White trash
En diskursanalys av SVTs Mia och Klara- karaktär Tabita Karlsson som stereotyp White trash och representant för föreställningar om etnisk svensk underklass
Mia och Klara- karaktären Tabita Karlsson är den ideala White trash-stereotypen. Hon är en deltidisarbetslös ensamstående mamma med tre barn med tre olika män. Hon är sexuellt promiskuös, röker och dricker alkohol i tid och otid, pratar dialekt och bor på landet. Ovårdad och odisciplinerad, sedeslös, vulgär och agerar helt utan tanke på vad som anses passande av den rådande medelklassnormen. Med Tabita Karlsson som material presenteras de diskurser vilka utgör White trash-stereotypen med hjälp av diskursanalys enligt Laclau och Mouffe. För att bredda sammanhangen gjordes en kontextualisering av diskursanalysen i uppsatsen där debatter, fenomen och aktörer vilka använder White trash- begreppet och fyller det med mening, analyserats. Norbert Elias och John L Scotsons analys av en ojämn maktfördelning mellan etablerade och outsiders användes för att presentera relationen mellan den grupp etablerade som använder ordet White trash och den grupp outsiders vilka föreställs vara White trash. Genom en klassanalys argumenteras det i uppsatsen för att de etablerade har en gemensam kultur vilken strakt präglas av medelklassnormer. Med Mary Douglas teori om rituell orenhet analyseras White trash som en social funktion där etiketten smuts appliceras på de fenomen vilka inte passar in i den förväntade ordningen. Den föreställda underklassen med White trash-stereotypen som representant ses i det ljuset som brott mot medelklassnormen och den goda samhällsandan. Dessa normbrottsliga handlingar stigmatiserar brottslingen som vitt skräp, White trash. En bakgrund till uppsatsen var att öka förståelsen och innebörden av White trash-stereotypen i Sverige eftersom det inledande visade sig finnas väldigt få vetenskapliga publikationer på ämnet.