Sök:

Sökresultat:

482 Uppsatser om Lilla Hjärtat - Sida 26 av 33

En jÀmförelse mellan konventionell och ekologisk mjölkproduktion med avseende pÄ djurhÀlsa

Miljöförstöringen har varit i blickfÄnget i ett par Är nu. MÀnniskor börjar mer och mer bry sig om hur man sjÀlv kan pÄverka och minska sina egna miljöutslÀpp. Den stora boven i dramat Àr alla transporter som anvÀnds för att frakta bland annat grönsaker och andra livsmedel. Eftersom fler och fler mÀnniskor flyttar in till stÀderna gör detta att transporterna ökar allt mer. För att fÄ mer nÀrodlat behöver vi odla mer i stÀderna.

Personlig försÀljning : Hur viktig Àr den personliga försÀljningen utifrÄn butikens perspektiv? Hur skiljer den personliga försÀljningen sig mellan privatÀgda respektive kedjeanslutna butiker?

Personlig försÀljning Àr idag en viktig faktor för en butik som vill kunna konkurrera pÄ marknaden och för de butiker som vill skapa det lilla extra i köpupplevelsen. Som lÀsare av denna uppsats kommer ni att fÄ lÀsa om hur den personliga försÀljningen skiljer sig mellan privatÀgda respektive kedjeanslutna butiker.Uppsatsens syfte Àr att genom intervjuer och observationer i privatÀgda respektive kedjeanslutna butiker inom klÀdbranschen, se skillnaden mellan personalens arbete med den personliga försÀljningen. Vi vill se hur de olika butikerna differentierar sig i den personliga försÀljningen samt se om det finns eventuella likheter mellan dem. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur de olika butikerna anvÀnder sig utav den personliga försÀljningen och se om det Àr en viktig faktor för butikerna.Uppsatsens undersökning bygger pÄ intervjuer med tre butikschefer frÄn tre kedjeanslutna butiker samt tre butikschefer frÄn tre privatÀgda butiker. Vi har intervjuat dessa för att fÄ reda pÄ hur de arbetar med personlig försÀljning och se om det Àr nÄgot de lÀgger stort fokus pÄ.

Lilla gumman ska du verkligen ha pÄ dig det? Folk kan ju tro att du sÀljer nÄgot annat! : En studie om kvinnors företagande i Kalmar lÀn

Bakgrund:Entreprenörskap Àr ett ord som ofta anvÀnds i olika sammanhang och med olika innebörd. Detta skapar en viss förvirring kring vad det innebÀr att vara entreprenör. Samtidigt finns det utbredda stereotyper om vem som identifieras som entreprenör och hur denne bör agera. Den stereotypa bilden av en entreprenör som finns i samhÀllet Àr att denne Àr en man, nÄgot vi anser pÄverkar kvinnors företagande negativt. I Sverige finns ett stort antal organisationer vars syfte Àr att frÀmja tillvÀxt genom ett ökat antal nya företag.

Gestaltning av skolgÄrdsrum : ett gestaltningsförslag till Slestadsskolans innergÄrdar med utgÄngspunkt i miljöpsykologi och utomhuspedagogik

De flesta av oss har nÄgon typ av relation till skolgÄrden som plats, en plats dÀr mÄnga barn och lÀrare tillbringar mycket av sin tid. En plats som kan anvÀndas pÄ varierande vis, för mÄnga olika aktiviteter och syften. Ett av dessa syften kan vara utomhuspedagogik, ett omdiskuterat begrepp som forskare vid bland annat Linköpings universitet har intresserat sig för de senaste Ären. SkolgÄrden kan Àven vara en plats som berör elever och lÀrare inne i klassrummen dÄ skolgÄrden ofta blir den vy med blickpunkter som elever och lÀrare blickar ut över nÀr de befinner sig inne i skolans lokaler. Detta arbete behandlar Àmnet utomhuspedagogik och miljöpsykologi i relation till planering och design av skolgÄrdsmiljöer. Genom ett uppdrag av Peab har jag fÄtt möjlighet att designa och planera tvÄ till ytan smÄ innergÄrdar pÄ en mellanstadieskola i Lambohov, Linköping. Syftet med arbetet har varit att gestalta de tvÄ innergÄrdarna utifrÄn litteratur inom utomhuspedagogik och miljöpsykologi.

Revisorns roll vid en kreditbedömning sett ur revisorns, bankens och smÄföretagets perspektiv

Bakgrund: Efter diskussioner kring avskaffandet av revisionsplikten för smÄ bolag ifrÄgasÀtts revisorernas betydande roll för de företag som berörs. För en lÄngivare kan den slopade revisionsplikten för smÄ bolag pÄverka deras bedömning vid en kreditgivning. Detta eftersom det Àr genom revision och Ärsredovisningar som banker gör noggranna undersökningar (Halling, 2007). Tidigare forskning har försökt beskriva revisorns roll ur det lilla företagets perspektiv dÀr den traditionella rollen av en revisor enligt Gooderham et el., (2004) Àr en person som hjÀlper till med registrering och genomgÄng av rapporter samt att lagar och regler vad gÀller beskattning efterlevs. Revisorns roll Àr oftast sett ur företagets perspektiv vilket vi stÀller oss frÄgandes till eftersom tidigare forskning Àven tyder pÄ att relationen mellan revisorn, banken och företaget Àr av stor betydelse och att dessa parter har nytta av varandras kunskaper vid en kreditbedömning. Syfte: Vi vill beskriva ur revisorns, bankens, företagets och perspektiv vilken roll en revisor har vid en kreditbedömning i ett litet företag, samt försöka förstÄ relationen mellan de tre olika perspektiven och deras syn pÄ revisorns roll.

HyllvÀrmare eller levande styrdokument?

Uppsatsens syfte Ă€r att jĂ€mföra hur kommuners avfallsdirektiv implementeras. Uppsatsen fokuseras kring implementering och pĂ„ faktorer som kan ha pĂ„verkan pĂ„ implementeringen. Studien har genomförts genom en jĂ€mförande studie dĂ€r den gemensamma kommunala avfallsplanen, A2020, och implementeringen av densamma ligger till grund. Göteborgsregionens 13 kommuner (Ale, AlingsĂ„s, Göteborg, HĂ€rryda, Kungsbacka, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö) skall alla arbeta utifrĂ„n samma avfallsplan ?A2020 ? avfallsplan för Göteborgsregionen? som faststĂ€lldes av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) i september 2010.

Vart tog den söta lilla flickan vÀgen? : En kvantitativ studie av talangutvecklingen inom dam- och flickfotbollen i Stockholm

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarStudiens övergripande syfte var att undersöka talangutvecklingen inom Stockholmsfotbollen med avseende pĂ„ dam- och flickfotbollen. Syftet var vidare att se vad satsningarna pĂ„ talangerna har resulterat i. FrĂ„gestĂ€llningar som studien utgick ifrĂ„n var: Vad gör talangerna idag? Spelar de fortfarande fotboll, och i sĂ„ fall pĂ„ vilken nivĂ„? Har de slutat att spela fotboll, och i sĂ„ fall varför och vid vilken Ă„lder? Är de pĂ„ nĂ„got annat sĂ€tt Ă€n som spelare involverade inom fotbollen idag? Hur har deras studiegĂ„ng sett ut samt hur har den pĂ„verkat fotbollskarriĂ€ren? Har lĂ€ngden och mĂ€ngden av investerad tid i fotboll pĂ„verkat fotbollskarriĂ€ren?MetodStudien genomfördes med hjĂ€lp av postenkĂ€t. EnkĂ€ten skickades till en urvalsgrupp bestĂ„ende av 245 individer födda frĂ„n 1983 till 1989.

DET STORA I DET LILLA MED KRAFTEN ATT F?R?NDRA NORMER Matematikl?rares bepr?vade erfarenheter genom aktionsforskningens tre ordningars perspektiv utifr?n ?sexualitet, samtycke och relationer?

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Som studiens teoretiska ramverk anv?nds Teorin om praktikarkitekturerna (TPA), f?r att analysera matematikgruppens villkor genom s?gande, g?rande och relaterande, samt identifiera de arrangemang som m?jligg?r och begr?nsar matematikl?rarnas gemensamma kunskapsproduktion. Pragmatismen och Deweys kunskapsteori anv?nds i studien f?r att analysera och diskutera resultatet utifr?n att se l?randet som en aktiv, erfarenhetsbaserad och social process. Aktionsforskning som studiens metodologiska ansats bidrar till att f?r?ndringar iscens?tts och studeras systematiskt i syfte att matematikgruppen tillsammans n?r en djupare f?rst?else och kunskap om ?sexualitet, samtycke och relationer?.

"En lÀsande klass" : PÄ vilka sÀtt stödjer materialet elevers lÀsförstÄelse?

Detta examensarbete studerar pÄ vilka sÀtt ?En lÀsande klass? stödjer elevers lÀsförstÄelse. Arbetets syfte har varit att undersöka och analysera materialet utifrÄn litteratur och forskning för att utlÀsa hur elevernas lÀsförstÄelse stöds. Materialet bestÄr av studiehandledningen ?En lÀsande klass? som skickades ut gratis till skolorna under vÄren 2014.

LÄngtidsfriskhetens mysterium : - En studie kring vad som ökar sannolikheten för att vara lÄngtidsfrisk

SammanfattningI den politiska debatten har det under de senaste Ären förts en stÀndig diskussion kring den ökade graden av sjukskrivningar som den svenska arbetsmarknaden visar. I diskussionen riktas fokus, i mÄnga fall, pÄ de sjuka arbetstagarna, hur sjukskrivningar kan förebyggas samt hur man kan fÄ dem att ÄtervÀnda till arbete efter en lÀngre sjukdomsperiod. I den hÀr undersökningen har vi dock valt att rikta fokus pÄ de som aldrig Àr sjuka, de lÄngtidsfriska. Vi kan identifiera dem i olika branscher, Äldrar och yrkesgrupper, de som dag efter dag, Är efter Är gÄr till arbetet. Genom att urskilja friskfaktorer hos de lÄngtidsfriska finns en förhoppning om att kunna överföra dem till den mindre friska delen av arbetsgruppen.

Tak över nöjesfÀltet ? en kvalitativ studie om unga mÀn, genus och sexualitet

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur sexualitet och maskulina genuspositioner möjliggörs och begrÀnsas inom ramarna för en heteronormativ ordning. I den kvalitativa studien undersökte vi vilka verkningar den heterosexuella matrisen, heteronormativitet, homosocialitet, den hegemoniska maskulinitetsmodellen, normer och avvikelser har pÄ unga mÀns görande av genus och sexualitet. VÄra frÄgestÀllningar var; Hur framstÀller informanterna maskulina och feminina genuspositioner? Hur tÀnker informanterna kring sexualitet? Och vilken roll spelar homosocialitet i skapandet av genus? För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av en modifierad form av fokusgrupper, som vi kallade för gruppdiskussioner. I samtalen berörde vi givna teman som var kopplade till syftet och frÄgestÀllningarna.

Program för lakvattenrening för Lilla Nyby

Byggsektorn stÄr för en stor del av energi- och materialanvÀndandet i Sverige idag och för att verka mot en mer hÄllbar byggsektor startades Bygga-bo-dialogen. Ett av dialogens Ätaganden har varit att ta fram ett klassningssystem för byggnader; Miljöklassning av byggnader. Andra sÀtt att ÄskÄdliggöra produkters miljöbelastning Àr miljömÀrkningar sÄsom SvanenmÀrkning. Denna rapport tillÀmpar bÄda dessa sÀtt pÄ ett smÄhus som kallas för Eco House och ska peka pÄ skillnader och likheter mellan systemen. SvanenmÀrkning och miljöklassning ska utföras pÄ Eco House för att se hur ekologiskt det egentligen Àr och förbÀttringsÄtgÀrder ur synpunkten att göra Eco House mer ekologiskt skall undersökas.

Revisionspliktens avskaffande : En jÀmförelse mellan en liten och en stor revisionsbyrÄ

Revisionspliktens avskaffande -En jÀmförelse mellan en liten och en stor revisionsbyrÄDatum:15 januari 2013NivÄ:Kandidatuppsats i företagsekonomi/redovisning, 15 ECTSInstitution:Akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling, HSTFörfattare:Nicklas ErngrenAnnica LarssonMariah WahlgrenTitel:Revisionspliktens avskaffande -En jÀmförelse mellan en liten och en stor revisionsbyrÄHandledare:Angelina SundströmNyckelord:revisionsplikt, revision, revisionsbyrÄ, revisor, smÄ företag, framtidsmöjligheterFrÄgestÀllning:Hur har revisionsbyrÄerna förÀndrats genom revisionspliktens avskaffande?Hur har storleken pÄ revisionsbyrÄerna inverkat pÄ tjÀnsternas utbud?Syfte:Syftet med studien Àr att beskriva skillnader och likheter i hur revisionsbyrÄerna förÀndrat sitt utbud av tjÀnster och vilka andra förÀndringar de gjort efter avskaffandet av revisionsplikten för smÄ företag. För att uppnÄ syftet och besvara forskningsfrÄgorna har tvÄ revisionsbyrÄer studerats.Metod:För att besvara forskningsfrÄgorna och uppfylla syftet har tvÄ gruppintervjuer gjorts med Lars Lönnkvist och Barbro Andersson pÄ Revisorsknuten och Sara Keyser och Magnus Hallberg pÄ PwC i Nyköping. Intervjuerna gick ut pÄ att ta reda pÄ vad respektive revisionsbyrÄ gjort för förÀndringar av sitt utbud efter avskaffandet av revisionsplikten. I analysdelen har sedan svaren stÀllts mot varandra för att se vilka likheter och skillnader som finns mellan den stora(PwC) och den lilla (Revisorsknuten) revisionsbyrÄn.Slutsats:Studien visar att det finns likheter i de förÀndringar som gjorts bland annat ett större fokus pÄ redovisningstjÀnster Àn tidigare.

"It?s like being in bloody prison" : MRSA- bÀrande patienters upplevelser av vÄrden

Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus, MRSA, Ă€r en bakterie som Ă€r resistent mot all form av betalaktamantibiotika och dĂ€rmed försvĂ„ras den medicinska behandlingen av en rad vanliga infektioner i dagens samhĂ€lle. Sverige Ă€r ett av de fĂ„ lĂ€nder i vĂ€rlden som har en förekomst av MRSA under 1 % men har ett gemensamt med resten av vĂ€rlden, smittspridningen ökar ocksĂ„ hĂ€r. År 2008 rapporterades 1306 fall av MRSA, fyra gĂ„nger sĂ„ mĂ„nga som Ă„r 2000. Tidigare forskning Ă€r fokuserad pĂ„ t.ex. att undersöka smittspridning, hĂ€lsoekonomi och vĂ„rdhygien men vi ville fokusera pĂ„ den som drabbas; patienten.

Metadon : farmakokinetik vid intravenös administrering till hÀst

Det har inte forskats lika mycket angÄende smÀrta och smÀrtlindring pÄ hÀst som pÄ smÄdjur och mÀnniska. Men i takt med att hÀsten övergÄtt till att bli ett sÀllskapsdjur och det utförs fler och mer avancerad kirurgiska ingrepp sÄ har intresset för smÀrtlindring till hÀst ökat. Opioider Àr en substansgrupp som anvÀnts för smÀrtlindring hos mÀnniska i Ärhundraden och Àven (om Àn under mycket kortare tid) hos smÄdjuren och som ger kraftig smÀrtlindring. AnvÀndningen av opioider till hÀst har dock varit begrÀnsad pÄ grund av rÀdsla för biverkningar (framför allt excitation).Metadon Àr en syntetisk opioid som anvÀnds till hÀst. Det finns dock inget metadonpreparat registrerat för hÀst och anvÀndandet sker dÀrmed off label.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->