Sök:

Sökresultat:

482 Uppsatser om Lilla Hjärtat - Sida 25 av 33

Kartans roll i skolan och vardagslivet : En beskrivande studie av lÀrares och elevers uppfattning av kartan som undervisningsmedel pÄ utvalda högstadieskolor

Denna studie undersöker hur lÀrare arbetar med kartor i skolan och hur elever uppfattar anvÀndandet av kartor, bÄde i skolan och i vardagslivet. Hur lÀrare uppfattar förÀndringen i mötet med kartan genom bytet frÄn Lpo 94 och Lgr 11 kommer ocksÄ att belysas. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har Ätta stycken intervjuer av lÀrare pÄ högstadiet samt fyra fokusgrupper innehÄllande fyra elever styck genomförts. I intervjuerna uppger lÀrarna att det idag finns en bristfÀllig helhetssyn gÀllande kartan hos eleverna, fokus ligger ofta pÄ ett litet omrÄde. LÀrarna anser att denna utveckling inom ungdomars kartuppfattning pÄverkas av dagens teknik, som till exempel GPS dÀr fokus ligger pÄ start- och slutpunkten.

OPERATIVA CHEFERS UPPLEVELSE AV BEGRIPLIGHET, HANTERBARHET OCH MENINGSFULLHET EFTER OMORGANISATIONEN I GÖTEBORGS STAD ? EN KVALITATIV STUDIE

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utifrÄn det salutogena perspektivet identifiera och analysera de faktorer som inverkar pÄ chefs- och ledarskapets kÀnsla av sammanhang pÄ den operativa nivÄn inom hemtjÀnsten/ordinÀrt boende. Detta studerades utifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur upplever cheferna sitt chefs- och ledarskap utifrÄn det organisatoriska perspektivet? Hur upplever cheferna att förutsÀttningarna för det egna chefs- och ledarskapet Àr? Hur kan chefers kÀnsla av sammanhang utifrÄn det organisatoriska perspektivet och ledarskapets förutsÀttningar förstÄs/förklaras? En kvalitativ metod i form av intervjuer anvÀndes och elva enhetschefer frÄn fem olika stadsdelar i Göteborgs stad ingick i studien. Det framkom att flera faktorer sÄsom tydlighet, stuprörstÀnk och möjlighet till delaktighet kunde kopplas till den organisatoriska kontexten. Faktorer som lyftes fram och som hörde till förutsÀttningarna för chefs- och ledarskapet var uppdelningen mellan chefskap och ledarskap, administrativt stöd, handlingsutrymme, den egna bakgrunden och motivation.

Revisionens betydelse vid bankens kreditbedömning av smÄ aktiebolag : Med hÀnsyn till avskaffandet av revisionsplikten

Titel: Revisionens betydelse vid bankens kreditbedömning av smÄ aktiebolag- med hÀnsyn till avskaffandet av revisionsplikten.Författare: Elmedina Bajramovic, Naida Bajramovic och Helena ErgulBakgrund: Regeringen beslöt Är 2010 om att avskaffa revisionsplikten för smÄ bolag. Bland dessa företag Àr aktiebolag den mest betydande dÄ dessa Àr mer framtrÀdande i Sverige. Bakgrunden till denna lagÀndring var att det Europeiska rÄdet ville reducera de administrativa kostnaderna för smÄ bolag. Redovisnings- och revisionskostnader Àr framförallt besvÀrliga för smÄ bolag och dÀrför skulle denna typ av företag gynnas av lagÀndringen. Avskaffandet av revisionsplikten kommer inte endast att pÄverka det lilla aktiebolaget utan Àven dennes intressenter.

Upplevelseperspektiv i butiksmiljöer och galleria: En kvalitativ studie om upplevelsehandel och vÀrdeskapande i LuleÄs galleria Smedjan

Uppsatsens syfte Àr att studera hur tre butikschefer och en centrumledare i gallerian Smedjan, LuleÄ, ser pÄ upplevelsehandel och vÀrdeskapande i butiker. Denna studie Àr kvalitativ med hermeneutiskt förhÄllningssÀtt och abduktiv ansats. För att kunna besvara forskningsfrÄgan, uppfylla syftet och förstÄ den empiriska forskningen anvÀnde jag mig av en rad olika kÀllor. Jag har intervjuat tre butikschefer i köpcentret Smedjan i LuleÄ centrum samt centrumledaren för Smedjan.Denna studie har visat att förutom professionellt bemötande frÄn butikspersonal sÄ har det lilla extra, det som kunder upplever Àr vÀrdeskapande, blivit nÄgot som butikschefer ocksÄ uppmÀrksammat. Det kan vara klÀder som exponeras pÄ nytÀnkande sÀtt, en medarbetare som bemött en kund med empati, kunskap och förstÄelse eller ett överraskningsmoment i butiken som vÀcker förtjusning hos kunden.

Hur kan man skapa ett gott socialt samarbetsklimat i klassrummet?

Syftet med detta arbete Àr att genom litteraturstudier och empirisk undersökning ta reda pÄ hur lÀrare pÄ bÀsta sÀtt kan arbeta för att skapa ett gott socialt samarbetsklimat i klassrummet. Arbetet börjar med en litteraturgenomgÄng dÀr det först beskrivs vad som menas med en grupp. Vidare tas de delar upp som ingÄr i begreppet gruppdynamik. I litteraturgenomgÄngen gÄr ocksÄ att lÀsa om gruppen i en skolkontext. Den kunskap som lÀrare besitterundersöks dels genom teoetiska studier, men framför allt genom intervjuer med fyra olika lÀrare.

Reningsmotiv i dopritualen : Vad blir dopkandidaten renad frÄn?

I Svenska kyrkan rÀknas dopet och nattvarden som sakrament. Med sakrament menas en handling som Jesus Kristus uppmanat sina efterföljare att utöva. I Matt 28: 19 uppmanar Jesus lÀrjungarna att ? GÄ dÀrför ut och gör alla folk till lÀrjungar: döp dem i Faders och Sonens och den helige Andes namn?. Vid lÀsning av Martin Luthers Stora katekes, vilken ingÄr i Svenska kyrkans bekÀnnelseskrifter, ? kÀnneteckna dopets kraft och verkan, som bestÄr just i den gamle Adams dödande och dÀrefter den nya mÀnniskans uppstÄndelse? (2010, 481).

Utseende och sjÀlvförtroende utifrÄn hÀlsoaspekter : Skillnader mellan kvinnliga och manliga studenters uppfattning pÄ sitt eget utseende och sjÀlvförtroende

Denna studie tar del i den stora hĂ€lsotrenden som pĂ„gĂ„r i dagens samhĂ€lle. Ingen kan ha undgĂ„tt hur media pĂ„verkar och har ett stort inflytande nĂ€r det kommer till kroppsfixering och sjĂ€lvförtroende hos mĂ€nniskor. Överallt fĂ„r man intrycket av att man ska vara smal eller vĂ€ltrĂ€nad för att passa in och det Ă€r viktigt att vara som alla andra. Och Ă€r du inte det sĂ„ uppfyller du inte omgivningens krav. SjĂ€lvklart borde detta spegla av sig pĂ„ sjĂ€lvförtroendet om man inte kĂ€nner att man uppfyller kraven, eller Ă€r det verkligen sĂ„? Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om manliga och kvinnliga universitetsstudenter har olika syn pĂ„ sitt eget utseende och sjĂ€lvförtroende, och Ă€ven undersöka om det finns nĂ„gra könsskillnader i detta.

Varför emitterar inte fler svenska företag högavkastande obligationer?

Marknaden för sÄ kallade ?High Yield Bonds? ? högavkastande obligationer ? har under det senaste Ärtiondet genomgÄtt en remarkabel utveckling, sÀrskilt i Europa. Ett ökat antal ?non-investment grade?-företag söker strategiskt att emittera dessa obligationer för att finansiera sina verksamheter, vare sig detrör sig om upprÀtthÄllandet av betalningsströmmar till leverantörer, anstÀllda eller andra intressenter; kapitalanskaffning; företagsförvÀrv; refinansiering av lÄn; eller andra företagsrelaterade aktiviteter. Trots denna utveckling Àr marknaden för högavkastande obligationer i Sverige jÀmförelsevis liten.

MÄltidens fem aspekter

Vid ett besök pĂ„ en restaurang har förvĂ€ntningarna blivit högre eftersom restaurangbesöken har ökat och gĂ€sterna stĂ€ller högre krav i Sverige. Helhetsupplevelsen har blivit en alltmer viktigare faktor under ett restaurangbesök. PĂ„ Grythyttan i Örebro har man utvecklat en modellstudie, sĂ„ kallad the five aspect meal model, som hjĂ€lp för att analysera vilka faktorer som kan uppfylla gĂ€stens krav vid ett restaurangbesök. MĂ„ltidens fem aspekter bestĂ„r av rummet, mötet, produkten, atmosfĂ€ren och styrsystemet, dĂ€r varje aspekt fyller en viktig roll i verksamheterna. Vi har tagit fasta pĂ„ de fem aspekterna och applicerat dem mot Hongkongs restauranger.

Revisionsplikten: nödvÀndigt ont eller stor nytta för det lilla företaget?

Syftet med föreliggande uppsats var att förstÄ den reviderade informationens anvÀndning och betydelse i och för mikroföretag. Detta dÄ det idag pÄgÄr en het debatt angÄende revisionspliktens vara eller icke vara. Svenskt NÀringsliv och Svenska Revisorsamfundet vill slopa revisionsplikten för alla mindre aktiebolag dÄ de tycker att krÄngliga regler hÀmmar företagandet och att Sverige Àr beroende av de smÄ företagen. FAR tror dÀremot att slopad revisionsplikt skulle innebÀra ökade risker för de mindre företagen genom att det skulle bli bÄde svÄrare och dyrare att lÄna pengar och att göra affÀrer. I England Àr revisionsplikten borttagen med motiveringen att kostnaden för revisionen översteg nyttan.

"KrÀnkningar gÄr som i en cirkel hela tiden!" : Elever undersöker begreppet krÀnkningar i en fokusgrupp genom drama.

I mitt examensarbete har jag valt att försöka undersöka i vilken utstrÀckning det i en hemmastudio Àr möjligt att Äterskapa ett sound frÄn en professionell inspelningsstudio. Denna frÄga Àr intressant för mig dÄ jag fastnade för hur en produktion lÀt i ljudbilden. Dels instrumentuppsÀttningen och deras rytmisering men frÀmst soundet pÄ helheten i mixen. Det kÀndes luftigt, stort och brett i lyssningsspektrat trots att det inte var sÄ mycket instrument. Jag har alltid velat utveckla min förmÄga att skapa och producera musik men har inte tillgÄng till sÄ mycket kvalitativ utrustning.

Bjuv en bevarad skatt

Mitt examensarbete Àr ett utvecklingsarbete och syftet med arbetet Àr att ta fram en temaplanering som handlar om Bjuvs lokalhistoria, med fokus Bjuvs gruvhistoria. Jag har nÀmligen upptÀckt att eleverna i Bjuv inte har sÄ stor kÀnnedom om sin lokalhistoria. Anledningen till att jag fokuserar pÄ Bjuvs gruvhistoria Àr för det Àr tack vare den Bjuv har utvecklats till den kommun den Àr idag. Jag har upptÀckt att skolorna oftast glömmer bort att undervisa eleverna om deras lokalhistoria, utan undervisningen handlar om de stora kungarna som stred nÄgonstans vid Lund och i SmÄland. Lokalhistorien finns runt eleverna och om skolan undervisar eleverna om lokalhistorien fÄr de lÀttare en förstÄelse för hur det har varit och varför det Àr som det Àr idag.

Makroalger och deras anvÀndning som livsmedel och livsmedelstillsatser

Makroalger Àr ett annat ord för tÄng. TÄng som livsmedel har traditionellt sett an-vÀnts i kustomrÄden pÄ flera platser i vÀrlden. I asiatiska lÀnder har den anvÀnts lÀnge och det Àr fortfarande dÀr den anvÀnds allra mest. I Europa har platser som Irland, Island, Wales och Bretagne som tradition att anvÀnda sig av tÄng som livs-medel, men i övriga Europa har alger ÀndÄ mestadels anvÀnts i livsmedel som emulgeringsmedel och för att förbÀttra livsmedelsprodukters viskositet och gelbild-ning. Det som utvinns ur algerna i störst utstrÀckning Àr karragenan, alginat och agar.

Karakterisering av vattenförande sprickor i berg inför injektering under planerad dubbelspontdamm i Lilla Edet

AbstractIn the fall of 2003 a project was started in the Swedish building sector that is called BASTA (the building sectors’ termination of especially harmful substances). The project is operated by the building companies NCC, Skanska, PEAB and JM, the Swedish Building Industry and the Swedish Environmental Institute IVL. The purpose of the project is to create a common environmental assessment system for the entire building industry and with the help of this system phase out the use of especially harmful properties from building products.In a large sense BASTA works like this; On the BASTA web site there is a database, to which a supplier can register the company and the company’s products. Only those products with a substance content that fulfil the demands of the BASTA system, is to be registered. As it is the supplier himself that carries out the registration of the company and the company’s products to the system, the BASTA-organisation annually controls that the companies that are registered in the database, fulfils BASTA’s demands.Since NCC is one of the companies that operates BASTA, BASTA is probably going to be the environmental assessment system that is recommended for the company in the future.

Utformning av och vÀxtförslag till urbana odlingslotter

Miljöförstöringen har varit i blickfÄnget i ett par Är nu. MÀnniskor börjar mer och mer bry sig om hur man sjÀlv kan pÄverka och minska sina egna miljöutslÀpp. Den stora boven i dramat Àr alla transporter som anvÀnds för att frakta bland annat grönsaker och andra livsmedel. Eftersom fler och fler mÀnniskor flyttar in till stÀderna gör detta att transporterna ökar allt mer. För att fÄ mer nÀrodlat behöver vi odla mer i stÀderna.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->