor och uppslag vi analyserade i Dagens Nyheter.
Avskaffad revisionsplikt i Sverige : Hur ser smÄföretagare pÄ revisionens vÀrde i deras bolag?
Sverige var det nÀst sista landet i den Europeiska Unionen med att avskaffa lagstadgad revisionsplikt för mindre aktiebolag. Denna lagförÀndring trÀdde i kraft den 1 november 2010 som en reaktion pÄ förslaget presenterat i Statens Offentliga Utredningar 2008:32. FörÀndringen innebar att smÄ aktiebolag som inte överskrider mer Àn ett av tre grÀnsvÀrden stÀlls inför ett val som tidigare inte varit möjligt, vilket Àr om de ska anlita en revisor som granskar de Ärliga rÀkenskaperna eller ej. Syftet med denna studie Àr att utreda vad smÄföretagarna anser att en revision bidrar med för vÀrde till ett företag. Hur resonerar smÄföretagare nÀr de gör detta val samt vilka skÀl har haft en avgörande roll i deras beslut? Och hur upplever de att deras val har pÄverkat bemötandet frÄn omgivningen?Ett försök till att fÄ en mer trÀffsÀker aspekt av problemet var att endast undersöka företag som var aktiva innan lagförÀndringen, dÄ de borde har mer insikt om vad revisionen tillför ett mindre företag eftersom de har en referenspunkt sedan tidigare att utgÄ ifrÄn.
Identitet i Bosnien och Hercegovina : Hur identitet har skapats utifrÄn begreppen nationalitet, etnicitet och religiös ÄskÄdning
Syftet med uppsatsen Àr att reda ut om det finns ett samband mellan religiös ÄskÄdning, nationalitet och etnicitet i Bosnien och Hercegovina och hur sex personer frÄn landet pÄverkas av detta samband. Meningen Àr att undersöka intervjupersonernas identitet i jÀmförelse med begreppen religion, nationalitet och etnicitet. För att reda ut detta problem har sex intervjuer gjorts och fokus har varit pÄ deras kÀnslor och Äsikter kring deras egen tillhörighet. Den teoretiska bakgrunden till uppsatsen utÄtgÄr frÄn Peter L Bergers socialisationsteori och Gellners definition av begreppet nationalism och etnicitet. Den tredje teorin utgÄr frÄn socialpsykologen Mead, som förklarar hur mÀnniskors identitet skapas.
White trash : En diskursanalys av SVTs Mia och Klara- karaktÀr Tabita Karlsson som stereotyp White trash och representant för förestÀllningar om etnisk svensk underklass
Mia och Klara- karaktÀren Tabita Karlsson Àr den ideala White trash-stereotypen. Hon Àr en deltidisarbetslös ensamstÄende mamma med tre barn med tre olika mÀn. Hon Àr sexuellt promiskuös, röker och dricker alkohol i tid och otid, pratar dialekt och bor pÄ landet. OvÄrdad och odisciplinerad, sedeslös, vulgÀr och agerar helt utan tanke pÄ vad som anses passande av den rÄdande medelklassnormen. Med Tabita Karlsson som material presenteras de diskurser vilka utgör White trash-stereotypen med hjÀlp av diskursanalys enligt Laclau och Mouffe.
GÄr det att skapa ett gynnsamt företagsklimat, med offentliga politiska instrument?
Den hÀr uppsatsen problemstÀllning Àr att tillvÀxttakten av nya företag i regioner som fÄr högt statligt stöd Àr jÀmförbar med regioner som fÄr lÄgt statligt stöd, samtidigt som den ekonomiska tillvÀxttakten Àr lÀgre i de regioner som erhÄller högt statligt stöd Àn i de regioner som fÄr lite statligt stöd. IstÀllet borde det vara sÄ att i regioner som erhÄller högt statligt stöd bildas fler företag Àn i regioner som fÄr lÄgt stöd, och att den ekonomiska tillvÀxten Ätminstone ligger i paritet med de regioner som erhÄller lÄgt statligt stöd. DÀrför Àr uppsatsens syfte att undersöka om det gÄr att skapa ett gynnsamt företagsklimat med offentliga politiska instrument, nÀr det resultatet av de hittills gjorda statliga satsningarna Àr sÄ lÄgt. För att kunna besvara denna frÄgestÀllning, Àr det av vikt att veta vilka faktorer som styr bildningen av nya företag. SkÀlet Àr att det kan finnas liknande faktorer som styr bÄde bildandet av företag, och förutsÀttningarna för att fÄ redan existerande företag att vÀxa.
TRĂDS UPPTAG AV METALLER PĂ FĂRORENAD MARK : EN FĂLTSTUDIE OM TRĂDPROVTAGNING ĂR LĂMPLIGT SOM INDIKATION PĂ METALLFĂRORENING.
I Sverige har antalet förorenade omrÄden kartlagts till omkring 80 000. Runtom i landet arbetar man med att kartlÀgga och sanera dessa föroreningar. UtifrÄn föroreningens karaktÀr vÀljs olika undersökningsmetoder. Traditionella undersökningsmetoder som tillÀmpas pÄ förorenade omrÄden Àr oftast jord- och grundvattenprovtagning. Dessa metoder kan innebÀra mycket arbete och höga kostnader eftersom föroreningar oftast sprider sig över stora ytor.
Den auktoriserade redovisningskonsultens standard : En studie om Rekos mÄlsÀttning att standardisera och uppfylla förvÀntningar
I takt med att samhÀllet förÀndras utförs standardiseringar som krÀvs för att utveckla landet och upprÀtthÄlla konkurrenskraft. Redovisningsbranschen Àr en av mÄnga branscher som kommit att standardiseras för att möta nya krav och behov. Ett steg i och med detta Àr att professionen redovisningskonsult kommit att bli en befattning som utvecklats stort under de senare Ären. Ett steg i utvecklingen för tjÀnsten var auktorisering av redovisningskonsulter samt utvecklingen av Svensk standard för redovisningstjÀnster, Reko, som gemensamt utfÀrdats av FAR och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF). Detta innebÀr att man som auktoriserad redovisningskonsult mÄste följa Reko och pÄ sÄ sÀtt försÀkras uppdragsgivare om att det finns kvalitet i redovisningen.
Kyrkans BegravningsbyrÄ i VÀstanfors-VÀstervÄla : Sveriges första församlingsdrivna begravningsbyrÄ
Ju Àldre vi blir, desto oftare konfronteras vi med döden. NÄgon eller nÄgra gÄnger under vÄr levnad fÄr de flesta av oss ocksÄ vara med om att bestÀlla en begravning. Alla som har den erfarenheten vet att det finns mÄnga olika begravningsbyrÄer att vÀlja pÄ. Vilken byrÄ vi slutligen vÀljer kan bero pÄ en mÀngd olika saker. Det kan vara ideologiska skÀl som styr, liksom det kan vara tradition, tillgÀnglighet eller rekommendation frÄn nÄgon som tidigare haft god erfarenhet av en viss byrÄ.Lite förenklat uttryckt kan sÀgas att begravningsbranschen i Sverige Àr uppdelad mellan SBF (Sveriges BegravningsbyrÄers Förbund) och Fonus.
En enkÀtundersökning om paketkonservering av vallfoder i Sverige
Produktionen av paketkonserverat vallfoder kan skilja sig Ät mellan olika producenter, bland annat hur förtorkningen sker, hur mÄnga lager strÀckfilm som anvÀnds och vilken typ av balar som produceras. Det finns idag ingen sammanstÀllning av vilka tekniker som anvÀnds, dÀrför har en
enkÀtstudie inom detta omrÄde utförts som grund för detta examensarbete. EnkÀtstudien riktade sig till producenter av rund? och fyrkantsbalar i Sverige. Syftet med enkÀtundersökningen var att sammanstÀlla vilka olika metoder som anvÀnds för paketkonservering av vallfoder i Sverige idag.