I läroplanen Lpo-94 står det att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola ska behärska det svenska språket samt kunna lyssna och läsa aktivt. Självklart har man alltid läst och diskuterat olika författare i skolan, men jag är mer intresserad av att se om dagens lärare använder sig av litteraturen i sin undervisning på ett sådant sätt att man utgår från skönlitteratur för att uppnå andra mål som står uttryckta i läroplanen. Jag tror att det är betydelsefullt att som lärare vara medveten om varför man väljer att presentera viss litteratur till enskilda elever eller en klass. Syftet med denna studie är i första hand att undersöka vad som styr svensklärares val av skönlitteratur i skolan och hur man sedan väljer att arbeta med denna litteratur. Jag vill undersöka huruvida där finns ett uttalat syfte med det arbete som ska utföras och om de didaktiska frågorna är närvarande i detta arbete.

I denna uppsats har jag diskuterat och analyserat hur unga tjejer upplever och fo?rha?ller sig till sin menstruation. Jag har insamlat materialet till denna uppsats genom en semi-strukturerad kvalitativ gruppintervju, i vilken fyra tjejer pa? gymnasiet deltog. Det insamlade materialet analyserade utifra?n den tolkande, fenomenologiska analysmetoden IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), som syftar till att underso?ka individens levda erfarenhet och meningsskapandet kring sina upplevelser.

Andrej Belyjs bok Petersburg är en av de viktigaste romanerna från den symbolistiska perioden i rysk litteratur. I denna uppsats utreds hur gränser behandlas i romanen. Även om romanen till en början tycks dra upp klara gränser, till exempel mellan öst och väst, så löses dessa upp och en osäkerhet skapas hos läsaren. Gränserna som undersöks i uppsatsen omfattar såväl gränser i själva berättandet (till exempel mellan berättare och karaktärer och mellan nutid och dåtid) som gränser i berättelsen; det senare indelat i rumsliga gränser och gränser för det levande. Slutsatsen blir att Belyj medvetet löser upp gränserna i romanen på flera plan..

I den ha?r studien implementeras en finita elementmetod fo?r att lo?sa optimala styrpro- blem i programvaran FEniCS. Den finita elementmetod som anva?nds a?r ha?mtad fra?n Karin Krafts doktorsavhandling Adaptive Finite Element Methods for Optimal Control Problems [2].Optimala styrproblem behandlar styrning av dynamiska system. Systemen beskrivs av en tillsta?ndsekvation och ma?let a?r att styra systemet mot ett visst tillsta?nd till en sa? la?g kostnad som mo?jligt.

Syftet med detta arbete är att utreda de motiv, faktorer och värderingar som påverkar läraren i texturvalet. Arbetssätten det vill säga hur litteraturen sedan används i undervisningen är även en aspekt som detta arbete belyser. Genom intervjuer har jag kunnat utröna ett antal bakomliggande motiv och faktorer som påverkar lärarna i texturvalet. Ett eventuellt införande av en officiell litterär kanon har sedan ställts i förhållande till de texturval lärarna har gjort samt hur lärarna tycker i frågan om en officiell litterär kanon. Resultaten visar främst på att lärarna väljer litteratur som är uppskattade av eleverna och för att väcka läslust och intresse för litteratur.

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.

Syftet med denna studie var att identifiera vilka faktorer som kan påverka elevens läsvanor och synliggöra vad som väcker läslust hos elever som regelbundet läser böcker på sin fritid. Vid genomförande av undersökningen deltog sex läsvana elever i årskurs 4 samt deras klasslärare.  Som metod använde jag mig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultat av studien visade att det fanns faktorer som verkar drivande för elevernas läsning, för deras läslust. Samtliga sex elevinformanter uppgav att de fick en positiv känsla vid läsningen, där några beskrev en slags nyfikenhet och att de hela tiden ville läsa mera och aldrig sluta. Eleverna kunde även beskriva flera goda fördelar med deras litteraturläsning, både praktiska och mer personliga.

Idag har ma?nniskor friheten att va?lja var, na?r och pa? vilket sa?tt de vill anva?nda sina smartphones och dess funktioner, oavsett a?ndama?l. Hur ga?r den anva?ndarmo?jligheten ihop med inla?rning? Hur mycket av koncentrationen kan beha?llas under en inla?rningsprocess med en smartphone na?rvarande och anva?ndandes? Pa?verkar na?rvaron och anva?ndningen av smartphones anva?ndarnas fo?rma?ga att skilja och bearbeta information fra?n olika ka?llor? Den ha?r studien syftar till att underso?ka deltagarnas fo?rma?ga och uppfattning att kunna sa?rskilja och bearbeta information ifra?n olika ka?llor genom diagnosiska prov, baserade pa? fo?rela?sningarnas inneha?ll som deltagarna fick ta del av under tva? fo?rela?sningstillfa?llen. Deltagarna delades in i tva? grupper da?r den ena gruppen fick beha?lla sina smartphones under fo?rsta fo?rela?sningen medan den andra gruppen ombads la?gga undan sina smartphones.

Kvällens och nattens miljöer formas av ljussättningen i densamma. Kunskap om hur människan påverkas av ljussättningen i våra miljöer, är en viktig del för skapandet av tillfredsställande platser under kvällstid. Den här uppsatsen ämnar ta upp en grundläggande bas, från människans perspektiv, att stå på inom ämnet ljusdesign inför en framtida fördjupning inom ämnet. Uppsatsen undersöker forskning och litteratur om ljuset och ljusfärgers indirekta påverkan på komfort och välmående. Den tar upp en metod för utvärdering och läsning av ljus, för skapande av personliga preferenser och kunskaper om hur ljussatta miljöer kan te sig.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad några elever och lärare anser att bra lärare ska ha för ledarstil och vilka likheter/olikheter som finns mellan elever och lärare i uppfattningarna om detta. Utifrån detta syfte har jag läst litteratur och tagit del av olika ledarstilar för att sedan kunna intervjua några elever och lärare om vad de tycker och få fram vad som uppfattas som bra ledarstilar. För att få svar på uppsatsens syfte har några frågor använts till hjälp: Hur beskriver lärare och elever en bra/mindre bra lärare? Hur relaterar elevernas och lärarnas uppfattningar till varandra? Efter att ha läst litteratur och gjort intervjuer så blev slutsatsen att den ledarstil som de elever och lärare jag intervjuat tycker att en bra lärare ska vara rättvis, engagerad, förberedd, demokratisk, konsekvent, bestämd, beslutsfast, tålmodig, positiv samt flexibel, man ska även ha bra ämneskunskaper. Nyckelord Ledarstil, lärarprofession, ledarskap.

Synen på litteratur har under senare tid vidgats, då kanon har fått sällskap av nyutgiven litteratur. Skolor köper in klassuppsättningar av populärlitteratur i undervisningssyfte och tröskeln mellan "ett högt och ett lågt" är inte längre lika hög. Syftet med läsningen är bland annat att hjälpa elever att utveckla ett demokratiskt synsätt. Den här uppsatsen argumenterar för att populärlitteraturen borde få större plats i undervisningen i svenskämnet och med stöd i tidigare forskning analyseras Hungerspelen av Suzanne Collins utifrån det intersektionella perspektivet med fokus på köns- och klasstrukturer.                      Undersökningen visar att Hungerspelen innehåller flera viktiga faktorer som kan inkluderas i litteraturundervisningen, inte minst i utvecklandet av elevens demokratiska förhållningssätt och självinsikt. Ett av de huvudsakliga fynden rör Katniss rörlighet inom ramarna för Panems maktstrukturer och kan ses som en avgörande faktor för hennes klassresa och uppbrott med sin föreskrivna könsroll. .

Denna uppsats redogör för hur sociologin samt svensk självmordsprevention konstruerar självmord som problem. För att ringa in detta har socialkonstruktionistiska teorier om sociala problem och förklaringar använts. Dessa teorier har i analysen applicerats på ett varierande material bestående av sociologisk litteratur samt intresseföreningar, socialpolitiska åtgärder och dokument som hör till dessa. Resultaten av denna studie har visat att självmord som avvikande handling ofta är i behov av förklaring. Dessutom framgår det att sociologin koncentrerat sig på självmord som teoretiskt problem vilket medfört konsekvensen att lösningar till stor del uteblivit.

Syftet med denna uppsats har varit att belysa hur tre olika gymnasielärare inom idrott och hälsa på olika studieinriktningar resonerade om ämnets legitimet som ett bildningsämne, och att få en förståelse för elevernas uppfattning av ämnet som ett bildningsämne. Vidare har undersökningen genomförts med både strukturerade intervjuer och strukturerade enkäter med en öppen fråga. Detta gjorde att arbetet har både en kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultaten som framkom var att ämnet är ett populärt ämne enligt eleverna och att lärarna menade att deras viktigaste uppgift var att undervisa eleverna i vad en god hälsa innebar. Ytterligare ett resultat var att det knappt användes någon litteratur i ämnet och att en anledning var tidsbristen.

Syftet med arbetet är att lyfta fram pedagogernas perspektiv och hur de ser på miljön som finns kring barnen i deras fria lek. Syftet är också att teckna en bild av hur pedagogerna tänker kring miljön, som den tredje pedagogen när det gäller barn lärande utveckling.Jag har använt mig av litteratur som är baserad på forskning och teori om miljön, som har viktig förutsättning för barns utveckling. Jag har även tagit del av litteratur som beskriver om hur viktig, den pedagogiska medvetenheten är. När det gäller kunskapen om miljöns utformning och betydelse för barns fortsatta lärande. Jag har använt mig av det sociokulturella perspektivet.

I den aktuella kursplanen för svenska på grundskolan, Lpo94, går det att utläsa att svenskämnet inte ska delas upp i delmoment, utan att språk och litteratur ska ses som en helhet. Kursplanen erbjuder inga lösningar på hur denna undervisning ska se ut, och detta kan automatiskt innebära problem för lärarna. Denna uppsats strävar efter att ta reda på hur verksamma lärare tillämpar skönlitterär undervisning och om skönlitteratur är ett isolerat eller integrerat delmoment i svenskundervisningen. Undersökningen behandlar även elevernas uppfattning av den sköntlitterära undervisningen de får i skolan. För att bättre förstå de verksamma lärarnas arbetssätt har en grundlig genomgång av litteratur? och receptionsforskning genomförts.