Sökresultat:
361 Uppsatser om Linjära minsta kvadratmetoden - Sida 21 av 25
Ăverlageranalys pĂ„ lĂ„gfrekventa artiklar hos Scania Parts
Logistics AB: orsaker samt förslag till ÄtgÀrder för att
minska överlager
Lagret pÄ Scania Parts Logistics AB i SödertÀlje bestÄr av en oproportionerligt stor del av artiklar dÀr lagret Àr mycket större Àn den aktuella efterfrÄgan. Detta överlager binder onödigt kapital och dÄ lÄgfrekventa artiklar inte har en kontinuerlig och jÀmn efterfrÄga Àr risken stor att överlager skapas för dessa artiklar om för stora kvantiteter tas hem. Syftet med examensarbetet Àr att hitta orsaker till att överlager uppstÄr pÄ lÄgfrekventa artiklar och att ge förslag pÄ hur denna företeelse kan minskas i framtiden. Ytterligare ett syfte Àr att ta fram en inköpsmodell som tar hÀnsyn till totalkostnaden vid val av hemtagningskvantitet. Vid tiden för examensarbetets utförande bestod över hÀlften av alla lÄgfrekventa artiklars kapitalbindning av ett överlager.
Den utopiska samhÀllsvisionens utveckling, frÄn anarki till totalitÀr regim : Litteratur i urval om utopiernas metamorfos, frÄn utopi till dystopi
AbstractUtopin betecknar det ideala landet dÀr rÀttvisa rÄder. Det klasslösa samhÀllet Àr uppbyggt pÄ sjÀlvhushÄllning och maximen bygger pÄ frihet, jÀmlikhet och broderskap, en grundtanke föregripande den franska revolutionen.                    1516 skrev St Thomas More sitt klassiska verk Utopia och myntade ett Àmnesöverskridande uttryck samt skapade en litterÀr genre. More tÀnkte aldrig realisera sin utopi, författandets syfte var samhÀllskritiskt med tonvikt pÄ hur ett samhÀlle skulle kunna vara, inte hur det skulle bli. Men den utopiska traditionen föddes inte med More, redan under antiken florerade muntliga och skriftliga visioner om ett bÀttre samhÀlle.Ofta framstÀlls de litterÀra utopierna som elyseiska idealstater dÀr ekonomin inte Àr en styrande drivkraft och rÀttvisa mellan invÄnarna Àr viktig. HÀr lyser dystopins totalitÀra regimer med sin frÄnvaro dÄ samhÀllsvisionerna Àr komponerade enligt humanismens anda.
Effekter av revisionsplikten : följder för externa intressenter
Rent historisk har revision funnits i enkla former sedan handelskompanier bildats i början av 1700-talet. Men redan i 1895 Ärs aktiebolagslag (ABL) stÀlldes det krav pÄ revision i aktiebolag. De flesta medlemslÀnderna i EU har valt att gÄ ifrÄn en lagstadgad revisionsplikt för smÄ aktiebolag dÄ kostnaden anses övervÀga nyttan. Bland EU/EES lÀnderna Àr det idag Norge, Malta och Sverige som har revisionsplikten kvar för smÄ aktiebolag. Diskussioner kring revisionspliktens avskaffande i Sverige kom till stÄnd först dÄ Svenskt NÀringsliv la fram sitt förslag till justitiedepartementet Är 2005.
Den enes dumhet, den andres rikedom : en studie om aktiv fondförvaltning
Sparande i fonder Àr nÄgot som berör mÄnga mÀnniskor. I Sverige Àr 99 % av den vuxna befolkningen pÄ nÄgot vis exponerad mot fondmarknaden genom privat- eller pensionssparande. Aktiefonder Àr den vanligaste typen av fonder vilka kan förvaltas pÄ olika sÀtt. Majoriteten förvaltas aktivt av en grupp mÀnniskor med mÄl att överprestera marknadens utveckling, medan det Àven finns passivt förvaltade fonder som till stor del sköts av datorer och strÀvar efter att följa marknadsutvecklingen. En stÀndigt aktuell diskussion Àr huruvida de aktivt förvaltade fonderna, som ocksÄ kostar betydligt mer för fondspararen, Àr ett bÀttre alternativ till de billigare passivt förvaltade fonderna. VÄr studie tar fasta i den effektiva marknadshypotesen som menar att det inte Àr möjligt, att med aktiv förvaltning, övertrÀffa marknadsutvecklingen.
Tramadol - veterinÀrmedicinsk placebo?
Tramadol Àr en centralt verkande opioid vars smÀrtlindrande effekt frÀmst anses bero av tvÄ mekanismer. Dels en svag affinitet för ?-receptorn men Àven en inhiberande effekt pÄ Äterupptaget av och en stimulerande effekt pÄ den cellulÀra frisÀttningen av serotonin och noradrenalin. Till strukturen liknar tramadol kodein och morfin men affiniteten för ?-receptorn Àr 10 gÄnger lÀgre jÀmfört med kodein och 6000 gÄnger lÀgre jÀmfört med morfin.
MÄnga bÀckar smÄ, blir det bÀttre dÄ? : En studie om den smÄskaliga vattenkraftens för- och nackdelar ur ett miljöperspektiv
Idag stÄr vi inför flera miljöproblem som exempelvis klimatpÄverkan och förlust av biologisk mÄngfald. Vattenkraften Àr en förnybar energikÀlla som kan producera el med lÄga utslÀpp av vÀxthusgaser. Sverige har en lÄng tradition av att utnyttja vattnet som energikÀlla och har det senaste Ärhundradet byggt ut en majoritet av de svenska vattendragen med vattenkraftverk. Idag stÄr vattenkraften för nÀstan hÀlften av Sveriges elproduktion och bidrar till Sveriges lÄga utslÀpp av vÀxthusgaser. Samtidigt anses vattenkraften pÄverka den biologiska mÄngfalden och vattendragen negativt. Av ungefÀr 2100 kraftverk stÄr de 200 största för över 90 % av elproduktionen. Det finns alltsÄ ett stort antal smÄskaliga kraftverk som bidrar med en liten del elproduktion samtidigt som de riskerar att pÄverka vattendragen negativt. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om elproduktionen frÄn smÄskalig vattenkraft Àr försvarbar sett till dess miljöpÄverkan.
Kundnytta eller Egennytta : En studie av försÀljning inom ett tjÀnsteföretag
Under de senaste Ären har de flesta bankerna i Sverige gÄtt frÄn att vara traditionella administrativa tjÀnsteföretag till att utvecklas mot försÀljningsorganisationer. Detta har pÄverkat de bankanstÀlldas arbetssituation sÄ att de ska kombinera att vÄrda kundrelationen genom att lyssna pÄ kunden och skapa lösningar samtidigt som pressen att nÄ försÀljningsmÄl Àr stor. FörÀndringen kan kopplas till att fler banker numera Àr vinstdrivande företag och mÄste se till aktieÀgares och andra parters intressen, dÀrtill har konkurrensen hÄrdnat. Det Àr denna förÀndring vi har fördjupat oss i för att se vilken pÄverkan det haft pÄ bankpersonalens arbete.VÄr problemformulering lyder:Vilka effekter har utvecklingen mot en försÀljningsorganisation haft pÄ personalens arbete inom banksektorn och hur uppmÀrksammas dessa av ledningen?Med denna uppsats försöker vi att öka förstÄelsen för hur marknadsorientering i form av relationsskapande upplevs av personal och chefer inom banksektorn.
Kvalitetskontroll av en fasmÀtande terrester laserskanner FARO Focus3D
Det finns en ISO-standard (ISO-17123) som anger hur de flesta geodetiska mÀtinstrument ska kontrolleras. Denna standard omfattar dock inte terrester laserskanners (TLS). Detta trots att sÄdana instrument har funnits ute pÄ marknaden ett tag. National Institute of Standards and Technology (NIST) i USA har utvecklat en amerikansk standard för detta ÀndamÄl. Den Àr möjlig att anvÀnda i vÀntan pÄ att en ISO-standard för TLS faststÀllts.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka en fasmÀtande laserskanner FARO Focus3D, som tillhör avdelningen för mÀtnings- & kartteknik pÄ Tyréns AB i Stockholm.
PÄ luffen : för att undersöka publika landsbygdsrum
Det Àr inte som att lÀsa en deckare, det finns ingen löst gÄta beskriven pÄ skriftens sista sidor.
LÀser man delar av den hÀr skriften deltar man i delar av ett sammanhang.
Jag föreslÄr att man lÀser den som en upplevelse.
Mening skapas mellan delarna, mellan raderna, den blir till i mellanrummet.
För att kunna lÀsa mellan raderna mÄste man först lÀsa raderna.
DÄ Àr det möjligt att det jag vill berÀtta kan förmedlas.
Varje del i den hÀr texten har egen mening.
à rsredovisning, ett ineffektivt ekonomiskt styrmedel : En studie över smÄföretagares anvÀndning av Ärsredovisningen och nyttjande av rÄdgivning frÄn revisionsbyrÄer.
Enligt lag Àr samtliga aktiebolag skyldiga att upprÀtta en Ärsredovisning. Det medför att Àven de allra minsta företagen mÄste upprÀtta denna handling. Detta kan medföra stora kostnader för smÄföretagarna och mÄnga arbetstimmar för revisorerna. Vi valde att studera smÄ aktiebolag med fÀrre Àn elva anstÀlla. UtifrÄn detta ifrÄgasatte vi vilken nytta smÄföretagarna har av denna handling. Denna diskussion utmynnade i vÄr problemformulering och vÄrt syfteI vilken utstrÀckning anvÀnder smÄföretagare Ärsredovisningsinformationen för ekonomisk styrning inom företaget och i vilken utstrÀckning nyttjar smÄföretagarna revisionsbyrÄerna för ekonomisk rÄdgivning.Syftet med studie Àr att analysera smÄföretagares förhÄllningssÀtt till ekonomisk styrning med hjÀlp av Ärsredovisningsinformationen.
Företagsklimat : En intervjustudie av transportföretag i VÀxjö kommun
Bakgrund: Svenskt NÀringsliv utför Ärligen undersökningen ?Lokalt nÀringsliv?, dÀrföretagare fÄr utvÀrdera sina respektive kommuner gÀllande det lokala företagsklimatet. I den senaste undersökningen framkommer det att transportbolagen Àr den generellt sÀtt minsta nöjda branshen i VÀxjö kommun.Ett gott företagsklimat Àr nyckeln till att skapa framgÄngsrika företag. Ett gott företagsklimat Àr ett ömsesidigt mÄl som bÄde företagare och kommun strÀvar efter. Företagare kommer fÄ en ökad sysselsÀttning vilket kommer leda till högre skatteintÀkter för kommunen.
Hur man designar ett grÀnssnitt för karaktÀrseditering
Inom vissa typer av tv- och datorspel, t.ex. rollspel, sportspel, Àventyrsspel eller livssimulatorer, Àr det vanligt att spelaren sjÀlv fÄr utforma sin karaktÀr (den anvÀndaren spelar som i spelet) i varierande utstrÀckning. Det kan handla om att kunna skriva in sitt eget namn eller vÀlja fÀrg pÄ sin tröja, Ànda till att kunna justera de minsta utav ansiktsdrag och vÀlja mellan flera olika personlighetsval, fysiska egenskaper och speciella förmÄgor. Det grÀnssnitt i vilket detta sker plats kallar för karaktÀrseditor.Ett urval av kommersiellt framgÄngsrika, etablerade, tv- och datorspel valdes ut och deras karaktÀrseditorer granskades. Först genom en konkurrent- och greneanalys.
CSRŽs pÄverkan pÄ kvinnors köpbeteende i kosmetikabranschen : - en jÀmförande studie mellan Sverige och Brasilien
Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera riskhantering av projektrisker och finansiella risker i infrastrukturprojektet Varbergstunneln under planeringsfasen dÀr tvÄ aktörer har studerats, Trafikverket och Varbergs kommunala verksamhet, och deras perspektiv pÄ riskhantering och hur dessa aktörers perspektiv skiljer sig Ät för att fÄ förstÄelse för hur olika typer av risker och aktörer riskhanterar utifrÄn deras perspektiv i ett infrastrukturprojekt.Bakgrund och problem: Trafikverkets uppgift Àr att se till att tÄgen kommer i tid, transporter sker sÄ sÀkert som möjligt och med minsta möjliga miljöpÄverkan. Tillsammans med andra aktörer ska de se till att den bÀsta möjliga samhÀllsnyttan skapas för pengarna. Den 21 mars 2013 kom regeringens tillÄtlighetsbeslut för delprojektet genom Varberg för att bygga ut jÀrnvÀgen frÄn enkelspÄrig till dubbelspÄrig. Detta Àr en av de största utmaningarna i Varbergs kommun dÀr den kommunala och den statliga planeringen mÄste gÄ hand i hand. Det finns stora risker kopplat till infrastrukturprojekt men det finns ocksÄ stor möjlighet till samhÀllsekonomisk lönsamhet.
Teknoekonomisk förundersökning av ackumulatortank för LuleÄ fjÀrrvÀrmesystem
FjÀrrvÀrmebehovet i LuleÄ förses till största delen av kraftvÀrmeverket LuleKraft som frÀmst brÀnner processgaser frÄn stÄlproducenten SSAB. LÄgkonjunkturen i stÄlbranschen de senaste Ären har gjort att gastillgÄngen har minskat varpÄ start av spetslastanlÀggningar och anvÀndande av stödbrÀnsle har ökat. FrÄgan om energilagring har dÀrför blivit ytterst aktuell. Syftet med arbetet har dÀrför varit att undersöka om en eller flera ackumulatortankar utplacerade i nÀtet Àr en fördelaktig investering.Inledningsvis gjordes en litteraturstudie över LuleÄ fjÀrrvÀrmenÀt samt ackumulatortankar. DÀrefter undersöktes placeringen av ackumulatortanken.
Ekonomisk information. : En kartlÀggning av smÄ företags attityder.
Extern redovisning behövs bland annat för att öka tilliten mellan olika parter vid företagsaffÀrer men kan Àven anvÀndas som en kontrollpunkt och som beslutsunderlag för den interna verksamheten. Det finns dock tecken pÄ att den ekonomiska informationen inte anvÀnds av smÄ företag för dessa ÀndamÄl. Det kan tÀnkas att smÄföretagare inte kÀnner sig motiverade till detta, om de inte besitter den kunskap som kan tÀnkas krÀvas samt om informationen inte kommuniceras till dem pÄ rÀtt sÀtt. Redovisningskonsulter kan bidra till att öka smÄföretagarnas kunskaper inom Àmnet, men ett dilemma kan hÀr uppstÄ för dem dÄ ökade kunskaper hos smÄföretagaren kan innebÀra förlorade intÀkter för konsulten pÄ lÄng sikt. Detta kan dock tÀnkas ske först dÄ informationens vÀrde inte lÀngre överstiger dess kostnad eftersom mÀnniskor vÀljer det alternativ som ger störst ekonomisk vinst för henne sjÀlv.