Tidigare studier visar att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de upplever Àmnet matematik, vilket Äterspeglas i utbildnings- och yrkesval. Tidigare studier visar Àven att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de lÀr och tÀnker nÀr de löser matematiska problem och attlÀrare inte alltidtar hÀnsyn till dessa skillnader. Denna studie syftar till att undersöka hur flickor och pojkar löser aritmetiska uppgifter genom kognitiva, kroppsliga och externa strategier samt likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Totalt har 23 barn (11 flickor och 12 pojkar) i grundskolans Ärskurs ett löst nio aritmetiska och fyra andra matematiska uppgifter. Barnen instruerades att tÀnka högt och blev videofilmade.

Syftet med uppsatsen Àr att genom att studera tre olika lÀslÀror frÄn tre olika tidsperioder undersöka hur och om lÀslÀrorna har förÀndrats över tiden. Syftet Àr ocksÄ att studera hur de speglar de styrdokument som gÀllde dÄ de skrevs och vad de har för likheter och skillnader i sin uppbyggnad. Undersökningen har gjorts utifrÄn följande frÄgestÀllningar:Hur Àr lÀslÀrorna uppbyggda och vilken lÀsinlÀrningsmetod Äterspeglas i lÀslÀrorna?Vad har förÀndrats över tid och vilka likheter gÄr att finna i de olika lÀslÀrorna?Hur ser förhÄllandet till lÀslÀrornas samtida styrdokument ut?FrÄgestÀllningarna besvaras utifrÄn tre olika utgÄngspunkter nÀmligen den historiska bakgrunden för lÀromedel, de för de olika tidsperioderna relevanta styrdokumenten samt olika lÀsutvecklingsteorier.I en lÀslÀrostudie beskrivs och analyseras de tre lÀslÀrorna, Hem och hembygd SörgÄrden (1912), Nu lÀser vi A (1977) och Bodils Första LÀsebok (2003), utifrÄn uppbyggnad och den lÀsinlÀrningsmetod som anvÀnds. I en sammanfattande analys analyseras lÀslÀrorna utifrÄn utgÄngspunkterna och de grundlÀggande frÄgestÀllningarna. Resultaten visar att lÀslÀrorna Àr baserade pÄ olika lÀsinlÀrningsmetoder men har liknande upplÀgg nÀr det gÀller utformningen genom att de alla tre till viss del speglar sin samtid.  Det innebÀr skillnader eftersom de Àr skrivna under olika tidsperioder. En annan förÀndring men ocksÄ likhet lÀslÀrorna emellan Àr att det i alla tre gÄr att finna kopplingar till deras samtida styrdokument.

Introduktion: Det finns studier som belyser brister i patientsÀkerheten, bÄde nationellt och internationellt, samt att arbetsmiljön har en pÄverkan pÄ patientsÀkerheten.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa omrÄden i en sjuksköterskas arbetsmiljö som kan vara av betydelse för patientsÀkerheten.Metoden baseras pÄ Polit och Becks (2012) nio-stegsmetod för litteraturstudier. Artiklar söktes efter i CINAHL och PubMed. Urvalet resulterade i 15 artiklar som granskades med hjÀlp av Polit och Becks (2012) kvalitetsgranskningsmallar. UtifrÄn artiklarnas huvudresultat plockades meningsenheter ut som kortades ned och slogs samman till fem omrÄden.Resultatet visade pÄ fem omrÄden i arbetsmiljön som Àr av betydelse för patientsÀkerhet: (1) Arbetsledning och patientsÀkerhetskultur (2) erfarenhet och utbildningsnivÄ (3) arbetsbelastning och rutiner (4) samarbete och kommunikation samt (5) den fysiska arbetsmiljön.Slutsats: Det Àr viktigt att sjuksköterskan kÀnner till vilka omrÄden i arbetsmiljön som Àr av betydelse för patientsÀkerheten eftersom det Àr en sjuksköterskas ansvar att stÀrka patientsÀkerheten genom att motverka risker som Àventyrar den..

Syftet med denna undersökning Àr att utifrÄn ett arbetsgivar- sÄvÀl som ett medarbetarperspektiv beskriva, analysera och diskutera hur de interna karriÀrmöjligheterna upplevs pÄ det studerade företaget. Vi vill Àven bidra med kunskap om hur medarbetarnas syn pÄ sina karriÀrmöjligheter pÄverkar deras intentioner att stanna kvar pÄ företaget. Vidare vill vi undersöka hur arbetsgivaren ser pÄ medarbetarnas karriÀrmöjligheter i relation till beslutet att stanna pÄ företaget.Studien visar att arbetsgivarrepresentanterna karaktÀriserar de interna karriÀrmöjligheterna som aningen mer omfattande Àn vad medarbetarna gör. Sammantaget pekar analysen pÄ att det finns möjligheter att utveckla och förbÀttra de interna karriÀrmöjligheterna inom det studerade företaget. En i resultatet Äterkommande faktor, som ocksÄ visat sig vara av stor vikt för medarbetarnas upplevda karriÀrmöjligheter Àr kompetensutveckling.

Bakgrund: Betydelsen av en vÀlfungerande bankverksamhet, och dÀrmed Àven den ekonomiska styrningen dÀri, torde blivit allt större pÄ grund av den accelererande globalisering som idag sköljer över vÄrt samhÀlle. Det faktum att de undersökta bankerna verkar pÄ samma area med likvÀrdiga produkter Àr Àven det av stort intresse betrÀffande homogeniteten i den ekonomiska styrningen. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera Sveriges storbankers centrala ekonomiska styrning i form av graden av decentralisering, anvÀndandet av budget samt valet av nyckeltal. Rapportförfattarna söker Àven analysera likheter och skillnader i dessa styrsystem dÄ detta torde vara intressant eftersom de alla tillhandahÄller liknande tjÀnster pÄ en relativt mogen marknad. Genomförande: Det empiriska materialet bestÄr till lejonparten av intervjuer med nyckelpersoner inom de svenska storbankerna (FöreningsSparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB).

Syftet Àr att beskriva, analysera och tolka vad nÄgra lÀrare anser om förhÄllandet mellan elevers sjÀlvkÀnsla och lÀrande, samt ta reda pÄ hur de arbetar för att stÀrka den. Förutom en utgÄngspunkt i den samhÀlleliga debatten kring elevers sÀmre mÄende, har vi bÄda ocksÄ sett tecken pÄ elevers dÄliga sjÀlvkÀnsla vid tidigare arbetstimmar, samt under vÄra verksamhetsförlagda utbildningsveckor. Eftersom begreppen oftast blandas ihop valde vi att definiera bÄde sjÀlvkÀnsla och sjÀlvförtroende, men Àven lÀrande som har ett brett spektra. Vi har Àven beskrivit de teoretiska perspektiven, samt förklarat hur sjÀlvkÀnslan anses ha betydelse för lÀrandet. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med totalt tio lÀrare.

Bakgrund: En förutsÀttning för mÀnniskans hÀlsa och vÀlbefinnande Àr ett adekvat nÀringsintag. Malnutrition har visat sig vara ett stort problem i vÄrden. Syfte: Belysa faktorer som kan vara av betydelse för att förebygga malnutrition. Metod: Litteraturstudie som bygger pÄ femton vetenskapliga artiklar som granskades och kvalitetsbedömdes. Resultat: Artiklarna visade att faktorer som kunde vara av betydelse var sjuksköterskans grad av kunskap, attityder till omvÄrdnadsÄtgÀrder, tidsaspekten samt anvÀndandet av screeningmetoder.

Denna rapport Àr inriktad pÄ ÀmnesomrÄdet ledarskap, dÀr fokus ligger pÄ att utreda om det finns likheter och skillnader inom ledarskap hos formella ledare inom byggvarubranschen jÀmfört med formella ledare inom damklÀdersbranschen. Intresset för denna studie uppkom dÄ vi insÄg att ledarskap Àr ett omfattat begrepp, vilket gör att det blir svÄrt att konkludera vad som kÀnnetecknar en god ledare och hur man utövar ledarskap pÄ effektivaste sÀtt. DÀrför ville vi ta reda pÄ vad det fanns för olika ledare och ifall man de kunde utöva samma ledarskap inom tvÄ skilt olika branscher.Rapporten Àr grundad av intervjusvar frÄn tre formella ledare inom byggvarubranschen och tre formella ledare inom damklÀdersbranschen. Valet av branscher gjordes för att fÄ största kontrasten och kunna göra en jÀmförande studie samt se ifall det fanns likheter och skillnader mellan de formella ledarna beroende pÄ bransch. Anledningen till valet att endast intervjua formella ledare var pÄ grund av att vi ville avgrÀnsa oss och ha den formella ledares syn pÄ ledarskap.Teoretiska referensramen omfattar benÀmningar om vad ledarskap Àr, följt av olika ledarskapsstilar, fyra perspektiv pÄ ledarskap, skillnaden mellan chef och ledare samt tio vÀgar till ett myndigt medarbetarskap för att fÄ en sÄ god arbetsmiljö som möjligt.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilken roll leken spelar i barns sprÄkliga utveckling och pÄ vilket sÀtt pedagoger kan stimulera barns sprÄkutveckling genom lek. Undersökningen handlar Àven om förskolans pedagogiska miljö har nÄgon betydelse för barns lek- och sprÄkutveckling. I litteraturen har studier gjorts kring teorier om lekens betydelse för barn, om barns sprÄkutveckling samt om den pedagogiska miljöns inverkan pÄ barns lek- och sprÄkutveckling. En kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar pÄ förskola har anvÀnts. I litteraturen och i intervjuerna har det framkommit att den pedagogiska miljön pÄverkar bÄde lek- och sprÄkutvecklingen samt att leken Àr oerhört viktig för barns sprÄkutveckling.

en small case studie av event med olika karaktÀr föregÄs av en kartlÀggning av begreppet event. vidare identifieras kritiska faktorer för framgÄng och huruvida den arbetsprocess i vilken eventen vÀxer fram överensstÀmmer pÄ de olika eventen. vilka likheter respektive skillnader kan identifieras..

Detta examensarbete handlar om förskollÀrares tankar och attityder till tvÄsprÄkighet nÀr det gÀller att anpassa den pedagogiska verksamheten utifrÄn tvÄsprÄkiga barns behov. Det handlar Àven om att jÀmföra likheter och skillnader mellan förskollÀrare som kommer frÄn tvÄ samhÀllen med olika sprÄkvillkor. Examensarbetet fokuserar mest pÄ tvÄsprÄkighet med inriktning pÄ finska och svenska. För studien gjordes intervjuer med sju informanter varav sex var förskollÀrare och en var förskolechef. De förskollÀrare som deltog i studien var bÄde en- och tvÄsprÄkiga och kom frÄn tvÄ olika samhÀllen; ett samhÀlle i Sverige dÀr majoritetssprÄket Àr svenska och det andra var ett samhÀlle i Tornedalen dÀr de tvÄ majoritetssprÄken Àr finska och svenska.

FörtÀtning Àr ett planeringsideal som i dag framhÄlls som en viktig hÄllbarhetsstrategi och som har vÀxt sig allt starkare bÄde internationellt och nationellt. StÀdernas tillvÀxt bidrar till att de urbana grönomrÄdenas förutsÀttningar förÀndras och i mÄnga fall pÄverkar förtÀtningen centrala grönomrÄden och grönytor vars kvaliteter och vÀrden riskerar att gÄ förlorade vid exploatering. Syftet i detta arbete har varit att undersöka grönstrukturens betydelse i den tÀta staden. Vidare har syftet varit att genom en fallstudie av Rambergsstaden i Göteborg undersöka grönstrukturens funktion, sÄ som den uppfattas av olika aktörer och aktuell forskning, för att komma fram till vilka konsekvenser för grönstrukturen en förtÀtning av omrÄdet kan leda till. En metodkombination av intervjuer/enkÀt, inventering/kartanalyser samt en litteraturstudie har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna och pÄ sÄ sÀtt belysa arbetets syfte.

Audiologisk rehabilitering Àr en komplicerad process som ska innehÄlla olika insatser byggda pÄ ett holistisk synsÀtt med medicinska, tekniska och beteendevetenskapliga aspekter involverade. Historiskt har dock den tekniska och medicinska delen ofta fÄtt ta större plats Àn psykosociala bitar i rehabiliteringen.Syftet med studien var att undersöka likheter och skillnader angÄende audiologisk rehabilitering utifrÄn ramverket, ideologin samt praktiken i Danmark, Norge, Sverige och pÄ Island.Metod: För att kunna uppnÄ syftet och fÄ en mer helhetlig inblick i Àmnet delades studien i tvÄ delar (litteraturstudie och enkÀtstudie). Litteraturstudien berörde ramverket i samtliga lÀnder samt ideologin. EnkÀtstudien berörde praktiken i form av audionomens egen syn pÄ audiologisk rehabilitering samt deras uppfattning av tillvÀgagÄngssÀttet pÄ arbetsplatsen.Resultat: En röd trÄd gÄr genom ramverket, ideologin och praktiken i varje land. Vad gÀller dessa huvudpunkter visade studien att det fanns bÄde likheter och skillnader lÀnderna emellan.

Syftet med studien var att beskriva vilken betydelse personalen upplever att ett bra bemötande och en bra boendemiljö har för personer med demens. Vi har valt att intervjua omsorgspersonal som arbetar med personer med demens pÄ ett demensboende. Studien utgick ifrÄn ett personalperspektiv och beskrev vilken betydelse personalen upplever att bemötandet och boendemiljön har för personer med demens. Metoden som anvÀnts har en kvalitativ ansatts dÀr det gjordes intervjuer av sex personal. I analysen av studien framkommer det att bemötandet har större betydelse Àn vad boendemiljön har för att kunna bedriva en god omsorg om personer med demens.

SammanfattningI denna studie undersöks förÀldrars attityder till klÀder pÄ smÄ barn ur ett genusperspektiv. Nio förÀldrar, sex med döttrar och tre med söner, intervjuades med en semistrukturerad intervju och intervjuerna analyserades tematiskt utifrÄn socialpsykologisk och genusvetenskaplig teoribildning. FörÀldrarna visade sig navigera genom ett komplext nÀt av förestÀllningar om klÀders betydelse för barnets identitet och klÀdernas genussymbolik hade stor betydelse för de intervjuades beslutsprocess i pÄklÀdningen. Vilken genuskodning klÀdesplagg hade antogs ha betydelse för barnens identitetsskapande process, bÄde genom sin fysiska utformning och hur de pÄverkade andras bemötande av barnet. I resonemanget framstod förÀldrarnas syn pÄ kön som ett kontinuum, dÀr bÄde klÀderna men ocksÄ barnet i sig kunde tillhöra ett kön i högre eller mindre grad..