Genom studier av nationell litteratur samt en mindre observationsstudie i en Är 4-6 skola har jag undersökt hur elevers datoranvÀndning kan se ut. Jag har utgÄtt frÄn fyra frÄgor: Vad gör eleverna? Hur gör eleverna? Hur skulle de vilja göra? och Vad tycker de? Det jag har funnit ut Àr att eleverna i min studie har ett brett anvÀndningsomrÄde för sina datorer i skolan, de Àr positivt instÀllda till datorer och en del av dem önskar mer baskunskaper..

Resultaten frÄn de senaste PISA-studierna har utmynnat i en samhÀllsdebatt dÀr fokus har legat pÄ avsaknad av ?ordning och reda? som orsak till svenska elevers försÀmrade studieresultat. Vi stÀller oss tveksamma till fokuseringen pÄ disciplin och bestraffning, vi anser att lösningen delvis gÄr att finna bland den forskning som redan Àr gjord. Vi har i bakgrunden tittat pÄ aktuella styrdokument samt för studien relevant litteratur. Syftet med vÄr studie Àr att belysa vad som enligt eleverna har betydelse för deras trygghet och studiero i lÀrandet.

Denna kandidatuppsats studerar förekomsten av olika typer av IT-investeringar. Detta görs inom ramen för en tidigare framtagen klassificeringsgrund för denna typ av investeringar. Klassificeringsgrunden Àr framtagen av Thomas Falk och Nils-Göran Olve och presenteras i deras bok IT som strategisk resurs. För att ytterligare dela in IT-investeringar efter deras funktion har vi Àven kategoriserat IT-investeringar som antingen nyinvesteringar eller Äterinvesteringar. Studien Àr gjord i samarbete med IKEA-IT som ocksÄ utgör studieobjekt.

Syftet med den hÀr studien Àr att med hjÀlp av intervjuer studera och analysera hur elever med olika sociala bakgrunder och pÄ olika gymnasieprogram förhÄller sig till populÀr- och finkultur, till utbildning och skola och syn pÄ framtid. Studien baseras pÄ semistrukturerade intervjuer med Ätta stycken elever som gÄr pÄ en gymnasieskola i en stad i Mellansverige. De resultat som har framkommit har tolkats och analyserats med hjÀlp av begrepp och teoretiskt perspektiv som Àr inspirerat av Pierre Bourdieus kultursociologi.Studien pÄvisar strukturella likheter och skillnader i elevers kulturella praktiker, det vill sÀga hur och vad de tar del av nÀr det gÀller musik, litteratur, filmer, moden, tv-serier med mera. Det framgÄr att eleverna tar del av kultur i en vÀldigt hög utstrÀckning men att det sker pÄ olika sÀtt. Vissa ger uttryck för att vara nÄgorlunda bevandrade i vad som ofta kallas för finkultur i frÄga om litteratur och teaterbesök, samtidigt som andra elever helt saknar kÀnnedom om detta utbud eller dessa genrer.

Sex Àr idag inte ett tabubelagt Àmne utan kan fritt diskuteras. NÀr barnet blir tonÄring börjar det intressera sig för frÄgor kring sex. Titeln ?Sexsnack? syftar till elevers prat om sex, nÀr de gÄr i nian. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka elever i nionde klass pratar med vid frÄgor kring sex, och om vad de dÄ frÀmst pratar om.

Denna studie syftar till att synliggöra lÀrares tankar och arbete med höglÀsning inom grundskolans yngre Äldrar. Undersökningen avser att besvara hur lÀrarna arbetar kring höglÀsning av skönlitterÀra texter. Studien Àmnar Àven ÄskÄdliggöra tiden och sammanhangen som skönlitterÀra texter fÄr i undervisningen samt lÀrarnas val av litteratur. Underlaget för studien bygger pÄ semistrukturerade intervjuer och en enkÀtstudie med verksamma lÀrare inom grundskolans tidiga Är. Samtliga lÀrare uppgav att de anvÀnde sig av höglÀsning i undervisningen pÄ ett varierat arbetssÀtt.

Riksdagen har ett mÄl om en kraftig vindkraftsutbyggnad fram till Är 2015. Detta innebÀr att etablering av vindkraft just nu Àr aktuell pÄ mÄnga platser i Sverige. Vi har i vÄrt kandidatarbete studerat en plats utanför Eskilstuna dÀr ett privat företag ansökt om att fÄ placera en grupp vindkraftverk. Genom att göra en landskapsbildsanalys av platsen och ta del av litteratur kring placering av vindkraftverk har vi med fotomontage gett förslag pÄ tvÄ olika möjliga placeringsmodeller. Dessa diskuteras och jÀmförs avslutningsvis med exploatörens förslag..

Detta examensarbete ger ett förslag pÄ utformning samt gestaltning av en ny klubblokal och omrÄde för Sandsbro AIK.Rapporten syftar i att man skall kunna ta fram en vision av ett idrottsomrÄde utifrÄn de bestÀmmelser som sammanstÀlls i denna rapport.Resultatet av rapporten redovisas i form av ritningar och beskrivningar av ett omrÄde samt en klubblokal utifrÄn de teorier, undersökningar och litteratur som man har tagit del av i denna rapport..

Denna rapport behandlar intranÀt-projekt och det utvecklingsarbete som ligger till grund för ett intranÀt.I den litteratur som behandlar intranÀt ligger fokus ofta pÄ det tekniska planet. Det talas ofta om dess styrka och vilka fördelar en intranÀt-satsning ger företag/organisationer. Detta Àr ett av skÀlen till vald inriktning pÄ arbetet.UtgÄngspunkten i detta arbete har varit att tekniken i ett intranÀt inte ensamt löser de problem verksamheten har med sitt informationsutbyte. Tekniken Àr bara ett medel som skapar möjligheter för verksamheten. Hur medarbetarna tar till sig tekniken Àr en avgörande faktor för hur en intranÀtsatsning slÄr ut.

I den hÀr uppsatsen jÀmförs Försvarsmaktens sÀtt att fatta strategiska beslut med nÄgra av de beslutsmodeller och roller som beskrivs inom beslutsteorin. Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn teorier inom beslutsteori och kognitiv psykologi förstÄ logiken bakom Försvarsmaktens strategiska besluts­processer. Underlaget kommer dels frÄn litteratur inom omrÄdena, frÄn intervjuer samt i viss mÄn frÄn myndighetsdokument. .

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ vad som menas med begreppet En skola för alla och hur det uppfattas och tolkas av skolpersonal pÄ tvÄ skolor. Jag har tagit del av skolornas mÄl och tankar för att skapa en skola för alla. Undersökningen har skett i tvÄ omgÄngar, först en enkÀtundersökning om tolkningen av begreppet och sedan djupare intervjuer med tre personer som arbetar pÄ skolorna. Innan jag begav mig till skolorna tog jag del av litteratur kring Àmnet en skola för alla. Jag fann att merparten av den litteratur och de handlingar jag tagit del av har en negativ syn pÄ sÀrundervisning och andra skolformer sÄ som sÀrskolan.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att undersöka och belysa hur förÀldrar till barn och unga med förvÀrvade hjÀrnskador i grundskole- samt gymnasieÄlderÄldern, upplever samverkan mellan hemmet och skolan samt skolans stödinsatser.Vi har anvÀnt oss av flera metoder i studien genom tillÀmpning av triangulering med intervjuer, enkÀter och skriftliga kÀllor. Intervjuer genomfördes med fyra förÀldrar till barn och unga med förvÀrvade hjÀrnskador. EnkÀter till pedagoger samt ett informationsbrev levererades till fem skolor. Fyra skolor med sammanlagt 16 pedagoger besvarade enkÀten. FörÀldraenkÀterna med informationsbrev skickades till sex förÀldrar och samtliga returnerades till oss.

Genom detta arbete vill jag frÀmst se hur man kan anvÀnda sig av naturen nÀr man ska anlÀgga lekplatser, vilka lösningar man kan göra med smÄ medel, med material frÄn naturen. Jag vill Àven ta reda pÄ hur viktigt det Àr för barn att fÄ tillgÄng till naturen i sin lek. Det kommer jag att ta reda pÄ genom en litteratur studie dÀr jag avser att svara pÄ frÄgorna: Varför utemiljön Àr viktig?, Hur man kan anlÀgga naturlikt? .

Syftet med studien har varit att studera 14?16-Äriga flickors reception av Stephanie Meyers Twilightserie, för att ge grund för att föreslÄ annan litteratur, som skulle kunna intressera flickor till fortsatt lÀsning. Den har undersökt vilka litterÀra element som flickorna lyft fram som viktigast för sin uppskattning av Twilightserien..

VÄrt arbete lyfter fram de kritiska aspekter som belyses av pedagoger, via intervjuer, samt litteratur, gÀllande arbete med barn med funktionsnedsÀttningar. Det handlar om hur dessa barn, med exempelvis asperger eller ADHD, pÄverkar pedagogers arbete. KrÀver barn med funktionsnedsÀttningar mer tid? Mer eller annan kompetens? Forskningen har sin grund i de kritiska aspekter som tas upp i, anser vi, relevant litteratur och i aktuell forskning. Vi ville fÄ en bra helhetsbild, dÀrför valde vi att granska arbetet i bÄde grundskola och förskola.