Under hela yrkesrollens framvÀxt har det funnits en konflikt om yrkesrollen ska bygga pÄ vÄrd eller omsorg. Enhetscheferna i kommunens Àldreomsorg har lÀnge haft varierande utbildningsbakgrunder. De arbetar pÄ uppdrag av kommunens politiker och Àr understÀllda förvaltnings- och avdelningschefer. Parallellt med detta Àr de sjÀlva arbetsledare för underordnad personal. I SocialtjÀnstlagen preciseras inte vilken utbildning eller erfarenhet som anses vara lÀmplig istÀllet Àr det upp till varje enskild kommun att avgöra vilken utbildning som Àr lÀmplig för enhetschefsyrket.

Examensarbete Àr en del i min utbildning, Bygg och anlÀggning pÄ LuleÄ TekniskaUniversitet. Examensarbetet beskriver arbetsgÄngen för montering av maskinstyrning och lite mer information om de olika delarna. Maskinstyrning Àr inte automatisk styrning av maskiner eller styrning pÄ distans i detta sammanhang. Det Àr ett GPS mÀtinstrument för arbetsmaskiner som till exempel grÀvmaskin, hjullastare och hyvel. Det krÀvs en del montering och instÀllningar i datorn med programvaran 3D-MC.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva det formella uppdraget avseende den individuella utvecklingsplanen och utröna hur lÀrare menar att de arbetar i enlighet med detta. Valt fokus var grundskolans tidigare Är, frÄn skolÄr ett till sex. Undersökningen genomfördes i tre delar, dÀr litteraturgenomgÄng, dokumentstudie av statliga, kommunala och lokala styrdokument samt intervjustudie med sex lÀrare, ingick. LÀrare har ett likvÀrdigt statligt uppdrag men berörs av kommunala och lokala styrdokument som utformats pÄ olika vis och som fokuserar pÄ olika saker. Resultat visar att lÀrarnas förstÄelse för uppdraget skapas i processen för införandet.

Syftet med studien var att undersöka hur förskolor presenterar sin pedagogiska verksamhet pÄ sina hemsidor. I undersökningen studerades förskolor med olika styrelsesÀtt, uppdelade i bolagsdrivna, förenings- och idédrivna och kommunala förskolor. Undersökningen bygger pÄ teorier om diskursanalys, och Àr utförd med diskursanalys som metod. Sedan det blev möjligt för andra aktörer Àn kommuner att bedriva förskoleverksamhet, finns förskolan pÄ en marknad som Àr utsatt för konkurrens, liksom andra marknader.I studiens resultat blev det tydligt att det Àr vanligt att förskolor med andra styrelsesÀtt Àn kommunala, fokuserar mer pÄ marknadsföring Àn pÄ information pÄ sina hemsidor. l Hemsidorna som representerar förskolor som drivs av företag eller bolag har tydligt fokus pÄ förÀldrar och barn som kunder, medan hemsidorna tillhörande kommunala och förenings- och idédrivna förskolor fokuserar mer pÄ att ge information om verksamheten. Det Àr vanligt att förskolor, oavsett styrelseform, utvecklar inriktningar och nischer för att specificera verksamheten, och göra den attraktiv för dem som söker information pÄ förskolornas hemsidor. Detta gör tydligt att förskolorna anpassat sig till den rÄdande marknadsanpassningen, dÀr man mÄste vara tydlig med vad verksamheten innehÄller, och gÀrna sÀrskilja sin verksamhet frÄn andra förskolors.

Skolverket har instiftat ett antal IT-inriktade kurser för gymnasieskolan, men olika teorier beskriver att denna traditionella undervisning Àr lÄngt ifrÄn pedagogiskt fullÀndad. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur IT-undervisningen i dagens gymnasieskola Àr upplagd och om lÀrarna upplever nÄgra problemsituationer i undervisningen. Genom att intervjua sex gymnasielÀrare i en medelstor svensk stad har undervisningsmetoder och problemsituationer kartlagts. TvÄ lÀrare anvÀnder sig av genomgÄngsfas och dÀrefter uppgiftsfas, en lÀrare anvÀnder PBL som undervisningsmetod, en lÀrare vÀljer att slÄ ihop genomgÄngsfas och uppgiftsfas och slutligen vÀljer tvÄ lÀrare att undervisa med hjÀlp av ett interaktivt inlÀrningsprogram (I-point). NÀr det gÀller hjÀlpmedel i undervisningen anvÀnder samtliga lÀrare sig av projektor kopplad till dator för att visa genomgÄngar pÄ projektorduk.

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

Syfte med detta examensarbete Àr att jÀmföra svenska och ukrainska elevers prestationer i algebra och att inhÀmta deras attityder till den. Vi undersökte Àven svenska och ukrainska styrdokument och lÀromedel för grund- och gymnasieskola med avseende pÄ algebra. En kvantitativ undersökning som bestod av en enkÀt och ett prov genomfördes under höstterminen 2004 i Ukraina och i Sverige. Provet bestod av enkla uppgifter i inledande algebra som hÀmtades frÄn svenska nationella prov och en lÀrobok frÄn Sverige i Matematik A. Tre klasser ingick i undersökningen.

Kommunala stöd till enskilda nÀringsidkare riskerar att snedvrida konkurrensen och innebÀr en ineffektiv anvÀndning av offentliga medel. StödÄtgÀrderna kan ta sig i uttryck pÄ vitt skilda sÀtt; det kan röra sig om allt frÄn underprisförsÀljningar av fastigheter till kommunal borgen. PÄ senare tid har problemet uppmÀrksammats i samhÀllsdebatten och det finns flera fall dÀr kommunala stödÄtgÀrder har ifrÄgasatts. Flertalet kommunala beslut har varit föremÄl för laglighetsprövning enligt kommunallagen (1991:900) (KL) och i ett fall har ett beslut ocksÄ underkastats Europeiska kommissionens prövning. Privata aktörer som erhÄller kommunalt stöd fÄr en betydande fördel jÀmfört med övriga konkurrenter pÄ marknaden.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur vallöftesgivandet ser ut pÄkommunal nivÄ. Mer konkret studeras antalet vallöften partier avger,vad för slags vallöften som avges och hur relationen ser ut mellanvallöften utfÀrdade av olika partier. JÀmförelser sker mellan olikakommuner, mellan olika partier och med den nationella nivÄn.Tidigare vallöftesforskning har i princip uteslutande fokuserat pÄ dennationella nivÄn men i en svensk kontext har ingen övergripandestudie gjorts pÄ de svenska kommunerna. Genom att appliceramandatmodellen ? den demokratiteori vallöftesforskarna utgÄr ifrÄn ?pÄ en ny kontext i form av de svenska kommunerna hoppas dennastudie att bredda diskussionen om representativ demokrati.Valmanifest frÄn kommunala partier i tio kommuner inom VÀstraGötalandsregionen studeras.

Syftet med studien var att beskriva förÀldrars uppfattningar om kommunal fritidsverksamhet för grundsÀrskolebarn mellan sex och tolv Är i en aktuell kommun. Deltagarna i studien bestod av sex förÀldrar som i intervjuer tillfrÄgades om sina uppfattningar om fritidsverksamheten. För att begrÀnsa studien stÀlldes inga frÄgor om skolverksamhet och fritid i hemmiljö. Intervjuns frÄgeformulÀr baserades pÄ nationella styrdokument för fritidsverksamheters utformning och kommunala mÄl och riktlinjer. Resultatet visade att förÀldrars uppfattningar om fritid hade en annan betydelse för deras barn, dÀrför kallas fritid för livstrÀning.

I den hÀr uppsatsen behandlas om svensk rÀtt strider mot EU-rÀtten vid kommunala fastighetsöverlÄtelser. I första delen av uppsatsen görs en översiktlig utredning av EU:s omfattande reglering kring statligt stöd och hur brett EU:s statsstödsregler tolkas. Sverige saknar i princip materiella regler kring statsstöd och rÀttsomrÄdet har fÄtt lite uppmÀrksamhet i svensk doktrin.I den andra delen av uppsatsen undersöks de allmÀnna materiella rÀttsreglerna kring kommunalrÀtten som kan göras aktuella vid en kommunal fastighetsöverlÄtelse. Den delen Àr inriktad pÄ en översikt av kommunalrÀtten och hur de offentligrÀttsliga delarna tillÀmpas nÀr en kommun agerar som ett privatrÀttsligt subjekt.En kommunal fastighetsöverlÄtelse fÄr nÀmligen enligt huvudregeln inte innebÀra att den medför ett statligt stöd till en kommuns avtalspart och heller inte enskilt kommunalt stöd i strid med kommunallagen. EU:s statsstödsbestÀmmelser reglerar Ä ena sidan ett förbud mot de flesta offentliga stödÄtgÀrder som pÄverkar handeln mellan medlemslÀnderna.

The objective with this essay is to establish the benefits of inserting media as an obligatory topic in the upper secondary school. In order to succeed with this I will not only type this essay I will also produce a medial production in the form of a film.  I have interviewed two senior masters on Södertörns College where I have reviewed different questions that relate to the matter's weight in school values and the society. In the study I will also reflect over existing research within the area and to link these to the issue and those interviewed opinions. In the film I also present statistics within the communication technology's increase and an explanation how one obligatory topic becomes an obligatory topic..

Den hÀr studien handlar om bloggar samt elevers och lÀrares bloggvanor pÄ en gymnasieskola.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka bloggvanor och uppfattningar om bloggar hos gymnasieelever och lÀrare i en gymnasieskola. Mina frÄgestÀllningar Àr:*Hur definierar elever och lÀrare bloggen som text och genre?*Vilka bloggvanor har elever och lÀrare?*Vad har elever och lÀrare för uppfattningar om bloggar?*Anser lÀrare att bloggar kan locka till lÀsning och skrivande?*Vad har lÀrare för instÀllning till bloggar i undervisningen?Den teoretiska anknytning som anvÀnds Àr teorier om blogg som fenomen, bloggens historia, blogg i Sverige samt motiv för att blogga.Studien genomfördes genom tvÄ kvantitativa enkÀtundersökningar, med kvalitativa inslag i form av öppna frÄgor, i tvÄ klasser samt bland lÀrare pÄ en gymnasieskola i VÀstra Götalandsregionen. Resultatet som framkom av studien Àr att bÄde elever och lÀrare definierar bloggar som personliga, subjektiva, ofta uppdaterade, aktuella och kortfattade. TvÄ kvinnliga elever och tvÄ manliga lÀrare skriver blogg och anledningar till att de skriver Àr för att det Àr kul, för att informera/uppdatera andra om nÄgot samt för att fÄ respons.

Denna uppsats belyser hur de olika delarna av samhÀllsbyggnadssektorn arbetar med frÄgor relaterade till miljömÀssig hÄllbar utveckling. Genom att skapa en bild om hur samhÀllsbyggandets olika aktörer betraktar och arbetar med den hÄllbara utvecklingen Äterspeglas en bred bild av vad som hÀnder inom rÄdande stadsutveckling. Syftet med uppsatsen Àr att visa pÄ de olika fokuseringsomrÄdena som finns inom den hÄllbara stadsutvecklingen och uppmÀrksamma de skillnader samt likheter som existerar i synsÀtt och arbetssÀtt hos de olika aktörerna. Genom att jag har studerat de olika förhÄllningssÀtten behandlas allt frÄn kommunala strategidokument till miljöklassningssystem för byggnader som anvÀnds allt mer frekvent av byggherrar under de senaste fem Ären. Uppsatsen Àr baserad pÄ en litteraturstudie samt en tredelad fallstudie dÀr kommunala översiktsplaner, anvÀndandet av miljöklassningssystem och branschspecifika tidskrifter granskats för perioden 2005?2009.

Studiens syfte var att undersöka om det finns skillnader i elevers fysiska sjÀlvkÀnsla beroende pÄ om de lÀser i en kommunal innerstadsskola eller pÄ en kommunal gymnasieskola i ett omrÄde med andra socioekonomiska förutsÀttningar. Ytterligare ett syfte var att ta reda pÄ om den fysiska sjÀlvkÀnslan skiljer sig Ät mellan tjejer och killar. Metoden grundar sig pÄ en enkÀt som bestÄr av tvÄ delar. Den första sidan innehÄller fyra övergripande frÄgor som vi utformade eftersom vi ville fÄ reda pÄ fakta om eleven. Resterande sidor av enkÀten Àr ifrÄn CY-PSPP (Children and Youth- Physical Self-Perception Profile) och Àr reviderad av Whitehead (1995) som ett instrument för att mÀta fysisk sjÀlvkÀnsla.