I vÄrt examensarbete undersöker vi hur vÀgledare pÄ fristÄende gymnasieskolor i tvÄ lÀn i södra Sverige beskriver och upplever sin arbetsmiljö. Vidare tittar vi pÄ hur skol- och syvkulturen kan pÄverka deras arbete men Àven hur arbetsorganisationen inom skolan pÄverkar deras arbetssÀtt. Tanken bakom vÄr studie bygger pÄ det vÀxande antal friskolor som börjar ta plats i det svenska samhÀllet. Tidigare forskning inom detta omrÄde Àr nÀst intill obefintlig dÄ denna skolform Àr en relativt ny företeelse. Ur detta föddes idén till att undersöka hur det Àr att arbeta som vÀgledare pÄ en fristÄende gymnasieskola.

Studiens syfte var att beskriva och analysera lÀrares upplevelser och erfarenheter av arbetet med att motivera elever i behov av sÀrskilt stöd pÄ en fristÄende gymnasieskola. FrÄgestÀllningarna var: Vad innebÀr begreppet motivation för lÀrarna? Vilka faktorer upplever lÀrarna kan pÄverka elevernas motivation? Vilka arbetsmetoder och pedagogiska verktyg upplever lÀrare som bra respektive mindre bra ur motivationssynpunkt?Hur kan skolan som helhet utveckla en motiverande lÀrmiljö för elever i behov av sÀrskilt stöd enligt lÀrarnas erfarenheter?Metoden bestod av en kvalitativ forskningsintervju med 8 lÀrare pÄ en gymnasieskola i en större mellansvensk kommun.Resultatet visade att lÀrarna tyckte motivation Àr av stor vikt för att eleverna ska lyckas med sina studier pÄ gymnasiet. LÀrarna sÄg inte nÄgon skillnad pÄ motivationsarbetet för elever i behov av sÀrskilt stöd. Faktorer som de ansÄg pÄverka elevernas motivation var individuella, skolrelaterade och faktorer utanför skolan som eleven inte sjÀlv kan pÄverka.

This bachelor thesis aim to highlight the values that form the basis for the formulation of the municipal local activity support to sports clubs. Key questions was, what are the criteria for the distribution of support, what are the conditions for the support in the municipalities, and what thoughts on development of the local sports club are behind these criteria. The study is based on one policy document from each municipality and 15 interviews that revealed a large spread in mindset and resources between the municipalities, but also similarities in the supports criteria and evaluation work. 14 out of 15 municipalities distribute the support, but the conditions are different. One interesting result the study shows is how little some municipalities really know about the money that goes out to the clubs.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga i vilken grad vad och vilka pÄverkar gymnasievalet för ungdomar i Ärskurs 9. Dessutom ska jag försöka belysa dessa ungdomars motivation och förvÀntningar i frÄga om gymnasiet mot bakgrund av attityd till dem sjÀlva och grundskolan, men ocksÄ hur deras planer kan förstÄs och hur deras faktiska situation ser ut nÀr de stÄr i begrepp att vÀlja gymnasieskola. Ett personligt intressegrundade gymnasieval har gjorts möjligt dÄ ungdomarna har möjlighet att söka till gymnasieskolor över hela landet och det finns massor av utbildningsalternativ. Allt fler friskolor och lokalanknutna utbildningsutbud tillsammans med skolpengssystemet innebÀr att valfriheten ökat och gymnasieskolorna har blivit konkurrensutsatta och mÄste dÀrför marknadsanpassas. Studien utgÄr ifrÄn en kvantitativ surveyundersökning och bygger pÄ en enkÀtundersökning med 624 elever i Ärskurs 9 pÄ fyra skolor i tre landsortskommuner.Resultatet visar att:? Det finns en relation mellan ungdomars syn pÄ sig sjÀlva och graden av intresse för skolan och motivationen att plugga.

Bakgrund: God ekonomisk hushÄllning Àr ett lagstadgat mÄl som kommunerna ska uppnÄ i sin verksamhet. Detta mÄl stÄr uttryckt i kommunallagen och Àr dÀrmed ett krav pÄ den kommunala ekonomin. I kommunallagen preciseras inte nÀrmare vad god ekonomisk hushÄllning innebÀr. Begreppet upplevs dÀrför som otydligt och svÄrt att tolka och anvÀnda. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utreda hur det lagstadgade mÄlet om god ekonomisk hushÄllning i kommunal verksamhet hanteras och anvÀnds i styrningen.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka en didaktiska frÄga, nÀrmare bestÀmt pÄ vilket sÀtt, dvs. om och hur, och i vilken utstrÀckning att antal utvalda faktorer pÄverkar det urval av kunskapsstoff som historielÀrare pÄ gymnasienivÄ gör inför sin undervisning om Kalla kriget. Valet av Àmne sker primÀrt för att jag upplevt de frÄgestÀllningar som lyfts fram i undersökningen som aktuella i det vardagliga arbetet som lÀrare. Mitt arbete utgÄr frÄn litteraturstudier, bland annat av styrdokument och litteratur kring didaktik. För att nÄ mitt syfte har jag utgÄtt ifrÄn ett antal frÄgestÀllningar som har sitt grund i styrdokumenten, samt i den praktiska verksamhetens förutsÀttningar som diskuteras i den didaktiska litteraturen.

Under mina Är som lÀrare i svenska som andrasprÄk har det alltid funnits ett antal Sverigefödda elever som valt att studera Àmnet svenska som andrasprÄk, sva, i stÀllet för svenska pÄ gymnasiet. Jag har stÀllt mig frÄgan vad det beror pÄ: Àr det bristande sprÄkkunskaper eller beror det pÄ nÄgot annat och i sÄ fall, vad? I begynnelsen benÀmndes Àmnet svenska som frÀmmande sprÄk för att sedan bli svenska 2 och sedan 1994 svenska som andrasprÄk.Min ambition var att ta reda pÄ orsaken till valet av svenskÀmne genom fokussamtal med 7 informanter pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Dessa samtal analyserades sedan med Grundad teori. De ursprungliga analyskategorierna var modersmÄl, skolgÄng, upplevelser av att vara flersprÄkig i den svenska skolan, vÀrdering av och attityd till Àmnet, ett eller tvÄ svenskÀmnen, flersprÄkig identitet och ett eller tvÄ modersmÄl.

Kommuner anses vara neutral i sin redovisning. Detta gör att de ska redovisa pÄ ett tillförlitligt, verifierbart och objektivt sÀtt för att kunna ge relevant information till sina mottagare via Ärsredovisningen. Eftersom den kommunala Ärsredovisningen i vissa fall avviker frÄn god redovisningssed och rÀttvisande bild avsÄg denna studie att öka förstÄelsen för individernas uppfattningar om hur redovisningsarbetet gÄr till och konsekvenserna av det, klargöra vilken kritik kommunerna fÄtt samt hur de behandlar den kritiken. För att svara pÄ frÄgan Varför kommunala Ärsredovisningar Àr orena genomfördes en identifiering av faktorer som pÄverkar förÀndringsbenÀgenheten ur ett organisatoriskt och ett individuellt perspektiv. Denna studie genomfördes via observationer och intervjuer med standardiserade frÄgor till aktörer i fyra av Norrbottens kommuner.

Syftet med mitt arbete var att undersöka om det gÄr att se nÄgot samband mellan Helsingborgselevernas resultat i matematik och skolornas sÀtt att arbeta med helhetssyn inom matematikundervisningen.Denna undersökning har genomförts vid alla kommunala f-9 skolor i Helsingborgs kommun. Undersökningen har gjorts m.h.a bÄde intervjuer och enkÀter, och sÄvÀl rektorer som lÀrare har deltagit. Elevernas resultat har bedömts med utgÄngspunkt i slutbetyg och nationella prov. Min undersökning visar att pÄ tre av elva skolor nÄr över 90% av eleverna G bÄde i slutbetyg i matematik och pÄ det nationella provet i matematik. Samma tre skolor har en tydlig lokal arbetsplan.

It is not uncommon for math difficulties and reading difficulties to occur simultaneously. Despite this, math and reading difficulties are thought to have different cognitive profiles where math difficulties are linked to number sense; an innate ability to understand, approximate and manipulate both quantities and numerical information, whereas reading difficulties are linked to phonological ability; an innate ability to understand, create representations of and manipulate phonological information. A possible link between the difficulties is that phonological abilities also could affect mathematical ability. Support for this comes from studies where comorbid math and reading difficulties are associated with more severe difficulties in arithmetic ability compared to those with isolated math difficulties. The purpose of this study is to examine whether isolated math difficulties, isolated reading difficulties and comorbid math and reading difficulties can be linked to deficits in number sense, phonological ability or both of these, and whether comorbid math and reading difficulties differ in performance in mathematical tasks compared to isolated math difficulties for children in second grade.

Animal welfare issues are not considered as high priority in Malawi, a developing country in south east Africa, due to problems affecting the human population. In Lilongwe, the capital city, education programs are used to increase the awareness of animal welfare issues among primary school children. A study was undertaken to evaluate the knowledge, attitude and practice of animal welfare in primary school children as well as two different teaching methods for animal welfare, namely humane lessons (HL) and Animal Kindness Clubs (AKC). The gender perspective, in terms of differences in attitude towards and knowledge in animal welfare, was also evaluated as well as the link between domestic and animal violence. The study was performed in collaboration with Lilongwe Society for the Protection and Care of Animals (LSPCA). A questionnaire of multiple choice character was handed out to 249 children aged between 9 and 15 from six different schools.

Demokrati Àr ett omhuldat begrepp som Àr svÄrt att definiera och har otydliga avgrÀnsningar. Detta medför svÄrigheter vid kontrollen av hur demokratisk den svenska förvaltningen Àr. Avsaknaden av ett verktyg för att undersöka verksamheten ur ett demokratiskt perspektiv gör att demokratigranskningen har svÄrt att fÄ samma förutsÀttningar som en ekonomirevision.Denna uppsats har som syfte att granska om en kontroll av demokratiska vÀrden sker och hur den ser ut. Uppsatsen bygger pÄ en fördjupad granskning av revisionen i Malmö stad.Studien har grundat sig pÄ analys av tidigare forskning och textanalys av befintliga dokument som styr den kommunala revisionen samt intervjuer med i Àmnet insatta personer.Vi fann att det förekommer en demokratisk kontroll i Malmö stad, men att den saknar en tydlig demokratidefinition som kunde vara ett verktyg för att ytterligare utveckla hur en sÄdan kontroll ska se ut. Denna otydlighet Äterfinns i de regleringar som styr den kommunala revisionen, varför vi efterlyser en levande demokratidiskussion..

Den hÀr uppsatsen behandlar den fysiska dimensionen i svensk regional planering och hur den pÄverkar sambandet mellan det regionala tillvÀxtarbetet och den kommunala översiktsplaneringen. Problembeskrivningen Àr baserad pÄ Boverkets rapporter Rumslig utvecklingsplanering ? lÀnken mellan regionalt tillvÀxtarbete och kommunal översiktsplanering (Rapport 2011:3) och Sambandet mellan det regionala tillvÀxtarbetet och kommunernas översiktsplanering (Rapport 2014:15). I dessa rapporter konstateras att en av anledningarna till att sambandet mellan de bÄda sektorerna idag Àr sÄ svagt Àr att det regionala tillvÀxtarbetet och frÀmst de regionala utvecklingsprogrammen saknar en fysisk dimension vilket gör det svÄrare för de kommunala planerarna att omsÀtta utvecklingsprogrammen och dess innehÄll i fysisk planering (Boverket 2011, Boverket 2014a).Med utgÄngspunkt i det konstaterandet Àr uppsatsens syfte att undersöka möjligheten att anvÀnda sig av regionplanering enligt PBL för att stÀrka sambandet mellan det regionala tillvÀxtarbetet och den kommunala översiktsplaneringen.I avsnittet Teoretiskt perspektiv presenteras och diskuteras en möjlighet att tolka den diskrepans som finns mellan det regionala tillvÀxtarbetet och den kommunala översiktsplaneringen som utgÄr frÄn en tolkning Jan-Evert Nilsson har presenterat av regionalpolitiken inom EU. Nilsson menar att det finns ett ekonomiskt/socialt perspektiv och ett territoriellt perspektiv och att dessa representerar tvÄ olika sÀtt att se pÄ och hantera regional utveckling.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva bÄde gymnasieungdomars och skolpersonalens attityder till anvÀndningen av svÀrord i skolmiljön. För att besvara syfte och frÄgestÀllningar har jag valt utföra en enkÀtundersökning som skickats till elever och skolpersonal pÄ en vÀstsvensk gymnasieskola.Det Àr inte oproblematiskt att hitta en definition av begreppet svordom som skulle accepteras av alla. Svordomar kan beskrivas som tabubelagda kraftuttryck av religiöst ursprung, eller som uttryck som kan innehÄlla könsord och andra hÀdelser.Resultaten av enkÀtundersökningen visar att det finns skillnader i attityder till svordomar i respektive grupper. Majoriteten av personalen och majoriteten av manliga elever hyser inte positiva kÀnslor till svordomar. Fler kvinnor Àn mÀn upplever att det svÀrs för mycket i skolan.

I den kommunala Àldreomsorgen arbetar mellanchefer inom en traditionellt hierarkiskt uppbyggd organisation. Organisationen Àr politiskt styrd vilket ger dessa chefer andra förutsÀttningar Àn de som arbetar i privata företag. Dessa mellanchefer arbetar under ett politiskt styre som vart fjÀrde Är kan komma att göra en helvÀndning i de direktiv som skickas nedÄt och man kan dessutom ha flera chefsnivÄer över sig som har makt att instruera hur mellanchefer pÄ nedre nivÄ skall utföra sitt arbete. Att vÀlja att arbeta som chef borde rimligtvis betyda att man vill ha möjlighet  till makt att kunna pÄverka antingen andra mÀnniskor eller organisationens resultat men frÄgan Àr hur möjligheten till makt upplevs i ett chefsskap pÄ nedre nivÄ i den kommunala Àldreomsorgen dÄ sÄ mÄnga nivÄer av maktpositioner finns i chefsstrukturen över en. Syftet med studien Àr dÀrför att utifrÄn mellanchefer pÄ nedersta chefsnivÄns beskrivningar formulera en förstÄelse över hur dessa uppfattar sin maktposition och sin möjlighet till inflytande i organisationen.För att kunna besvara syftet har en kvalitativ undersökning gjorts dÀr intervjuer med ett urval enhetschefer inom den kommunala Àldreomsorgen genomförts.