Sammanfattning Hedlund, Marie & Lundblad, Mika (2013). Skönlitteratur i förskolan ? en studie om pedagogers förhÄllningssÀtt till böcker och hur de anvÀnds. LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Vikten av sprÄklig medvetenhet hos barn redan vid tidig Älder har varit en genomgÄende och ytterst intressant och aktuell frÄga. Att se litteratur som en möjlig resurs och hur anvÀndandet av denna resurs har synliggjorts i förskolan Àr nÄgot som vi tagit avstamp ifrÄn i denna studie.

AbstraktTitel: Lean Administration ? i tillverkande företagNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Jolin SjögrenHandledare: Stig SörlingDatum: Maj 2012Syfte: Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för vad som krÀvs vid en implementering av Lean Administration och vilka verktyg som kan anvÀndas.Metod: Studien Àr skriven utifrÄn en tolkande tradition. Teorin har samlats in frÄn litteratur, vetenskapliga teorier samt en kurs inom Àmnet Lean Administration. Vidare har sex intervjuer genomförts, fyra personliga intervjuer pÄ ett fallföretag samt tvÄ e-postintervjuer. Den empiriska undersökningen analyserades tillsammans med den teoretiska referensramen för att urskilja likheter och olikheter.Resultat & slutsats: Min studie visar att det Àr viktigt att Lean Administration efterfrÄgas av chefer pÄ olika nivÄer för att fÄ fÀste i företaget.

Uppsatsen undersöker fem lÀrares arbete och undervisning om litteraturoch lÀsstrategier utifrÄn skönlitteratur. Skönlitteratur visade sig vara ettviktigt arbetsredskap i undervisningen för att utveckla lÀsstrategier och godlÀsförstÄelse. Litteratur anses vara traditionsbÀrare för kultur, historia ochgemenskap och för mÀnniskorsutveckling. LÀroplan och kursplan i svenska har tydliggjort vikten av lÀsningoch lÀsstrategier i undervisningen. Elever behöver tillgÄng till lÀsstrategierför att kunna lÀsa olika typer av texter pÄ ett ÀndamÄlsenligt och effektivtsÀtt.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur eleverna i RosengÄrd uppfattar den massmediala bilden av sitt omrÄde och hur denna bild pÄverkar deras identitetsutvecklande. För att komma fram till svar pÄ dessa frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av enkÀter med 45 respondenter. UtifrÄn svaren pÄ dessa enkÀter har jag sedan genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer. Som bakgrund och som tolkningsredskap har jag utgÄtt frÄn litteratur och tidigare forskning i Àmnet. Det finns en uppsjö av litteratur som pÄ olika sÀtt belyser den problematik som finns kring den massmediala bevakningen av omrÄden med mÄnga utlandsfödda svenskar.

Under utbildningstiden har vi uppmÀrksammat att intimitet har varit starkt nÀrvarande iomvÄrdnadsarbetet. Begreppet tycks innehÄlla mÄnga dimensioner och kan vara svÄrt attförhÄlla sig till. DÀrför valde vi att göra en begreppsanalys med syftet att utredabegreppet samt undersöka hur intimitet tog sig uttryck i relationen mellan sjuksköterskaoch patient. Nightingale, Watson, Peplau och Eriksson har utgjort den teoretiskareferensramen. Beskrivningar av intimitetsbegreppet söktes i databaserna PubMed ochCINAHL samt i omvÄrdnadslitteratur och psykologisk litteratur.

Denna studies huvudsyfte Àr att ta reda pÄ hur pedagoger planerar och arbetar med att hos sina elever utveckla de fem stora förmÄgorna inom matematik. Dessa fem förmÄgor Àr: BegreppsförmÄga, kommunikationsförmÄga, procedurförmÄga, analysförmÄga samt metakognitiv förmÄga.För att finna svar pÄ den frÄgestÀllning som studien har, gÀllande hur planeringen och arbetet med förmÄgorna ser ut, anvÀndes en kvalitativ forskningsmetod. Genom kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger samlades data in. De data som intervjuerna genererade analyserades sedan med hjÀlp av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdet.I den tidigare forskningen och litteraturen presenteras hur en planering och arbetet med de fem stora förmÄgorna kan och bör se ut. I studien presenteras Àven en bakgrund till begreppet The Big Five samt hur dessa kan och bör planeras och arbetas med i relation till matematiken.Avslutningsvis presenteras de resultat som framkommit.

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

MÄlet med denna uppsats Àr att undersöka vilken betydelse kön har för museianstÀllda i deras uppfattningar om könsfördelning och arbetsituation. Resultatet analyseras med hjÀlp ett könsperspektiv. Materialet bestÄr av bÄde intervjuer med ett flertal museianstÀllda, statistiska uppgifter samt utvalt litteratur..

Betong Ă€r ett byggnadsmaterial som anvĂ€nds i stor skala i byggbranschen. Över hela vĂ€rlden pĂ„gĂ„r kontinuerlig forskning för att förbĂ€ttra betongens egenskaper för olika Ă€ndamĂ„l. De ingĂ„ende delmaterialen i betongen har stor inverkan pĂ„ hĂ„llfasthets- och vĂ€rmeutveckling, vilka Ă€r mycket viktiga egenskaper för den hĂ€rdande betongen. Examensarbetet har utförts genom litteraturstudier, laboratorieförsök, kursundervisning och datainsamling av genomförda mĂ€tningar. UtifrĂ„n erhĂ„llna mĂ€tresultat har utvĂ€rdering genomförts för beskrivning av hĂ„llfasthets- och vĂ€rmeutveckling för totalt fem betongrecept, som tagits fram av Betongindustri AB i Stockholm.

SÄ kallade demokratiska skolor som Sudbury Valley i Massachusetts och Summerhill i England kombinerar individuell frihet och gemensamt ansvarstagande för att gynna bÄde lÀrande och utveckling av demokratisk kompetens hos skolbarnen. Trots att deras koncept under mer Àn 80 Ärs tid har visat sig vara synnerligen framgÄngsrikt och trots att bÄde lÀrande och demokratisk kompetensutveckling stÄr högt pÄ agendan för skolutveckling i bÄde Sverige och internationellt, nÀmns dessa skolor eller deras koncept inte alls i diskussionen om den svenska skolans utveckling.I ett samhÀlle dÀr beslut skall förankras i vetenskapliga fakta, faller det rimligen pÄ allmÀnpedagogikens bord att kunna förklara de nÀmnda skolornas framgÄngar.Mitt syfte Àr att med hjÀlp av relevant litteratur granska de demokratiska skolornas praktiska koncept, att undersöka möjligheter att formulera en allmÀnpedagogisk teori utifrÄn detta koncept, samt beröra den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i riktning som en sÄdan teori utpekar. En etnografisk innehÄllsanalytisk metod har anvÀnts för att jÀmföra och samordna denna litteratur. Det visar sig att befintlig kunskap ger ett utmÀrkt stöd för de demokratiska skolornas praktiska koncept och att analysen ger upphov till hypotesbildningar pÄ den önskade teoretiska nivÄn. FrÄgan om den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i ?demokratisk? riktning mÄste diskuteras bland annat ur ett maktperspektiv, och ett par inlÀgg i en sÄdan diskussion finns i sista kapitlet..

BakgrundInternationella undersökningar visar att svenska elevers intresse för lÀsning har minskat. Denna undersökning redovisar vad det Àr som kan pÄverka lÀsintresset bland eleverna och olika arbetsmetoder som lÀrarna anvÀnder sig av i skolorna. Det beskrivs ocksÄ hur dessa arbetsmetoder anvÀnds för att stimulera elevernas lÀsintresse. Undersökningen tar Àven upp och redovisar vad bibliotek och litteratur kan ha för betydelse för elevernas lÀsintresse.SyfteDet övergripande syftet med undersökningen Àr att fÄ veta vilka erfarenheter sex lÀrare i Ärskurs fyra till sex har av elevernas intresse för lÀsning. Syftet Àr ocksÄ att undersöka vilka arbetsmetoder som lÀrarna anvÀnder i undervisning och vilka faktorer de anser pÄverkar elevernas lÀsintresse.MetodMetoden som anvÀnds i undersökningen Àr kvalitativ och intervju har anvÀnds vid insamling av data.

Denna studies huvudsyfte Àr att ta reda pÄ hur pedagoger planerar och arbetar med att hos sina elever utveckla de fem stora förmÄgorna inom matematik. Dessa fem förmÄgor Àr: BegreppsförmÄga, kommunikationsförmÄga, procedurförmÄga, analysförmÄga samt metakognitiv förmÄga.För att finna svar pÄ den frÄgestÀllning som studien har, gÀllande hur planeringen och arbetet med förmÄgorna ser ut, anvÀndes en kvalitativ forskningsmetod. Genom kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger samlades data in. De data som intervjuerna genererade analyserades sedan med hjÀlp av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdet.I den tidigare forskningen och litteraturen presenteras hur en planering och arbetet med de fem stora förmÄgorna kan och bör se ut. I studien presenteras Àven en bakgrund till begreppet The Big Five samt hur dessa kan och bör planeras och arbetas med i relation till matematiken.Avslutningsvis presenteras de resultat som framkommit.

Detta examensarbete handlar om mÄngkultur i skolan. Det syftar till att beskriva begreppet mÄngkultur och hur det kan tas till uttryck i skolvÀrlden samt att ur fyra verksamma lÀrares perspektiv ge en bild av hur undervisning med mÄngkultur bedrivs i dagens svenska skola. För att kunna uppfylla mitt syfte har jag tagit del av forskning och övrig litteratur. Jag har anvÀnt mig av övrig litteratur utöver forskning dÄ det varit svÄrt att fÄ tag i endast forskningsbaserat material. Det skriftliga material jag anvÀnt stÀmmer till viss del överens med det jag kommit fram till genom de genomförda undersökningarna.

Uppsatsens syfte Àr att studera tvÄ antologier, Dikt och tanke I-III frÄn 1967 och DialogKlassikerna och Dialog 1900-talet frÄn 2000 för att ta reda pÄ om det skett nÄgon förÀndringvad gÀller urvalet. Jag gör en kvantitativ översikt av utvalda antologier, jÀmför deras innehÄll samttittar pÄ tidigare forskning i Àmnet. I uppsatsen anvÀnder jag mig av fyrafrÄgestÀllningar/pÄstÄenden. Dessa Àr: Vad lÀgger antologiförfattarna vikten vid i sina förord?Hur presenteras de litterÀra epokerna i respektive antologi? Vilka kvinnliga författare finnsmed i Dikt och tanke respektive Dialog? Hur stor skillnad Àr det mellan Lgy 65 och Kursplani svenska? Jag fördjupar mig Àven i den kanondebatt som pÄgick 2006 och tittar nÀrmare pÄdefinitionen av en litterÀr kanon och om gymnasiet skulle vara betjÀnt av en sÄdan.Skillnaden vad gÀller urval skiljer sig till stor del.

ABSTRAKTSyftet med den hĂ€r studien var att utforma förslag till hur delar, broderiparterren och labyrinten, av Drottningholms slottspark skulle kunna Ă„terstĂ€llas till ursprungsskicket med smĂ€rre förĂ€ndringar med tanke pĂ„ skötsel. Detta för att i sin tur skapa ett större historiskt vĂ€rde i parken.Arbetet utgĂ„r ifrĂ„n ritningar och litteratur som skrivits om parken och parkens utseende samt litteratur som nĂ€mner de som ritat parkens olika delar. För att göra den hĂ€r studien och skapa nya ritningar till Drottningholms slottsparks utvalda delar behövde jag först ta reda pĂ„ hur de olika platserna sett ut genom tiderna och jĂ€mföra detta med hur de ser ut idag.Efter den hĂ€r processen har fyra slutprodukter framstĂ€llts, tre ritningar över broderiparterren och en över labyrinten. Dessa Ă€r förslag till mönster för de utvalda platserna samt vĂ€xtförslag till dessa.Jag hoppas att mina idĂ©ritningar ska kunna vara till hjĂ€lp om dessa delar skulle Ă„terskapas pĂ„ Drottningholmsslottspark.  Även om mina ritningar inte skulle anvĂ€ndas om broderiparterren och labyrinten skulle Ă„terskapas sĂ„ skulle det hĂ€r arbetet kunna vara till hjĂ€lp genom information om vilka kartor som skulle vara lĂ€mpliga att anvĂ€nda sig av.Men jag hoppas att Drottningholmsslottsförvaltning kommer vĂ€lja att anlĂ€gga broderimönstret och labyrinten i sinom tid, för jag tror att broderiparterrmönstret och labyrinten skulle tillföra mycket till parken om de Ă„terskapades..