Syftet med denna empiriska studie var att undersöka och lyfta fram hur pedagoger arbetar med höglÀsning i förskolan. För att fÄ en inblick i arbetssÀtten har jag intervjuat sex pedagoger genom att undersöka hur de definierar begreppet höglÀsning, vad de ser för syfte med höglÀsning samt hur de upplever sitt arbete med höglÀsning.Resultatet visar att höglÀsningen Àr en vanligt förekommande aktivitet, som kan se vÀldigt olika ut, dÀr de flesta av pedagogerna har planerade höglÀsningstillfÀllen men att höglÀsningen ocksÄ sker spontant under dagen utöver dessa planerade tillfÀllen. Oavsett om höglÀsningen Àr planerad eller spontan höglÀsning sÄ anvÀnder sig samtliga informanter av boksamtal. I resultatet framkommer Àven pedagogers syn pÄ val av litteratur dÀr de Àven betonar vikten av att barnen fÄr vara med att vÀlja litteratur.  I diskussionen framhÄller jag att samtliga informanter Àr eniga om att höglÀsningen fyller mÄnga funktioner, dÀribland barnets sprÄkutveckling.                                               .

Arbetet Àr en litteraturstudie med fokus pÄ begreppet icke-formellt lÀrande. Begreppet icke-formellt lÀrande faller inom det akademiska fÀltet för pedagogik genom att som adjektiv ge beskrivning Ät lÀrande. Arbetet bearbetar och jÀmför genom begreppsanalys icke-formellt lÀrande och nÀraliggande begrepp för att bilda en vidare ordning och tillhandahÄlla verktyg för att förstÄ bÄde problematik och hur man kan definiera bÄde de begrepp som studeras och delbegrepp som framkommer i studien.Syftet med denna uppsats Àr huvudsakligen att problematisera och diskutera definitioner av begreppet icke-formellt lÀrande i litteratur som behandlar begreppet. Genom att jÀmföra litteratur som behandlar begreppen uppenbaras vissa mönster som kan illustreras genom modeller och figurer för att ge ökad förstÄelse..

Huvudsyftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka eleversattityder till skolmatematiken i skolÄr 4. Vi har Àven jÀmfört vÄrt resultat med litteraturoch forskning för att se likheter och skillnader.Inspirationen till arbetet fick vi av olika forskningsrapporter som visar hur vissa elevertappar intresset för matematik i Äldrarna 10-12. För att undersöka attityden hos elevernagjorde vi en kvalitativ studie av sex elever i skolÄr 4. Resultatet visar att eleverna harbÄde positiva och negativa attityder till Àmnet matematik. Faktorerna bakom dessaattityder Àr olika hos eleverna och kan vara en eller flera.

Ett syfte med denna uppsats Àr att belysa hur det Àr att vara same och troende i dagens samhÀlle. Jag kommer att skriva om samernas religion idag med fokus pÄ deras natursyn samt deras synsÀtt pÄ miljöfrÄgor och den globala uppvÀrmningen. För att kunna göra detta har jag Àven fördjupat mig i deras traditionella religion och förhÄllandet till naturen. Jag ska försöka besvara frÄgestÀllningarna nedan.Hur sÄg den traditionella samiska religionen ut och hur förhöll man sig till naturen?Vilken pÄverkan har kristendomen haft?Hur ser samerna pÄ de aktuella miljöfrÄgorna och den globala uppvÀrmningen?Hur framstÀlls samerna idag i litteratur och media? Hur ser religion ut bland samer idag?.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur djur respektive musik kan anvÀndas som fysisk-, psykisk- och social stimulans i vÄrden av Àldre över 65 Är. Litteratur har sökts i tre stora databaser och inkluderad litteratur har analyserats och kvalitetsbedömts. Djur och musik har visat sig ha positiva effekter för de Àldre i ordinart boende eller pÄ Àldreboende. De positiva effekterna visade sig genom förbÀttring av depression, ensamhet, sömn, fysiska och kognitiva funktioner. Förbattringarna visade sig genom musikterapi eller djurterapi dÀr mÀnniskan kan interagera med djur.

I den ha?r studien implementeras en finita elementmetod fo?r att lo?sa optimala styrpro- blem i programvaran FEniCS. Den finita elementmetod som anva?nds a?r ha?mtad fra?n Karin Krafts doktorsavhandling Adaptive Finite Element Methods for Optimal Control Problems [2].Optimala styrproblem behandlar styrning av dynamiska system. Systemen beskrivs av en tillsta?ndsekvation och ma?let a?r att styra systemet mot ett visst tillsta?nd till en sa? la?g kostnad som mo?jligt.

DÄ den statliga granskningen av lÀromedel upphört Àr det upp till varje undervisande lÀrare att bedöma huruvida lÀromedel ligger i linje med de gÀllande kursplanerna eller ej. Syftet med uppsatsen Àr att granska 1800-talet i fyra lÀromedel i litteraturhistoria. Med hermeneutiken som verktyg tolkas tvÄ olika kursplaner i svenskÀmnet, den nu gÀllande kursplanen i Svenska 1 hÀmtad ur Gy 11 och kursplanen för Svenska B hÀmtad ur Lpf 94. Tolkningen av aspekter som kan kopplas till litteratur ligger till grund för analysen av de aktuella lÀromedlen. Resultatet visar att de fyra lÀromedlen tar upp information som ligger i linje med det kursplanerna föreskriver och kan sÄledes möjliggöra att eleven uppnÄr mÄlen nÀr det kommer till studier av författare och dess verk under 1800-talet..

Organisationer stÄr inför stÀndiga förÀndringar och det medför att organisationers IT-system behöver anpassas dÀrefter. För att besvara dessa förÀndringar investeras det i nya IT-system. Dock prioriteras oftast inte hantering av de föregÄende systemen, sÄ som systemavveckling. Systemavveckling behandlas ytterst lite i befintlig litteratur, till exempel hur en systematisk avvecklingsprocess skulle kunna genomföras. UtifrÄn detta utformades uppsatsens syfte att belysa Àmnet systemavveckling och kartlÀgga centrala begrepp. För att uppnÄ syftet har tvÄ fallstudier genomförts samt en genomgÄng av befintlig litteratur.

BakgrundForskningen kring litteratur och dess betydelse för elevers utveckling har lÄtit vÀnta pÄ sig, men de senaste Ären har en hel del forskning gjorts kring lÀsning och lÀsförstÄelse, samt vikten av att föra in skönlitteraturen i klassrummet, bl a Langer (2005) och Molloy (2003) som bÄda menar att skönlitteratur Àr viktig för elevers utveckling pÄ sÄ sÀtt att litteraturen öppnar upp för viktiga diskussioner kring demokrati, levnadssÀtt och andra svÄra frÄgor.SyfteSyftet med studien Àr att se hur lÀrare tÀnker kring arbetet med elevers utveckling sÄvÀl kunskapsmÀssigt som pÄ det personliga planet med hjÀlp av skönlitteratur.MetodJag har gjort en kvalitativ intervjustudie om hur lÀrare arbetar med skönlitteratur i skolan utifrÄn Langers (2005) teori om de fyra faserna. Som metod anvÀndes intervju med öppna frÄgor. Studien Àr smÄskalig och innefattar fyra lÀrare frÄn fyra olika skolor i samma medelstora kommun.ResultatResultaten visar att lÀrare i stor grad arbetar med elevernas utveckling genom skönlitteratur, med varierat tillvÀgagÄngssÀtt. I arbetet med litteraturen ingÄr förförstÄelse inför en ny text, textbearbetning pÄ flera nivÄer och efterarbete med de lÀsta texterna.I resultatet framgÄr Àven att kopplingar görs till Lgr11 (Skolverket, 2011) genom skönlitteraturen vad gÀller sÄvÀl vÀrdegrunden som demokrati och livsfrÄgor..

Följande arbete har som syfte att undersöka om en litterÀr kanon skulle uppskattas av lÀrare i svenska pÄ högstadiet eller inte. FrÄgan problematiseras utifrÄn svenska som ett erfarenhetspedagogiskt Àmne samt ett litterÀrt bildningsÀmne. Tidigare forskning visar att klassiker inte harmoniserar med svenska som erfarenhetspedagogiskt Àmne. Studien har Àven analyserats och diskuterats ur ett postkolonialistiskt perspektiv dÀr det vÀsterlÀndska ses som norm. Metoden som har tillÀmpats Àr enkÀtinsamlingar frÄn Ärskurs nio och kvalitativa intervjuer pÄ tre högstadieskolor. DÀrefter har intervjuerna transkriberats och sammanstÀllts.

Detta examensarbete bestÄr av tvÄ delar. Dels en rapport, i vilken vi redogör för vÄrt syfte, vÄr metod och vÄrt resultat. Den andra delen Àr produkten av vÄrt utvecklingsarbete, en lÀrarhandledning. Syftet med detta utvecklingsarbete Àr att utifrÄn vad som framgÄr i forskning och litteratur ta fram en lÀrarhandledning som fokuserar pÄ att trÀna elevers engelska kommunikativa förmÄga.För att utvÀrdera vÄr lÀrarhandledning valde vi att göra en mindre enkÀtstudie. Studiens resultat visade att aktiviteterna i vÄr lÀrarhandledning var mycket uppskattade och anvÀndbara.

I den ha?r studien implementeras en finita elementmetod fo?r att lo?sa optimala styrpro- blem i programvaran FEniCS. Den finita elementmetod som anva?nds a?r ha?mtad fra?n Karin Krafts doktorsavhandling Adaptive Finite Element Methods for Optimal Control Problems [2].Optimala styrproblem behandlar styrning av dynamiska system. Systemen beskrivs av en tillsta?ndsekvation och ma?let a?r att styra systemet mot ett visst tillsta?nd till en sa? la?g kostnad som mo?jligt.

Syftet med denna uppsats var att undersöka naturens betydelse för barns hÀlsa. PÄ tvÄ förskolor har vi undersökt bÄde naturförskolegrupper och traditionella förskolegrupper. Vi valde olika metoder som jÀmfördes med varandra och litteratur/tidigare forskning. Vi har försökt förstÄ och tolkat de olika uppgifter vi fÄtt fram via litteratur, barnobservationer, barnintervjuer, pedagogenkÀter samt nÀrvarostatistik. Genom dessa har vi fÄtt svar pÄ vÄra frÄgor om naturens koppling till barns hÀlsa och deras möjlighet till rekreation genom leken.

Idag fo?rso?ker ma?nga regioner att konstruera kluster da? det finns en stark tilltro till att klusterbildning ska lo?sa regionala tillva?xtproblem. Det har dock riktats kritik mot klusterinitiativ da? det tas fo?r givet att interaktion mellan akto?rer leder till innovationssystem och att kluster tycks ha blivit ett sja?lva?ndama?l. Pa? liknande sa?tt som kluster ses som ett verktyg fo?r regional tillva?xt kopplas kultur allt oftare samman med regional utveckling.Region Gotland etablerar inom kort Filmkluster Fa?ro?sund 2014-2016, vilket utgo?r studieobjektet i denna fallstudie.

Genom att ta del av detta examensarbete fÄr lÀsaren en bild och insyn i hur det grundlÀggande arbetet med lÀs- och skrivinlÀrning ser ut i förskoleklassen. Jag har lÀst mycket litteratur innan om lÀs- och skrivinlÀrning, frÀmst litteratur om hur man kan frÀmja lÀs- och skrivsvÄrigheter. Det jag inte fick svar i litteraturen Àr hur man praktiskt kan arbeta med detta ute i verksamheterna. Jag valde att undersöka hur arbetet kan se ut i förskolklassen genom att intervjua verksamma pedagoger. Att jag valde just arbetet i förskoleklassen beror pÄ att jag haft min verksamhetsförlagda utbildning dÀr och intresserade mig för just den Äldern dÄ den i mitt tycke Àr mer komplex Àn nÄgon annan.