Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka evidensen f?r huruvida koffein kan ha en omedelbar effekt p? energiintaget hos vuxna ? 18 ?r. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna Pubmed och Scopus den 21 mars 2023. Tillv?gag?ngss?ttet f?r artikelurvalet var systematiskt och innefattade randomiserade kontrollerade humanstudier p? en vuxen population. Artiklar som haft ?vervikt och/eller obesitas som specifikt inklusionskriterium exkluderades.

Empati har definierats som ett sÀtt att förstÄ andras kÀnslor. Forskning visar faktorer som ökar denna förmÄga, dock finns kunskapsluckor. Syftet var att undersöka om mÀnniskor empatiserar olika med individer med ett kÀnt kriminellt förflutet jÀmfört med de utan. Deltagare var 218 högskolestudenter frÄn Mellansverige. Undersökningen bestod av berÀttelser dÀr huvudkaraktÀren antingen var tidigare kriminell som begÄtt vÄlds- eller skattebrott, eller icke-kriminell och befann sig i en svÄr eller lindrig situation.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska litteratur?versikten ?r att unders?ka det befintliga vetenskapliga underlaget g?llande om havregrynsgr?t till frukost p?verkar aptiten inf?r n?stkommande m?ltid hos vuxna. Metod: I den h?r systematiska litteratur?versikten har en litteraturs?kning genomf?rts i tv? olika databaser, Scopus och PubMed. Datum f?r litteraturs?kningen var 2023-01-25. PICOTSS formulerades f?r att systematiskt inkludera relevanta artiklar.

Personer med demenssjukdom upplever ofta oro och Ängest som en följd av sin sjukdom med förvirringstillstÄnd och sömnsvÄrigheter som följd. Personalens sÀtt att bemöta personer med demenssjukdom kan bÄde utlösa eller förhindra utlösandet av oro och Ängest. Syftet med denna studie Àr att utforska vad som pÄverkar oro hos personer med demens pÄ ett Àldreboende och hur personalen kan bemöta den. Den genomfördes med en metod för fallstudier med kvalitativ ansats. Datainsamling genomfördes med observationer, intervjuer och journalinformation.

A Quick Test (AQT) FÀrg och Form Àr ett test av snabb automatiserad benÀmning avsett att detektera kognitiva störningar. Det bestÄr av tre delar som var och en utgörs av 40 visuella stimuli som skall benÀmnas sÄ snabbt som möjligt. Tidigare studier har indikerat att AQT skiljer personer med Alzheimers sjukdom frÄn friska kontroller med högre precision Àn det ofta anvÀnda Mini-Mental-Testet (MMT). I denna studie undersöktes för första gÄngen om AQT-resultat kunde predicera diagnosen hos en konsekutiv serie patienter vid en minnesklinik samt relationen mellan AQT-resultat och biomarkörer (likvorproteiner) för neurodegenerativ sjukdom. 492 svarsblanketter frÄn AQT FÀrg och Form analyserades och diagnostisk prediktion samt korrelation med nivÄn av likvorproteiner faststÀlldes för de 374 första patienterna i serien.

Introduktion: Personer med funktionsnedsÀttning betraktas ofta som vÄrd och omsorgstagare och inte som medborgare med samma rÀttigheter som alla andra. Bemötandet mot personer med funktionsnedsÀttning beskrivs ofta vara bristfÀlligt och de tillfrÄgas sÀllan om vad de sjÀlva vill. Att ha ett arbete Àr en viktig del av livet och för personer som pÄ grund av funktionsnedsÀttning ej klarar av arbete inom den öppna arbetsmarknaden, finns daglig verksamhet. Syfte: Att beskriva unga vuxna personer med lindrig intellektuell funktionsnedsÀttnings erfarenheter och uppfattningar om bemötande och delaktighet, nÀr det gÀller övergÄng till samt första Ären av daglig verksamhet. Metod: Data samlades in utifrÄn intervjuer med 14 personer med lindrig intellektuell funktionsnedsÀttning mellan 21 och 23 Är och som befann sig inom olika typer av daglig verksamhet.

Vid en kronisk sjukdom gÀller det att kunna ta hand om sig och ha en fungerande egenvÄrd. VÄrdtagaren idag bör bli mer involverad i sina egenvÄrdsval, för att kunna sköta om sin kroniska sjukdom. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som kunde inverka pÄ lÀrandet i egenvÄrden i samband med kroniska sjukdomar. Resultatet delades in i tre olika kategorier: gruppens betydelse för lÀrandet, trygghetens betydelse för lÀrandet och förebilders betydelse för lÀrandet. Det framgick att dessa faktorer hade stor inverkan pÄ lÀrandet för personer med kronisk sjukdom i egenvÄrden..

Most of the people in today's society have at least some knowledge about Alzheimer's disease to some extent. When a person with Alzheimer's disease is being taken care of at home, the relatives have to change their own priorities and readapt themselves to the existing situation. The primary aim of this study is to describe how the relatives experience their own situation in life. The secondary aim of this study is to describe how the relatives understand their own relation with the health care authorities concerning the help and support issues. The authors have realized this study using the analytic inductive method and have interviewed four informants using a semi structured interview guide.

Syfte: Denna studie syftar till att identifiera faktorer i pedagogers ledarskap, som frÀmjar utveckling och lÀrande för barn med lindrig utvecklingsstörning.Teori: Studien utgÄr ifrÄn tvÄ lÀrteorier. Dessa Àr Jean Piaget som representerar stadieteorin och Lev Vygotskij som representerar det sociokulturella. Piaget anser att barnets tÀnkande Àr uppdelat i fyra stadier och att de byggs upp likt steg pÄ en stege. Varje stadie bygger pÄ varandra och det handlar frÀmst om kunskapsutveckling genom barns görande. Vygotskij anser att barnet mÄste ingÄ i en social och kulturell kontext för att lÀra.

Alzheimer's disease is the most common form of dementia. The individual who fall ill can be in an age between 40-65 years old. When dementia affects individuals at this age, many relatives take their responsibility for taking care of them at home for a long time.The aim of this study was to illustrate emotions relatives experienced when a close family member's suffering from Alzheimer's disease. The study was intended to show relatives emotions, and therefor four self-biographies were chosen to read. The method used to analyze was a narrative literature review.

Vi lever i ett komplext samhÀlle dÀr erfarenheter fort blir omoderna och omvÀrlden Àr uppbyggd av skriven information som snabbt förÀndras. Alla mÀnniskor ska ha samma möjligheter till att bli demokratiska och delaktiga samhÀllsmedborgare. För det krÀvs en lÀsförstÄelseförmÄga för att hitta strategier för tolkning och reflektion. För personer med funktionsnedsÀttning Àr det sÀrskilt svÄrt att hitta rÀtt, förstÄ och framförallt tolka. En nyckel till delaktighet Àr lÀsförstÄelse. Arbetets syfte Àr att belysa hur vuxna med lindrig utvecklingsstörning som gÄtt gymnasiesÀrskolans nationella program anvÀnder sin lÀsförstÄelse i det dagliga livet efter avslutad skolgÄng.

Constraint-Induced Aphasia Therapy (CIAT) Àr en gruppbehandling för personer med afasi. Tidigare forskning kring CIAT har ansetts otillrÀcklig gÀllande dess lÄngsiktiga effekt, dess effekt vid lindrig afasi och dess effekt pÄ kommunikativ delaktighet. Föreliggande studie Àr en multipel fallstudie som syftar till att undersöka CIAT:s kort- och lÄngsiktiga effekt pÄ sprÄk och kommunikation vid lindrig afasi. Fyra personer med kronisk afasi deltog i CIAT under tvÄ veckor. SprÄkfunktioner och funktionell kommunikation bedömdes före behandling (T1), efter behandling (T2) och vid uppföljning efter 3 mÄnader (T3). Bedömningarna kompletterades av intervjuer med deltagarna och deras nÀrstÄende. Vid T2 visade samtliga behandlingsdeltagare övervÀgande förbÀttrade sprÄkliga funktioner. Vidare skattade 4/4 deltagare och samtliga nÀrstÄende en förbÀttring av funktionell kommunikation. Vid T3 var förbÀttringen övervÀgande stabil.

HÀlsa upplevs olika och tas oftast för givet. Sjukdom pÄverkar upplevelsen av hÀlsa. Personer prövas dÄ med hinder och begrÀnsningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer som lever med kronisk sjukdom upplever hÀlsa. Tolv artiklar analyserades med kvalitativ, manifest innehÄllsanalys och resulterade i fyra kategorier: Att finna balans i tillvaron, att genom relationer fÄ stöd och förstÄelse, att bli stÀrkt av tro och hopp och att lÀra sig leva med begrÀnsningar i vardagslivet.

SAMMANFATTNINGSjuksköterskan tillÀmpar omvÄrdnadsprocessen genom att observera, vÀrdera, prioritera, dokumentera och vid behov ÄtgÀrda och hantera förÀndringar i allmÀntillstÄndet, samt motverka komplikationer i samband med sjukdom, vÄrd och behandling. Andningsfrekvens (AF) Àr den vitalparameter som först förÀndras och signalerar en förÀndring i allmÀntillstÄndet. Vid de flesta hjÀrtstopp pÄ sjukhus finns tecken till försÀmring hos patienten redan nÄgra timmar eller upp till ett dygn före. Syftet var att undersöka sjuksköterskans instÀllning och följsamhet till att mÀta och bedöma AF hos akuta sjuka patienter, för att tidigt upptÀcka en försÀmring i patientens hÀlsotillstÄnd. Genom en litteraturstudie framkom fyra teman. Rutiners betydelse, sjuksköterskans instÀllning till AF och varför den inte mÀttes, vÀrdet av förÀndringsarbete samt möjliga arbetssÀtt för att undvika vÄrdskador.

Mental trötthet (eng. fatigue) efter en lindrig traumatisk hjÀrnskada (mTBI) innebÀr stora handikapp i vardagen för drabbade individer. En koppling mellan den subjektiva upplevelsen av mental trötthet och relaterade kognitiva omrÄden har dock visat sig svÄrt att finna. Syftet var att undersöka om det förelÄg en prestationsnedsÀttning i IVA+plus (ett test för kontinuerlig prestation som mÀter bibehÄllen uppmÀrksamhet och inhiberingsförmÄga) och högt sjÀlvskattad trötthet hos en patientgrupp diagnosticerad med mTBI. Vidare var syftet att undersöka huruvida det fanns ett samband mellan dessa mÄtt.