Rapporten kommer att behandla definitionen av begreppet homestyling, med avseende pÄ dess ursprung, bakgrund, tillÀmpning och resultat, samt se hur dess marknad och framtid ser ut. Vidare kommer rapporten visa jÀmförelseteorier med övriga yrken och tjÀnster, samt se till medias framstÀllning av Àmnet. Rapporten bygger pÄ intervjuer med personer inom branschen, litteratur och artiklar, samt en praktisk undersökning..

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företagsparkerna Faxepark och Flygstaden, i Söderhamn, enligt följande:Om de nÀringspolitiska insatserna som gjorts överrensstÀmmer med vÄra litterÀra studier samt om dessa omrÄden kan definieras som kluster idag. Vi undersöker Àven om möjligheten till att arbeta i nÀtverk Àr orsaken till att företagen etablerar sig i företagsparkerna Faxepark och Flygstaden samt om det finns fungerande nÀtverk pÄ dessa omrÄden.Metod: Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med intervjuer av ledningen för respektive företagspark och dels med företag som Àr placerade inom omrÄdena. Det vi undersökte var hur de jobbar med nÀtverksbildning inom parkerna och hur företagen ser pÄ denna och vad som ses som fördel med företagsparker. I uppsatsens litteraturstudie redogör vi för det material som vi samlat in till vÄr undersökning. Till en början har vi tagit reda pÄ litteratur om kluster, vad det Àr och hur det beskrivs om hur det ska tillÀmpas för att fungera ute i verkligheten.

Mobbning i förskolan Àr ett aktuellt och omdiskuterat fenomen idag, bÄde ute i förskoleverksamheten, i forskning och i litteratur. Forskning och litteratur visar att det förekommer delade meningar huruvida mobbning förekommer i förskolans verksamhet, samt om ordet mobbning ska anvÀndas i förskolan eller inte. Syftet med denna studie Àr att beskriva förskolepedagogers uppfattningar om fenomenet mobbning mellan barn i förskolan och vilken kunskap de anser sig ha frÄn sin utbildning om detta. Samt om de anser sig fÄtt handlingsberedskap att kunna arbeta aktivt och förebyggande mot mobbning och om de anser att det fattas nÄgot i utbildningen kring detta fenomen. Metoden som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer.

Ho?rnefors a?r en ta?tort bela?gen strax so?der om Umea?. Orten har ett fja?rrva?rmena?t som a?gs och drivs av Umea? Energi AB da?r tva? pelletseldade pannor sta?r fo?r den huvudsakliga produktionen.Det finns en risk att fja?rrva?rmeproduktionen i Ho?rnefors blir satt under ha?rdare utsla?ppskrav genom ett nytt direktiv som eventuellt kommer att info?rlivas under 2015. Direktivet kommer troligen att sa?tta ett gra?nsva?rde fo?r stoftutsla?pp pa? 45 mg/Nm3 vid 6% O2 fra?n och med a?r 2030 vilket a?r sa? la?gt att pannorna Ho?rnefors inte kommer klara av det.

Detta examensarbete Àr skrivet för att bistÄ förvaltningsföretaget Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB, med tankar och idéer om hur de kan utveckla sitt arbete för att skapa energieffektiva beteenden i skolmiljö. En sÀnkt energianvÀndning Àr en viktig del av de miljömÄl som SISAB arbetar för. För att ge en teoretisk bakgrund undersöktes först frÄgan: Hur ser forskare pÄ vad som styr vÄra val och beteenden? För att anknytningen till skolmiljön skulle tydliggöras kompletterades denna litteraturstudie med en mindre empirisk undersökning bland lÀrare. Undersökningen gjordes utifrÄn frÄgan: Hur talar lÀrare om energianvÀndning och SISABs möjlighet att skapa förutsÀttningar för en lÀgre anvÀndning förknippad med vanor? Undersökningen gjordes i syfte att fÄnga upp lÀrares idéer och fÄ en uppfattning om vilka önskningar och behov lÀrare har av att ta del av SISABs kunnande i energifrÄgor.

Detta examensarbete Àr skrivet för att bistÄ förvaltningsföretaget Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB, med tankar och idéer om hur de kan utveckla sitt arbete för att skapa energieffektiva beteenden i skolmiljö. En sÀnkt energianvÀndning Àr en viktig del av de miljömÄl som SISAB arbetar för. För att ge en teoretisk bakgrund undersöktes först frÄgan: Hur ser forskare pÄ vad som styr vÄra val och beteenden? För att anknytningen till skolmiljön skulle tydliggöras kompletterades denna litteraturstudie med en mindre empirisk undersökning bland lÀrare. Undersökningen gjordes utifrÄn frÄgan: Hur talar lÀrare om energianvÀndning och SISABs möjlighet att skapa förutsÀttningar för en lÀgre anvÀndning förknippad med vanor? Undersökningen gjordes i syfte att fÄnga upp lÀrares idéer och fÄ en uppfattning om vilka önskningar och behov lÀrare har av att ta del av SISABs kunnande i energifrÄgor.

En nÀrlÀsning av författaren Torgny Lindgrens tre romaner Ormens vÀg pÄ hÀlleberget (1982), Ljuset (1987) och Till sanningens lov (1991) för att dÀrigenom lyfta fram och blottlÀgga sÀrskilda strukturer i texterna som belyser den mÀnskligt existentiella problematiken. DÀrtill anknyts de tre ovan nÀmnda romaner till senare utgiven litteratur av Lindgren för granskning och diskussion..

Syftet med denna studie Àr att, utifrÄn ett matematikdidaktiskt perspektiv, undersöka hur derivata introduceras i gymnasiets kurs Matematik C. Vi har i huvudsak fokuserat pÄ didaktik och kognitiv utveckling. I en genomgÄng av relevant litteratur har vi tagit del av teorier och resultat frÄn tidigare forskning inom samma omrÄde. Litteraturen försöker besvara frÄgan om hur lÀrare pÄ bÀsta sÀtt kan överbrygga kognitiva hinder och ge elever en djupare förstÄelse kring de matematiska sammanhangen.VÄrt material bestÄr av kvalitativa intervjuer med lÀrare frÄn tvÄ skolor och ett antal lÀroböcker. GenomgÄngen av intervjumaterialet har resulterat i fyra teman att anvÀnda som grund för hela studien: allmÀnt lÀrande, matematiklÀrande, derivatbegreppet samt visualisering.De lÀrare vi intervjuar vill alla stimulera elevers intresse för mer avancerad matematik.

Arbetet ger en översikt av litteratur kring kunskapsuttnyttjande, forskning och skolutveckling samt kring handledning, profession, tidsbrist och bemötande. Vi har intervjuat blivande specialpedagoger. Med hjÀlp av svaren har vi fÄtt reda pÄ vilka önskemÄl om skolutveckling de har, nu och i framtiden och vilka hinder och svÄrigheter de har sett i sin verksamhet. Vi har inriktat frÄgorna pÄ forskning och kunskapsuttnyttjande..

Resultaten frÄn de senaste PISA-studierna har utmynnat i en samhÀllsdebatt dÀr fokus har legat pÄ avsaknad av ?ordning och reda? som orsak till svenska elevers försÀmrade studieresultat. Vi stÀller oss tveksamma till fokuseringen pÄ disciplin och bestraffning, vi anser att lösningen delvis gÄr att finna bland den forskning som redan Àr gjord. Vi har i bakgrunden tittat pÄ aktuella styrdokument samt för studien relevant litteratur. Syftet med vÄr studie Àr att belysa vad som enligt eleverna har betydelse för deras trygghet och studiero i lÀrandet.

Den hÀr uppsatsen utgÄr ifrÄn Pierre Bourdieus teorier om intellektuella fÀlt för att se pÄ kulturdebatten i de stora dagstidningarna som medskapare av kulturens vÀrde. Analysen bygger pÄ en jÀmförelse med en undersökning som Donald Broady & Mikael Palme gjorde i början av Ättiotalet dÀr de betraktar litteraturkritiken i huvudstadstidningarna som ett intellektuellt fÀlt. De kommer dÀr fram till att litteratur ges vÀrde genom referenser till annan litteratur och att vÀrdet Àven skapas genom vilka kritiker som uttalar sig i olika frÄgor. PÄ samma vis ser den hÀr uppsatsen pÄ hur kulturen ges vÀrde i kulturdebatten. Analysen Àr begrÀnsad till att se pÄ kulturdebatten kring Nya Slussen och den efterföljande vÀnster-högerdebatten kring kulturen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad mellan populÀrlitteratur och den litteratur som anses vara exklusiv. För att fÄ svar pÄ detta genomfördes en sprÄklig analys av fyra böcker. Tre av böckerna anses vara populÀrlitterÀra medan den fjÀrde anses vara exklusiv.Den sprÄkliga analysen innehöll tre huvuddelar: en textuell analys, en ideationell analys samt en stilanalys, detta för att fÄ en sÄ bra översikt samt bred infallsvinkel som möjligt. Efter den sprÄkliga analysen jÀmförde jag böckerna som anses vara populÀrlitterÀra med den som anses vara exklusiv, för att se om det fanns nÄgon skillnad de olika litterÀra klassificeringarna emellan.Den sprÄkliga analysen visade att det inte fanns nÄgon direkt sprÄklig skillnad mellan de böcker som anses vara populÀrlitterÀra och den som anses vara exklusiv. Inte heller mellan de populÀrlitterÀra böckerna fanns det nÄgon direkt skillnad.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva, analysera och diskutera förutsÀttningarna för utformning av Balanced Scorecard i mindre banker. Detta gör vi genom att genomföra en fallstudie pÄ FÀrs & Frosta Sparbank utifrÄn en teori- och en referensstudie.Uppsatsen kan beskrivas som en kombination av deduktiv och induktiv ansats eftersom den grundar sig pÄ bÄde teori och empiri. Uppsatsen innefattar en teoristudie, en referensstudie samt en fallstudie av FÀrs & Frosta Sparbank. Teoristudien bestÄr av sekundÀrdata som insamlats genom litteratur och artiklar. Datainsamlingen till referensstudien bestÄr av bÄde sekundÀr- och primÀrdata i form av litteratur och intervjuer.

Syftet med denna uppsats handlar om att undersöka och jÀmföra hur tre svensklÀrare beskriver sitt arbete med film i svenskÀmnet och hur de ser pÄ filmens roll i svenskÀmnet. För att uppnÄ syftet stÀlls tre frÄgor: Hur ser de pÄ film i relation till styrdokumenten och som ett eget textbegrepp? Hur ser de pÄ film i relation till litteratur? Hur ser de pÄ film i relation till ungdomar? Denna studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer som gjorts med tre svensklÀrare pÄ gymnasiet. Intervjuerna har spelats in med diktafon, transkriberats, analyserats och jÀmförts.     Resultatet visar pÄ att film anvÀnds för att illustrera en epok eller ett litterÀrt verk eller som en jÀmförelse i samband med tematiska arbeten. TvÄ av de tre lÀrarna beskriver filmens roll i relation till styrdokumenten.

Bakgrund: M?nga patienter drabbas av v?rdskada i samband med kirurgi. F?r att minska risken att patienten drabbas av skador beh?ver operationssjuksk?terskan och ?vriga teamet ha goda kommunikationsf?rdigheter f?r att teamarbetet ska fungera. Alla yrkeskategorier har ett gemensamt ansvar f?r patienten och ska systematiskt arbeta f?r att f?rebygga v?rdskador. Operationssjuksk?terskans titel ?r skyddad och en stor del av professionen ?r att arbeta f?rebyggande mot komplikationer under operation.