Sökresultat:
482 Uppsatser om Lilla Hjärtat - Sida 24 av 33
Beröring. Tala till barnets hud
Syftet med det hÀr arbetet har varit att dels fördjupa mina egna kunskaper om beröringens betydelse för mÀnniskan och mÀnniskans utveckling och dels att söka kunskap om vilka reaktioner som sker i kroppen vid positiv beröring. Kunskaperna kommer sedan att ligga till grund för mötet med mina elever i framtiden. Resultaten bygger pÄ lÀst litteratur inom omrÄdet och pÄ en intervju med en person som har stor erfarenhet av beröring och massage i skolan. Vi kan inte överleva om ingen rör oss, ingen ser oss, ingen bryr sig om oss. Beröring Àr inte bara vÀgen till kÀnslomÀssig kontakt, den taktila kommunikationen Àr ocksÄ relaterad till inlÀrning.
PÄ spaning efter den andre - - en studie av Malmös offentliga rum och strÄk som mötesplats
Syftet med examensarbetet Àr att studera och analysera hur möten mellan olika
mÀnniskor och livsstilar sker pÄ offentliga plaster och strÄk i centrala Malmö.
Examensarbetet belyser begreppen offentligt rum, möten, livsstil, identitet och
försöker ge svar pÄ varför det Àr viktigt att mÀnniskor med olika bakgrund och
kultur möts, och vad det kan fÄ för konsekvenser om möten inte sker, samt hur
stadens offentliga rum kan utformas för att gynna sÄdana möten.
Examensarbetet baseras pÄ litteraturstudier samt egna betraktelser och
iakttagelser vid besök i Malmö. Arbetet inleds med en kortfattad beskrivning om
industristaden Malmös förvandlig till kunskapsstad. DÀrefter följer en
utveckling av teorier och begrepp kring möten, livsstil och rum. Vidare följer
beskrivningar och analyser av tvÄ centrala omrÄden i Malmö; Ribersborgsstranden
- VÀstra hamnen - StapelbÀddsparken (omrÄde A) och Stortorget - Lilla torg -
Gustav Adolfs torg ? MöllevÄngstorget - samt strÄket mellan dessa platser
(omrÄde B).
Musik i hemmastudion
I mitt examensarbete har jag valt att försöka undersöka i vilken utstrÀckning det i en hemmastudio Àr möjligt att Äterskapa ett sound frÄn en professionell inspelningsstudio. Denna frÄga Àr intressant för mig dÄ jag fastnade för hur en produktion lÀt i ljudbilden. Dels instrumentuppsÀttningen och deras rytmisering men frÀmst soundet pÄ helheten i mixen. Det kÀndes luftigt, stort och brett i lyssningsspektrat trots att det inte var sÄ mycket instrument. Jag har alltid velat utveckla min förmÄga att skapa och producera musik men har inte tillgÄng till sÄ mycket kvalitativ utrustning.
Vibrametri ? en tillgÄng vid medicinsk kontroll av vibrationsexponerade?
Arbetsmiljöverkets kungörelse om medicinska kontroller i arbetslivet har medfört ett behov hos företagshÀlsovÄrden att kunna genomföra sÄdana kontroller t ex bland personer som utsÀtts för lokala vibrationer frÄn vibrerande handverktyg. För att pröva vÀrdet av vibrametri (bestÀmning av vibrationströsklar) med en ny typ av utrustning ? en VibroSense MeterŸ - vid bedömningen av eventuella nervskador hos arbetare adderades metoden till Previas rutinundersökning för vibrationsexponerade. Sju personer undersöktes. Sex av dessa hade arbetat pÄ ett gjuteri mellan 3 mÄnader till 11 Är.
Skolsköterskors erfarenheter av förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbete i grundskolan - Med inriktning mot psykisk hÀlsa
Psykisk ohÀlsa bland barn kan visa sig som depression, Ängest, huvudvÀrk men Àven som beteendestörningar i olika miljöer. Psykisk hÀlsa Àr nÄgot som kÀnnetecknas av lycka och vÀlbefinnande. Det krÀvs samarbete mellan skolan och skolsköterskan för att bedriva ett hÀlsofrÀmjande arbete. Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete med barn- och ungdomars psykiska hÀlsa. En halvstrukturerad intervjustudie genomfördes med Ätta skolsköterskor i fyra kommuner som analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys.
Det urbana offentliga rummets resiliens som mötesplats
Idag stÄr det urbana offentliga rummet och dess funktion som mötesplats inför
förÀndringar dÀr konkurrens frÄn externa handelsomrÄden, köpcentrum och
förÀndrade handelsmönster i allmÀnhet kan innebÀra att det offentliga rummet i
stadens centrum fÄr svÄrt att behÄlla sin attraktivitet och dragningskraft. Det
offentliga rummet i centrum riskerar dÀrmed förlora sin historiskt starka
betydelse och funktion som mötesplats.
Denna utveckling i kombination med att stadens mötesplatser, till följd av nya
handelsmönster och en allt mer utbredd konsumtionsinriktning av stadsmiljön,
innebÀr ofta en fragmentering och privatisering av det offentliga rummet i
staden. Detta pÄverkar mÀnniskans frihet att delta i det sociala livet i staden
negativt. DÄ mÀnniskors möjlighet till möten har en stor betydelse för det
sociala kapitalet och konstateras vara grundlÀggande för demokrati och hÀlsa i
samhÀllet riskerar detta innebÀra negativa konsekvenser för en social
hÄllbarhet i staden.
Syftet Àr dÀrmed att studera hur det traditionella urbana offentliga rummet som
mötesplats kan komma att pÄverkas av handelsverksamheters omlokalisering i
staden. Syftet Àr vidare att undersöka hur det traditionella urbana offentliga
rummet i mellanstora till stora kommuner kan stÀrkas och bli mer resilient som
mötesplats oavsett handelsverksamhetens nÀrvaro, för att frÀmja en social
hÄllbarhet.
Upplevelsen av att vÄrdas pÄ flerbÀddssal pÄ en intensivvÄrdsavdelning
Introduktion: Utvecklingen och forskning om hur nya intensivvÄrdsavdelningar skall utformas Àr en pÄgÄende process. Möjligheterna till att vÄrdas pÄ enkelsal pÄ en intensivvÄrdsavdelning i Sverige Àr begrÀnsade. Det innebÀr att svÄrt sjuka patienter vÄrdas pÄ samma sal mycket nÀra varandra med endast en skÀrm eller ett draperi emellan. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa patienters upplevelser av att vÄrdas pÄ flerbÀddssal pÄ en intensivvÄrdsavdelning.Metod: Data insamlades genom djupintervjuer och analyserades enligt den kvalitativa innehÄllsanalysen. Fyra informanter som hade vÄrdats pÄ en intensivvÄrdavdelning intervjuades till pilotstudien.Resultat: Vid analys av texten framkom fyra olika kategorier: upplevelse av trygghet, upplevelse av medpatienten, upplevelse av obehag och fokus pÄ sig sjÀlv.
Det lilla extra : Belöningar, arbetsmotivation och rÀttvisa
De flesta individer pa?verkas dagligen av belo?ningar, motivation och ra?ttvisa i sa?va?l privatlivet som arbetslivet. Uppsatsens syfte har varit att underso?ka hur belo?ningar pa?verkar medarbetares, mellanchefers och ho?gre chefers arbetsmotivation inom en specifik organisation. Syftet har a?ven varit att underso?ka eventuella skillnader mellan olika organisatoriska niva?er och om upplevd ra?ttvisa a?r viktigt fo?r motivationen.Inom omra?det finns en mycket omfattande och variationsrik kunskapsbas.
Hur ska den lilla kommunens roll vara i den lokala kulturen? -Aktörernas syn pÄ den allmÀnkulturella arenan i KÀvlinge.
Det kommunala begreppet allmÀnkultur som Àr avgrÀnsat till liveframtrÀdande inom musik, teater och konst Àr utgÄngspunkten i denna uppsats. Kulturens plats i kommunernas beslutsorganisation skiljer sig Ät i olika kommuner, vilket en genomförd kartlÀggning av de skÄnska kommunerna visar. I denna uppsats studeras KÀvlinge kommun vars geografiska placering med nÀrhet till ett flertal storstÀder gör att det Àr förhÄllandevis nÀra till ett rikt kulturutbud samtidigt som det lokala kulturutbudet pÄverkas.Syftet Àr att undersöka hur kulturaktörer i KÀvlinge ser pÄ betydelsen av den lokala allmÀnkulturen som en identitets- och samhörighetsskapande kontext för mÀnniskor i KÀvlinge kommun. Uppsatsen Àr uppbyggd av tvÄ frÄgestÀllningar; en sociologisk, kring betydelsen av allmÀnkulturella framtrÀdanden, och en pragmatisk, kring kommunen roll i dessa frÄgor.Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med politiker, tjÀnstemÀn och kulturarrangörer i KÀvlinge vilket resulterat i ett rikt empiriskt material som bearbetats och diskuterats kring fyra kategorier; identitet, samhörighet, nÀrmiljö/nÀrhet till storstad och kommunens roll. Bourdieus teorier kring fÀlt, kapital och habitus appliceras i diskussionen kring de identitets- och samhörighetsskapande effekterna av lokala kulturupplevelser.
SjÀlvbilden och lÀrandet hos barn i behov av stöd : En studie av nÄgra "mellanstadieelevers" upplevelse av att lÀmna klassrummet för att fÄ specialpedagogiskt stöd.
VÄr studie handlar om elevers uppfattning av att ibland lÀmna det vanliga klassrummet för att fÄ specialpedagogiskt stöd i en mindre grupp. De elever vi har intervjuat gÄr i Äk 4-6 och de fÄr det sÀrskilda stödet vid 2-4 tillfÀllen/vecka. Syftet Àr att se om skolresultatet och sjÀlvbilden pÄverkas positivt eller negativt nÀr de avviker frÄn resten av klassen. Vilka Àr orsakerna till att vissa elever inte alls gillar att lÀmna klassen, medan andra gÀrna gör det?Eftersom vi har gjort vÄra intervjuer i tvÄ socialt olika upptagningsomrÄden, vill vi ocksÄ se om det finns nÄgon skillnad i barnens uppfattningar mellan de olika skolorna.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och vi har genomfört intervjuer med 16 elever.Resultatet visar ett de flesta av eleverna upplever att de har utvecklat sitt kunnande i den lilla gruppen och de har inte nÄgot emot att lÀmna klassen för att fÄ det specialpedagogiska stödet.
Skapande kraft: Den lilla mÀnniskans storhet : En analys av retoriska strategier och argumentation i boken The Secret
SkolÀmnet idrott som idag heter Idrott och hÀlsa har sedan dess införande Är 1820 i den svenska skolan genomgÄtt en rad förÀndringar. Tidigare forskning visar dock att mÄnga förÀndringar som skett pÄ normativ nivÄ i styrdokument endast haft marginella konsekvenser för den praktiska undervisningen. Vidare belyser tidigare forskning att innehÄllet i Àmnet i hög grad pÄverkas av andra faktorer förutom styrdokument, och att vissa aktiviteter fokuseras i undervisningen medan andra hamnar i skymundan. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare beskriver innehÄllet i Idrott och hÀlsa A. Undersökningen bestÄr av fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och resultaten förstÄs med hjÀlp av lÀroplansteori.
Vad hÀnde med Södertorg? - En studie om Södertorgs fysiska miljö och de faktorer som pÄverkat torgets utveckling
Kandidatarbetet behandlar den fysiska miljön pÄ Södertorg i Kristianstad,
belÀget i nordöstra SkÄne. Södertorg Àr ett gammalt kasernomrÄde som 2006 fick
ett ansiktslyft dÄ innanmÀtet pÄ en av byggnaderna ritades om samtidigt som
torgytan fick ett nytt utseende och öppnades upp för allmÀnheten. Tanken var
att skapa ett nytt, modernt torg, Kristianstads tredje torg, som skulle
komplettera Stora- och Lilla torg.
Södertorg Àr en del av kvarteret Södra Kasern och bestÄr i dagslÀget av tvÄ
huvudbyggnader, sammanlÀnkade i söder med hjÀlp av en tredje, lÀgre, byggnad.
Tillsammans bildar de tre byggnaderna arkitektoniska vÀggar till den 3000m2
stora torgytan som idag Àr nÀstintill oanvÀnd. Det Àr alltsÄ torget tillsammans
med de tre byggnaderna som utgör Södertorg.
Butik efter butik har med Ären omlokaliserat eller gÄtt i konkurs vilket har
lett till att Södertorg idag inackorderar LÀnsstyrelsen, Arbetsförmedlingen,
bank, frisörsalong, café och nÄgon enstaka butik.
Uppsatsen identifierar de faktorer som pÄverkat och bidragit till Södertorgs
negativa utveckling; butiksutbud, avsaknad av aktiviteter, utformning av
torgytan, parkeringsmöjligheter, lÀget i stadskÀrnan samt omrÄdets anonymitet.
Utveckling av lungfunktion och luftvĂ€gssymtom bland elever med hĂ€rdplastexponering under 3-Ă„rig gymnasial fordonsutbildning i Ărebro
Arbetsmiljöverkets kungörelse om medicinska kontroller i arbetslivet har medfört ett behov hos företagshÀlsovÄrden att kunna genomföra sÄdana kontroller t ex bland personer som utsÀtts för lokala vibrationer frÄn vibrerande handverktyg. För att pröva vÀrdet av vibrametri (bestÀmning av vibrationströsklar) med en ny typ av utrustning ? en VibroSense MeterŸ - vid bedömningen av eventuella nervskador hos arbetare adderades metoden till Previas rutinundersökning för vibrationsexponerade. Sju personer undersöktes. Sex av dessa hade arbetat pÄ ett gjuteri mellan 3 mÄnader till 11 Är.
Fallstudie - vÀrdering av en hotellfastighet
Syftet med denna uppsats har varit att vÀrdera en hotellfastighet utifrÄn dels Àgarens, dels potentiell köpares perspektiv för att se om det skulle löna sig för Àgaren att sÀlja respektive behÄlla fastigheten. För att göra denna vÀrdering har jag anvÀnt mig utav tvÄ metoder. Ortprismetoden innebÀr att man anvÀnder information om överlÄtelser som skett av jÀmförelsebara objekt inom de nÀrmast Ären. För att vara jÀmförbart bör objektet vara en fastighet av samma typ, dvs en hotellfastighet, det bör vara belÀget pÄ samma eller motsvarande ort, inrymma samma typ av hotellverksamhet osv. Köpeskillingen relateras sedan till olika faktorer varefter ett vÀrde kan sÀttas pÄ vÀrderingsobjektet.
Företagsstrategier inom den gröna sektorn : studie av en plantskola
SkÄne Plantor AB Àr ett garden center som har vuxit frÄn den lilla vÀxtleverantören till en storskalig vÀxtförsÀljning. De importerar vÀxter som sedan sÀljs direkt till slutkunden och deras nÀromrÄde inkluderar frÀmst Staffanstorp och Lund. Globaliseringen medför att fler internationella företag kan etablera sig pÄ flera platser i landet. Deras kontaktnÀt medverkar till att de nÄr ut till fler kunder, och ökar dÀrmed sin omsÀttning, vilket bidrar till större konkurrenskraft. Det Àr en stor utmaning för det hÀr familjeföretaget i Staffanstorp att bli lika konkurrenskraftigt.SkÄne Plantor AB har idag ett vÀl inarbetat varumÀrke, och det ger dem en konkurrensfördel.