Sökresultat:
1409 Uppsatser om Liv pć landet - Sida 57 av 94
Sjuksköterskors upplevelser av palliativ vÄrd i hemmet : En allmÀn litteraturöversikt
Den palliativa vÄrden i hemmet Àr olika organiserad i olika delar av landet, men möjligheten att fÄ dö i sitt hem Àr ett val som alla har rÀtt till. VÄrd i hemmet ökar stÀndigt, dels pÄ grund av en allt Àldre befolkning, men Àven pÄ grund av att fler vÀljer att dö i hemmet. Palliativ vÄrd Àr inriktad pÄ att lindra lidande och öka livskvaliteten och de vÄrdande sjuksköterskorna har en nyckelroll i detta. En god relation mellan patienter och sjuksköterskor Àr av största vikt för vÄrdens kvalitet. Att som sjuksköterska arbeta med palliativ vÄrd beskrivs som komplext och kÀnslosamt.Syftet med denna litteraturöversikt Àr att beskriva sjuksköterskors upplevelser av palliativ vÄrd i hemmet.
Har den svenska offentlighetsprincipen inskrÀnkts till följd av Sveriges medlemskap i EU?
I takt med att samhÀllet förÀndras utförs standardiseringar som krÀvs för att utveckla landet och upprÀtthÄlla konkurrenskraft. Redovisningsbranschen Àr en av mÄnga branscher som kommit att standardiseras för att möta nya krav och behov. Ett steg i och med detta Àr att professionen redovisningskonsult kommit att bli en befattning som utvecklats stort under de senare Ären. Ett steg i utvecklingen för tjÀnsten var auktorisering av redovisningskonsulter samt utvecklingen av Svensk standard för redovisningstjÀnster, Reko, som gemensamt utfÀrdats av FAR och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF). Detta innebÀr att man som auktoriserad redovisningskonsult mÄste följa Reko och pÄ sÄ sÀtt försÀkras uppdragsgivare om att det finns kvalitet i redovisningen.
Vad krÀvs för att bli en framgÄngsrik entreprenör?
Sverige har en relativt lÄg andel entreprenörer, mÀtt i entreprenöriell aktivitet ligger Sverige enligt GEM (Global Entrepreneurship Monitor) pÄ 40:de plats av 42 lÀnder. Detta Àr en föga smickrande siffra för Sverige som land dÄ entreprenören bidrar till att skapa och upprÀtthÄlla tillvÀxt, samt att öka sysselsÀttningen genom att generera och sÀtta en affÀrsmÀssig prÀgel pÄ nya ekonomiska möjligheter för landet. Nyföretagen tar dessutom upp kampen med de redan etablerade företagen, och tvingar dessa att förnya sig och bli effektivare. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad som krÀvs för att lyckas som entreprenör eftersom ett lyckat nyföretagande bidrar till att öka vÄrt lands vÀlfÀrd.VÄra undersökningar som vi gjort genom att studera teori och intervjuer med entreprenörer visar att framgÄngsrikt entreprenörskap beror pÄ en rad olika aspekter. Dels krÀvs personliga egenskaper som att kunna tolerera risker, inte vara rÀdd för misslyckanden och uthÄllighet för att nÀmna nÄgra.
Att integreras i en frÀmmande stad: flyktingarnas möjligheter och barriÀrer i en kommun
Syftet med undersökningen Àr att belysa en aspekt av det kommunala flyktingmottagandet nÀmligen boendet och hur flyktingen kommer att bo Àr en viktig del av integrationsprocessen av flyktingar nÀr de kommer till ett nytt land och en kommun. Min uppsats fokuseras pÄ, etnisk boendesegregation, integration samt frÀmlingsfientlighet. Hur ser det kommunala flyktingmottagandet ut för flyktingar i en kommun?, Hur upplever flyktingar deras integration in i samhÀllet?, Vad anser svenskar om boendesegregation och integration av flyktingar? Upplever svenskar och flyktingar boendesegregation i kommunen?, Kan boendesegregation vara en bidragande orsak till frÀmlingsfientlighet?. Studien bygger pÄ en kvalitativ metod av fyra flyktingar och tre svenskar inklusive en offentlig person i en kommun i norra Sverige.
Geronimo eller Goyathlay? : Hur en apacheindian presenteras i sin sja?lvbiografi samt i annan litteratur.
Denna studie a?r en analys av Geronimos sja?lvbiografi samt annan litteratur ro?rande honom och apacheindianerna. Syftet a?r att underso?ka apacheindianens sja?lvbild och klargo?ra eventuell pa?verkan av den amerikanska kulturen efter kolonisationen och krigen. Vidare underso?ks hur da?tidens nybyggare uppfattade Geronimo och apacherna fo?r att fo?rsta? ba?da parters handlande.
Hur vÀljer unga blivande jord- och skogsÀgare bank nÀr ett Àgarskifte ska genomföras pÄ fastigheten?
Dagens jord- och skogsÀgare stÄr inför ett kommande Àgarskifte dÄ cirka en fjÀrdedel av Sveriges jord- och skogsÀgare Àr över 60 Är gamla. Marknadspriserna och insatsvarorna har ökat kraftigt den senaste perioden. Allt fler banker har valt att finansiera lÄn till jord- och skogsbruksÀgare dÄ sÀkerheten Àr stabil och lönsamheten god. En generellt försÀmrad lönsamhet inom jord- och skogsbruket har lett till att bankerna kommer stÀlla hÄrdare krav nÀr belÄning sker. Dagens generation skiljer sig ifrÄn den Àldre dÄ de Àr lyhörda och har möjlighet att byta bank över en natt.
Natur och kultur som bas för turismutveckling : Fallstudie Ekopark Böda
Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturomrĂ„den som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvĂ€rden skyddas. Ekoparker Ă€r Sveaskogs benĂ€mning pĂ„ ett sammanhĂ€ngande skogslandskap med höga naturvĂ€rden och Ă€r ett förhĂ„llandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. NĂ„gra av ekoparkerna Ă€r intressanta för turism och turistisk utveckling, dĂ€ribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger pĂ„ norra Ăland.
Natur och kultur som bas för turismutveckling : Fallstudie Ekopark Böda
Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturomrĂ„den som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvĂ€rden skyddas. Ekoparker Ă€r Sveaskogs benĂ€mning pĂ„ ett sammanhĂ€ngande skogslandskap med höga naturvĂ€rden och Ă€r ett förhĂ„llandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. NĂ„gra av ekoparkerna Ă€r intressanta för turism och turistisk utveckling, dĂ€ribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger pĂ„ norra Ăland.
I kölvattnet av the English Speaking Year 2012 Program: En studie av andrasprÄksinlÀrning vid en thailÀndsk grundskola
AndrasprÄksundervisning Àr en vital del av mÄnga elevers skolgÄng. I Thailand har detta aktualiserats, i och med att en ekonomisk gemenskap med engelska som huvudsprÄk Àr pÄ vÀg att skapas av lÀnder i regionen. Engelskkunskaperna Àr generellt bristfÀlliga i landet och den thailÀndska regeringen har dÀrför utarbetat ett ÄtgÀrdsprogram, the English Speaking Year 2012 Program. Programmet antas leda till förÀndringar i skolorna som pÄ sikt ska göra invÄnarna betydligt bÀttre pÄ engelska.
Syftet med examensarbetet var att undersöka engelskundervisningen vid en thailÀndsk grundskola som jobbar utifrÄn the English Speaking Year 2012 Program. Det avsÄgs att identifiera om ÄtgÀrdsprogrammet lett till förÀndringar i undervisningen och Àven ÄskÄdliggöra eventuella förÀndringar.
VÄrd pÄ lika villkor? ? Papperslösa individers upplevda barriÀrer för att söka vÄrd
Med papperslös menas de individer som befinner sig i landet utan uppehÄllstillstÄnd, antingen p.g.a. nekad asylansökan eller pÄ grund av att de aldrig sökt asyl. Papperslösa i Sverige har endast rÀtt till akutsjukvÄrd och förlossningsvÄrd men saknar rÀtt till övrig sjukvÄrd, trots att lagen strider mot HSL, etiska koden för sjuksköterskor och de mÀnskliga rÀttigheterna. Syftet med denna litteraturöversikt Àr att undersöka vilka barriÀrer papperslösa stÄr inför nÀr de behöver uppsöka sjukvÄrd, pÄ vilket sÀtt detta pÄverkar deras hÀlsa, samt vilka faktorer som kan minska dessa barriÀrer. Arbetet Àr utformat som en litteraturöversikt och det har anvÀnts bÄde kvantitativa och kvalitativa artiklar.Resultatet Àr uppdelat i olika teman och subteman.
En modell för vÀderjustering av cykelflöden
Vectura Àr ett företag vars verksamhet Àr koncentrerad till transportinfrastruktur och deras mÄl Àr att hitta bÀttre lösningar för infrastrukturen. En stor del av trafikanterna i Sverige anvÀnder cykeln som transportmedel men cyklingen Àr i hög grad beroende av vÀdret som varierar hela tiden. Det varierande vÀdret gör det svÄrt att se hur cyklingen förÀndras över tiden och för att kunna se denna förÀndring behövs en modell som rensar cykelflödet frÄn vÀdrets pÄverkan.Syftet med denna rapport Àr just att utveckla en sÄdan modell. Denna modell ska tas fram med hjÀlp av dels cykelflödesdata och dels vÀderdata frÄn ett antal gator i stÀder runt om i Sverige och ska vara tillÀmpbar överallt i landet.Metoden som anvÀnds för att ta fram modellen Àr multiplikativ tidsserieregression. DÄ syftet Àr att ta fram en rikstÀckande modell mÄste en gemensam variabeluppsÀttning vÀljas som vi ska anvÀnda oss av nÀr vi anpassar regressionskoefficienterna för varje gata.
LÀrarna kan öppna dörrar men du mÄste sjÀlv gÄ in i dem : En jÀmförelse av elever och lÀrares syn pÄ begreppet eget ansvar
SammandragAgneta Nylund GuhrénVarför har mÄnga tvÄsprÄkiga elever svÄrt att nÄ mÄlen skolan stÀller pÄ dem?En studie av situationen i en internationell gymnasieklass.Why Do Many Bilingual Students Have Difficulties in Achieving School Targets?A study of an International Class at a Swedish Upper Secondary School.VT 2011 Antal sidor: 55En lÀgre andel av andrasprÄkseleverna nÄr mÄlen för grundskolan Àn de som Àr födda i landet.Forskning och kunskap finns inom omrÄdet om hur framgÄngsrik andrasprÄksinlÀrning skabedrivas. Varför bestÄr och till och med ökar andelen andrasprÄkselever som inte nÄr mÄlen?För att uppnÄ syftet att urskilja faktorer som avviker frÄn dem som enligt forskningen leder tillgoda studieresultat har styrdokument och forskningsrön studerats, en kvalitativ intervjuundersökningbland elever och lÀrare genomförts samt observationer gjorts i en internationell klassvid en gymnasieskola i Mellansverige.Resultatet visar att vissa andrasprÄkselever kommunicerar i lÀgre grad Àn vad som Àr nödvÀndigtför att utveckla sprÄket. I textproduktionen finns krav pÄ elevernas abstraktionsförmÄgamen i muntliga situationer utmanas inte sprÄknivÄn.
?Det kan kÀnnas som att man bara spelar gammal musik hÀr ? : ? En studie om komposition inom klassisk instrumentalundervisning pÄ musikhögskolan.
Uppsatsens syfte Àr att undersöka mÀnniskors förhÄllningssÀtt till musik i landet St. Vincent och Grenadinerna. Studien bygger pÄ fÀltarbete som genomfördes dÀr under tre veckor i april 2011 och undersöker hur begrepp som musik, musikalitet och ?bra? musik definieras. Vidare beskrivs hur musik kan pÄverka mÀnniskan samt musikens funktioner i det dagliga livet. Studien bygger pÄ sex stycken kvalitativa intervjuer av personer med olika Älder, kön, och bakgrund frÄn St.
Medling vid brott - en brottspreventiv metod?
Huvudsyftet med detta arbete var att utreda hur medling vid brott gÄr till i Sverige samt vilka faktorer som möjligtvis kan pÄverka medlingsresultatet. Rapporten bygger frÀmst pÄ en rÀttsvetenskaplig utredning av relevant litteratur gÀllande medling vid brott samt rapporter frÄn Brottsförebyggande rÄdet. Vi har valt att avgrÀnsa oss till medling vid brott frÀmst avseende unga gÀrningspersoner och de brottsutsatta vilka har pÄverkats av brotten. Vi har Àven valt att berÀtta hur medlingsverksamheten ser ut i Sverige i dagslÀget och försökt fÄ en bild av vad som behöver utvecklas eller saknas i medlingsverksamheten. Lag (2002:445) om medling med anledning av brott trÀdde i kraft 1 juli Är 2002 och medlingsverksamheten har sen dess utvecklats och expanderats i Sverige.
Att upptÀcka frÄnvaro för att frÀmja nÀrvaro
Det finns elever som vÀljer bort skolan, vÀljer bort kunskap och social tillhörighet trots den svenska skolplikten. Vissa elever undviker enstaka lektioner andra gÄr inte till skolan alls. Orsakerna Àr mÄnga och komplexa och kan hittas i skolan, hemmet och den omgivning eleverna befinner sig i. Konsekvenserna blir kostsamma för samhÀllet dÄ frÄnvaron riskerar att medföra ett utanförskap och minskar bidraget till vÄrt framtida samhÀlle. Skolan mÄste hÀr kunna identifiera de riskfaktorer som kan leda elever bort frÄn skolan för att kunna skapa skyddsfaktorer för en högre skolnÀrvaro. För detta behöver skolan först och frÀmst ha en likvÀrdig syn pÄ frÄnvaro som ett riskbeteende, oavsett Äldersgrupper pÄ eleverna eller var i landet skolan Àr belÀgen.