Bakgrund och problem: Ett entreprenadavtal kan redovisas pÄ olika sÀtt. Det framgÄr olikaargument varför olika metoder ska tillÀmpas i verkligheten för redovisning av intÀkter. DÄ detfinns olika metoder att tillgÄ skapas det problem för bÄde företag om omvÀrlden dÄ olikametoder Äterspeglar företagets stÀllning pÄ olika sÀtt.Syfte: Tanken med denna avhandling Àr att undersöka vad som Àr rÀtt redovisning av intÀkterför noterade byggföretag. Vi vill fÄ reda pÄ om det förekommer likheter samt skillnadermellan de diskussioner som förekommer.AvgrÀnsning: I denna avhandling vÀljer vi att begrÀnsa oss till de fall som berörintÀktsredovisning utifrÄn entreprenad och dÀr redovisningen baserar sig pÄ IFRS. Vi harfokuserat vÄrt arbete pÄ metoderna som anvÀnds vid intÀktsredovisning utifrÄn företagsperspektiv och vi har lagt en mindre fokus pÄ intÀktsredovisning utifrÄn kapitalmarknadsperspektiv.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie för att fÄ svar pÄ uppsatsens forskningsfrÄga.

För att förÀndra behövs tillgÄng till kompetenser. Olika verksamheter har olika behov av kompetensutveckling för att nÄ sina mÄl. Att finna behov av kompetenser i förhÄllande till verksamhetens mÄl, kan vara en början pÄ att rÀtt kompetens hamnar pÄ rÀtt plats utifrÄn de satsningar som görs. En utvÀrdering kan göras för att utvisa om verksamheten Àr pÄ rÀtt vÀg mot förÀndring. Uppsatsens syfte Àr att skapa förstÄelse för kompetensutvecklingens betydelse för att verksamheten ska kunna förÀndras.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva och ge en översikt av upplevda aktivitetsbehov samt arbetsterapeutiska interventioner och dess betydelse inom palliativ vÄrd.Metod: Datainsamlingen genomfördes via systematisk litteratursökning i databaser vid LuleÄ tekniska universitet dÀr Àven manuella sökningar genomfördes. Tio vetenskapliga artiklar, vilka var kvalitativa och kvantitativa, kvalitetsgranskades och analyserades utifrÄn likheter och skillnader i relation till syftet.Resultat: Resultatet visade pÄ vilka aktivitetsbehov palliativa klienter har men Àven vilka behov som inte blir tillgodosedda. Vidare beskrivs vilka arbetsterapeutiska interventioner som genomförs och dess betydelse för klienter, anhöriga och vÄrdare. HÀr visade Àven resultatet pÄvikten av att inkludera anhöriga och vÄrdare till den palliativa klienten i bedömning och genomförandet av interventioner. Det framkom att olika interventioner hade olika betydelser för klienterna.

Syftet med uppsatsen Àr att ur ett företagsperspektiv analysera och klargöra hur enskilda företag arbetar vid framtagande samt lansering av nya varumÀrken. Uppsatsen syftar ocksÄ till att identifiera samt utvÀrdera likheter och skillnader i varumÀrkesbyggandeprocessen mellan olika företag. I anslutning till uppsatsens syften har vi formulerat följande övergripande forskningsfrÄga; Vilka kÀnnetecken kan urskiljas i varumÀrkesbyggandeprocessen av ett nytt varumÀrke inom konsumenthandeln? För denna uppsats har vi valt att genomföra en kvalitativ studie som kommit att anta ett abduktivt perspektiv. Valet av metod baseras pÄ att vi Àmnade erhÄlla en fördjupad kunskap samt att metodens tillvÀgagÄngssÀtt tilltalar oss.

Detta examensarbete handlar om Ă„ldersindelningar i förskolan. Syftet med studien Ă€r att undersöka om det skiljer sig nĂ„got i pedagogers sĂ€tt att tĂ€nka kring sin verksamhet, sin barngrupp och sin lĂ€randemiljö beroende pĂ„ om de arbetar med en Ă„ldershomogen eller Ă„ldersheterogen barngrupp. Även allmĂ€nna skillnader och likheter i arbetssĂ€tten kommer att belysas. Undersökningens frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: - Vilka tankar har pedagogerna kring sin verksamhet, sin barngrupp och sin lĂ€randemiljö, samt vilka för- och nackdelar anser de att arbetssĂ€tten för med sig? - Finns det nĂ„gonting som skiljer de olika arbetssĂ€tten Ă„t, och i sĂ„ fall vad? För att besvara dessa frĂ„gor har tvĂ„ förskolor med olika Ă„ldersindelningar observerats och pedagoger pĂ„ förskolornas samtliga avdelningar har intervjuats. Även tidigare forskning inom Ă€mnet har bearbetats.

Under 90-talet fram tills idag har en koncentration mot företagens kÀrnverksamhet kunnat mÀrkas. Denna koncentration kan exempelvis ske genom att sÀlja de fastigheter man Àr verksam i. 1997 sÄlde Atlas Copco sina fastigheter i Sickla för att sedan hyra tillbaka dem och köpare var Ljungberggruppen, vilket vi valt att undersöka genom en fallstudie. Syftet med uppsatsen Àr att belysa varför Atlas Copco valde att sÀlja sina fastigheter samt att pÄvisa likheter och skillnader med andra fall. Vi avser Àven att undersöka hur nyttjarna av Atlas Copcos lokaler i Sickla upplevt Àgarbytet.Resultatet vi kommit fram till Àr att Atlas Copco fattade beslut om fastighetsförsÀljning efter att de flyttat sin tillverkningsverksamhet frÄn Sickla och det uppstod ett minskat lokalbehov.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ om det pÄ förskolan förekommer nÄgot matematiskt lÀrande i byggrummet och i sÄ fall vilket matematiskt lÀrande som sker. Avsikten var ocksÄ att undersöka vad miljön, materialet och pedagogen har för betydelse för barns matematiska lÀrande. Undersökning genomfördes pÄ en förskola med hjÀlp av observationer. Det som observerades var de barn och pedagoger som befann sig i byggrummet och Àven miljön och vilket material som fanns tillgÀngligt. Resultatet visar att barnen anvÀnder mÄnga matematiska begrepp som t.ex.

Vi har underso?kt tja?nsteerbjudanden i hotellbranschen. A?ven om alla hotell utga?r fra?n samma ka?rntja?nst, o?vernattningen har tja?nsteutbuden uto?kats pa? senare a?r.Syftet med arbetet a?r att pa?visa vilka likheter respektive skillnader vi ser mellanhotellfo?retagen Tegne?rlundens och Scandics tja?nsteerbjudanden och hur kundno?jdheten a?rmed dessa tja?nsteerbjudanden?Vi gjorde en ja?mfo?relse mellan hotellens utbud genom att granska deras hemsidor samt en enka?tunderso?kning av deras ga?ster. Detta gjordes fo?r att kunna sta?llas mot Gro?nroos teorier om det grundla?ggande tja?nstepaketet och den totalt upplevda kvaliteten.

LÄngtidssjukskrivningar har ökat drastiskt pÄ senare Är och Àr ett stort problem i dagens samhÀlle. Det har genom Ären varit stÀndiga debatter och ett flertal studier har gjorts av bl.a. Statens offentliga utredare, Arbetslivsinstitutet och FörsÀkringskassan. Studierna fokuserar ofta pÄ vad lÄngtidssjukskrivningar beror pÄ och dess konsekvenser för samhÀllet. Det Àr framförallt den offentliga sektorn som drabbats hÄrdast, dÀr vÄrd och omsorg stÄr för de högsta sjukskrivningstalen.

I denna undersökning behandlas kreditprövning vid svensk mirkrolÄngivning. Undersökningen Àr om ALMI:s mikrolÄngivning som Àr statsfinansierad och vissa av Nordeas krediter, exempelvis krediter till nystart av företag, som per definition Àr jÀmförbar med svensk mikrolÄngivning. Syftet Àr att undersöka och förstÄ eventuella skillnader och likheter i de nÀmnda kreditgivarnas kreditprövning vid mikrolÄngivning.Empirin baserades pÄ material frÄn Nordeas och ALMI:s Webbsidor samt de intervjuer som genomfördes med respondenterna pÄ respektive företag. Sedan sammanstÀlldes materialet som tillsammans med teorier om kreditprövning, lade grunden för en undersökningsmodell som fungerat som stöd i analysen.Det finns mÄnga likheter i Nordeas och ALMI:s hantering av kreditansökan. Det kan förklaras av att kreditgivning innebÀr risktagande och för att minimera riskerna följer bÄda kreditgivarna vissa principer som Àr grundlÀggande för kreditprövning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse klasstorlek har för elever och lÀrare utifrÄn deras egna upplevelser mot bakgrund av faktorer som trivsel, miljö, gruppdynamik, stress, lÀrande samt prestation och motivation. VÄra frÄgor var sÄledes: Hur upplever elever och lÀrare att det Àr att befinna sig i en liten respektive stor klass? Vilka för- och nackdelar upplever elever och lÀrare i den befintliga klassen? och Finns det nÄgot samband mellan klasstorlek och elever och lÀrares upplevelser? Som metod anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer dÄ vÄr önskan var att komma informanterna pÄ djupet genom att ta del av deras upplevelser, erfarenheter och sociala vÀrld. Det genomfördes Ätta intervjuer pÄ tvÄ olika skolor, varav fyra intervjuer pÄ varje skola. Sex av intervjuerna var elevintervjuer och tvÄ var lÀrarintervjuer.

Syftet med denna uppsats Àr att pröva sjÀlvstÀndigheten och originaliteten i John Wardensteorier om ?The Enemy as a System? gentemot ?Industrial Web Theory? som utveckladesoch presenterades vid Air Corps Tactical School, ACTS, i USA under 1930-talet.Uppsatsen konkretiserar de valda teoribildningarna, jÀmför dess olika innebörder och dÀrefterbelyser eventuella skillnader respektive likheter, i syfte att belÀgga eller motsÀgaWardens originalitet..

I den hÀr uppsatsen gör jag en tematisk komparation mellan Karin Boyes roman Kallocain (1940) och Harry Martinsons epos Aniara (1956). DÄ jag utgÄr frÄn att bÄda verken ingÄr i den dystopiska genren sÄ redogör jag för vad en dystopi Àr. Jag ger en kort författarpresentation om respektive författare och tar upp tidigare forskning samt diskuterar begreppet tema och gÄr igenom handlingen i de undersökta verken. Det som följer Àr undersökningen dÀr jag gÄr igenom romanen Kallocain och eposet Aniara tema för tema och undersöker om det finns nÄgra eventuella skillnader och/eller likheter i framstÀllningen. Jag inleder temakomparationen med tema kÀrlek dÀr jag kommer fram till att kÀrlek förekommer i de bÄda verken men skildras pÄ olika sÀtt.

I uppsatsen behandlas Tove Janssons barnlitterÀra roman Muminpappans memoarer. Avsikten Àr att analysera verkets berÀttarteknik, form och över- samt underliggande tematik. Tidigare forskning presenteras och vissa delar ifrÄgasÀtts. Metainslaget diskuteras, liksom ekonomiseringen. Det ekonomiska i romanen ses bland annat i Janssons ÄteranvÀndning av sidokaraktÀrer inom ett och samma verk, samt genom hennes Äterkommande muminkaraktÀrer.

Föreliggande studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fem pedagoger. Genom att intervjua pedagoger med utbildning i Human Dynamics, undersöker jag hur pedagoger arbetar praktisk med Human Dynamics med fokus pÄ inlÀrningsprocessen. Jag undersöker Àven likheter och skillnader mellan Human Dynamics och Dunn och Dunns lÀrstilsmodell..