Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka det vetenskapliga underlaget kring om regelbundet intag av ?gg p?verkar niv?er av trimetylamin-N-oxid (TMAO) i plasma hos vuxna. Metod: En litteraturs?kning genomf?rdes i databaserna PubMed, Scopus och Cochrane Library 25 januari 2023. Inklusionskriterierna var vuxna ?18 ?r, intervention best?ende av ?gg eller ?ggula, kontroll best?ende av ?ggsubstitut/?ggvita/habituell kost/annat livsmedel som inte inneh?ller ?ggula, utfallet TMAO i plasma och studiedesign RCT. Artiklarna skulle vara skrivna p? engelska eller svenska.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r om synbiotika har n?gon effekt p? lipidprofilen hos kvinnor med diagnostiserad PCOS Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus. Inklusionskriterier var kvinnor med diagnostiserad PCOS enligt Rotterdamkriterierna, RCT-studier, studier skrivna p? svenska eller engelska och uppf?ljningstid under minst tolv veckor. Exklusionskriterier var intervention kombinerad med annan ytterligare behandling ?n synbiotika.Valda utfallsm?tt var HDL, LDL, triglycerider och totalkolesterol. De inkluderande studierna granskades f?r att bed?ma risk f?r bias enligt SBU:s granskningsmall ?bed?mning av randomiserade studier (effekt av att tilldelas en intervention (ITT))?.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka lindrigt utvecklingsstördas förÀldraförmÄga och vilka stöd- och hjÀlpinsatser samhÀllet har att erbjuda dessa förÀldrar. Den teoretiska bakgrunden redogör för begreppen handikappmedvetande och normaliseringsprincipen, samt att förÀldraskapet för lindrigt utvecklingsstörda förÀldrar kan innebÀra svÄrigheter att tillfredsstÀlla barns behov. Genom kvalitativa intervjuer med en socialsekreterare, en kurator pÄ vuxenhabiliteringen samt tvÄ socionomer pÄ en öppenvÄrdsverksamhet har undersökningen kommit fram till att lindrigt utvecklingsstörda förÀldrar pÄ olika sÀtt brister i sin förÀldraförmÄga. Detta innebÀr att det krÀvs kontinuerliga stöd- och hjÀlpinsatser frÄn samhÀllet. För att följa normaliseringsprincipen krÀvs det att samhÀllet ocksÄ stÀller upp med ekonomiska resurser..

Uppsatsen bygger i första hand pÄ kvalitativa, semistrukturerade intervjuer av sex elever frÄn en gymnasiesÀrskola. Syfte med intervjustudien Àr att ge lÀsaren en fördjupad insikt i hur ungdomar med lindrig utvecklingsstörning ser pÄ sig sjÀlva, sitt funktionshinder och orsaken till varför de gÄr pÄ en gymnasiesÀrskola. Uppsatsen presenterar ocksÄ en enkÀtundersökning med samtliga elever pÄ samma gymnasiesÀrskola, vilken belyser frÄgan om tidigare skolgÄng i sÀrskoleklass eller integrerad skolform pÄverkat ungdomarnas medvetenhet om att de har ett funktionshinder. Intervjustudien har resulterat i en djupare insikt i variationen av hur ungdomar med lindrig utvecklingsstörning kan benÀmna sina svÄrigheter. EnkÀtstudiens resultat Àr inte entydigt, men kan tolkas som att de ungdomar som gÄtt i sÀrskoleklass Àr lite mer medvetna om sitt funktionshinder Àn de som gÄtt i integrerad skolform.

I uppsatsen undersöks vilken betydelse faktorer som familj, skola och vÀnner har för identitetsuppfattningen hos ungdomar med lindrig utvecklingsstörning, frÄn deras eget perspektiv. Genom tematiska intervjuer med fem ungdomar som gÄr i gymnasiesÀrskola har undersöks hur de sÄg pÄ sin barndom, uppvÀxt, familjerelationer, kamrater och den egna sjÀlvbilden. Resultatet har huvudsakligen analyserats utifrÄn E.H. Eriksons teori om identitetsutveckling. Resultatet visade att alla intervjupersoner upplevde att de under sin barndom hade kamrater och nÀstan alla hade en bra relation till sina förÀldrar.

Demenssjukdom Àr en degenerativ sjukdom som ofta medför minskat födointag och viktminskning. UndernÀring kan leda till trycksÄr, fördröjd sÄrlÀkning och högre dödlighet. Syftet med vÄr studie var att belysa nutritionsproblematik hos personer med demenssjukdom inom kommunal Àldreomsorg. Studien genomfördes med en metod för fallstudie som utgick frÄn fem personer dÀr olika data samlades in. Information hÀmtades ocksÄ frÄn involverad personal.

Introduction: We are facing an aging population, which means that the incidence of age related diseases, such as Alzheimer's disease, are expected to increase. In the current situation there is no cure for the disease, whereupon it is important to develop preventive strategies. Objective: To examine the association between Alzheimer's disease and physical activity. Method: A systematic literature search was done to identify the current state of knowledge from the year 2006 onwards. The reason for this limitation was that the SBU commissioned a systematic literature review in 2006, where the relationship between physical activity and Alzheimer's disease could not be determined.

Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativa intervjuer och empiri undersöka om diagnosen lindrig utvecklingsstörning utstÀlls pÄ vetenskapliga grunder, eller om den i vissa fall utstÀlls av andra skÀl. Med andra skÀl menas, exempelvis, för att fÄ tillgÄng till olika resurser i samhÀllet, sÄ som insatser enligt LSS (Lag om stöd och service för vissa funktionshindrade), sÀrskola eller tillgÄng till habiliteringsverksamhet. Med andra skÀl kan ocksÄ menas att det under utredning av eventuell diagnos förekommit bristfÀllig information och tidsbrist vilket pÄverkat resultatet.Den frÄgestÀllning som studien Àmnar att besvara Àr;UtstÀlls diagnosen lindrig utvecklingsstörning pÄ vetenskapliga grunder och Àr diagnosen tillförlitlig och varaktig?Studien utgÄr ifrÄn teorier om sociala konstruktioner. Dessa anvÀnds för att framstÀlla tankar kring diagnostisering i allmÀnhet och diagnosen lindrig utvecklingsstörning i synnerhet.

Bakgrund: Diabetes typ tvĂ„ Ă€r en sjukdom som förebyggs och behandlas med bland annat livsstilsförĂ€ndringar. Det Ă€r ett aktuellt Ă€mne dĂ„ diabetes typ tvĂ„ blir allt vanligare i Sverige och vĂ€rlden. Det uppskattas att 85-90 procent av alla som har diabetes i Sverige har diabetes typ tvĂ„. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur patienter upplever att drabbas av diabetes typ tvĂ„ med inriktning mot livsstilsförĂ€ndringar. Metod: Åtta kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och ingĂ„r i studien.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka tidshantering hos personer med lindrig utvecklingsstörning som bor i kommunalt boende med sÀrskilt service. FrÄgestÀllningar; Hur hanterar denna mÄlgrupp sin tid? Om mÄlgruppen hanterar sin tid sjÀlvstÀndigt gör de det med sÀkerhet eller osÀkerhet?Metod: En kvantitativ studie genomfördes i form av en enkÀtundersökning. Studien genomfördes i ett lÀn i Mellansverige och riktades sig direkt till personer med lindrig utvecklingsstörning som bor i kommunalt boende med sÀrskild service. EnkÀten bestod av fem frÄgor med fem svarsalternativ.

Cerebral pares Àr den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar. Litet Àr kÀnt om livssituationen för unga vuxna med cerebral pares, sÀrskilt dem med en lindrig funktionsnedsÀttning. Den aktuella studiens syfte var att kvalitativt undersöka upplevelsen av funktions­hinder, sjÀlvkÀnsla och livskvalitet, liksom önskad hjÀlp och stöd hos unga vuxna med lindrig cerebral pares. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra personer. Materialet granskades utifrÄn tematisk analys.

Genom att instruera personer att verbalisera sina tankar i samband med genomförandet av en uppgift, och föra protokoll pÄ dessa verbaliseringar genom ett s.k. tÀnka-högtprotokoll, Àr det möjligt att undersöka hur tÀnkande gÄr till (Ericsson and Simon, 1993, 1998; Ericsson, 2002). För att visa skillnaden mellan ?vanlig? verbalisering och den som görs i direkt anknytning till en uppgift delar Ericsson och Simon upp verbaliseringen i tre nivÄer.  I denna uppsats studeras personer med lindrig utvecklingsstörning och deras förmÄga att verbalisera sina tankar vid problemlösning. Syftet med denna studie Àr att utveckla en tÀnka-högtmetod anpassat för personer med utvecklingsstörning.

Det Àr rektor som beslutar om och ansvarar för utveckling och förÀndringsarbete i sin organisation, varvid det Àr relevant att diskutera inkludering utifrÄn ett rektorsperspektiv. Studiens syfte Àr att fördjupa förstÄelsen för hur rektorer resonerar kring begreppet inkludering av elever med lindrig utvecklingsstörning i grundskolan. Med syftet som utgÄngspunkt formuleras bl.a. frÄgor om vad inkludering betyder, vad som Àr positivt och negativt och vad som Àr viktigt för att inkludering ska fungera enligt rektorer. Centrala begrepp Àr en skola för alla, inkludering, utvecklingsstörning och grundsÀrskola.

Delaktighet Àr ett multidimensionellt fenomen som gynnas av ett flertal faktorer, frÀmst positiva personegenskaper och underlÀttande faktorer i miljön. Syftet med studien var att undersöka hur vÄrdare pÄ en gruppbostad för vuxna personer med lindrig utvecklingsstörning uppfattar samt menar sig skapa förutsÀttningar för brukarnas delaktighet i fritid, mathÄllning, stÀd/tvÀtt och ekonomi. Studien genomfördes med hjÀlp av 6 individuella intervjuer med halvstrukturerade frÄgor. Resultatet visade att vÄrdarna uppfattar brukarnas delaktighet i sin fritid som stor, dÄ sjÀlvbestÀmmandet och engagemanget Àr stort. I mathÄllningen har brukarna sjÀlvbestÀmmande, men de vÀljer att inte vara delaktiga.

Parkinsons sjukdom Àr en kronisk progressiv neurologisk sjukdom som drabbar bÄde mÀn och kvinnor. Att drabbas av en kronisk sjukdom medför för individen en förÀndrad livssituation. Det finns idag inget botemedel men med rÀtt behandling kan den sjukes livssituation förbÀttras avsevÀrt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur individer som drabbas av Parkinsons sjukdom erfar samt hur de hantera den förÀndrade livssituationen baserat pÄ 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att det kan ta tid för individen att komma till insikt med sin sjukdom.