Detta examensarbete handlar om förskollÀrares tankar och attityder till tvÄsprÄkighet nÀr det gÀller att anpassa den pedagogiska verksamheten utifrÄn tvÄsprÄkiga barns behov. Det handlar Àven om att jÀmföra likheter och skillnader mellan förskollÀrare som kommer frÄn tvÄ samhÀllen med olika sprÄkvillkor. Examensarbetet fokuserar mest pÄ tvÄsprÄkighet med inriktning pÄ finska och svenska. För studien gjordes intervjuer med sju informanter varav sex var förskollÀrare och en var förskolechef. De förskollÀrare som deltog i studien var bÄde en- och tvÄsprÄkiga och kom frÄn tvÄ olika samhÀllen; ett samhÀlle i Sverige dÀr majoritetssprÄket Àr svenska och det andra var ett samhÀlle i Tornedalen dÀr de tvÄ majoritetssprÄken Àr finska och svenska.

FörtÀtning Àr ett planeringsideal som i dag framhÄlls som en viktig hÄllbarhetsstrategi och som har vÀxt sig allt starkare bÄde internationellt och nationellt. StÀdernas tillvÀxt bidrar till att de urbana grönomrÄdenas förutsÀttningar förÀndras och i mÄnga fall pÄverkar förtÀtningen centrala grönomrÄden och grönytor vars kvaliteter och vÀrden riskerar att gÄ förlorade vid exploatering. Syftet i detta arbete har varit att undersöka grönstrukturens betydelse i den tÀta staden. Vidare har syftet varit att genom en fallstudie av Rambergsstaden i Göteborg undersöka grönstrukturens funktion, sÄ som den uppfattas av olika aktörer och aktuell forskning, för att komma fram till vilka konsekvenser för grönstrukturen en förtÀtning av omrÄdet kan leda till. En metodkombination av intervjuer/enkÀt, inventering/kartanalyser samt en litteraturstudie har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna och pÄ sÄ sÀtt belysa arbetets syfte.

Syftet med studien var att beskriva vilken betydelse personalen upplever att ett bra bemötande och en bra boendemiljö har för personer med demens. Vi har valt att intervjua omsorgspersonal som arbetar med personer med demens pÄ ett demensboende. Studien utgick ifrÄn ett personalperspektiv och beskrev vilken betydelse personalen upplever att bemötandet och boendemiljön har för personer med demens. Metoden som anvÀnts har en kvalitativ ansatts dÀr det gjordes intervjuer av sex personal. I analysen av studien framkommer det att bemötandet har större betydelse Àn vad boendemiljön har för att kunna bedriva en god omsorg om personer med demens.

Audiologisk rehabilitering Àr en komplicerad process som ska innehÄlla olika insatser byggda pÄ ett holistisk synsÀtt med medicinska, tekniska och beteendevetenskapliga aspekter involverade. Historiskt har dock den tekniska och medicinska delen ofta fÄtt ta större plats Àn psykosociala bitar i rehabiliteringen.Syftet med studien var att undersöka likheter och skillnader angÄende audiologisk rehabilitering utifrÄn ramverket, ideologin samt praktiken i Danmark, Norge, Sverige och pÄ Island.Metod: För att kunna uppnÄ syftet och fÄ en mer helhetlig inblick i Àmnet delades studien i tvÄ delar (litteraturstudie och enkÀtstudie). Litteraturstudien berörde ramverket i samtliga lÀnder samt ideologin. EnkÀtstudien berörde praktiken i form av audionomens egen syn pÄ audiologisk rehabilitering samt deras uppfattning av tillvÀgagÄngssÀttet pÄ arbetsplatsen.Resultat: En röd trÄd gÄr genom ramverket, ideologin och praktiken i varje land. Vad gÀller dessa huvudpunkter visade studien att det fanns bÄde likheter och skillnader lÀnderna emellan.

SammanfattningI denna studie undersöks förÀldrars attityder till klÀder pÄ smÄ barn ur ett genusperspektiv. Nio förÀldrar, sex med döttrar och tre med söner, intervjuades med en semistrukturerad intervju och intervjuerna analyserades tematiskt utifrÄn socialpsykologisk och genusvetenskaplig teoribildning. FörÀldrarna visade sig navigera genom ett komplext nÀt av förestÀllningar om klÀders betydelse för barnets identitet och klÀdernas genussymbolik hade stor betydelse för de intervjuades beslutsprocess i pÄklÀdningen. Vilken genuskodning klÀdesplagg hade antogs ha betydelse för barnens identitetsskapande process, bÄde genom sin fysiska utformning och hur de pÄverkade andras bemötande av barnet. I resonemanget framstod förÀldrarnas syn pÄ kön som ett kontinuum, dÀr bÄde klÀderna men ocksÄ barnet i sig kunde tillhöra ett kön i högre eller mindre grad..

Syftet med den hÀr studien Àr att med hjÀlp av intervjuer studera och analysera hur elever med olika sociala bakgrunder och pÄ olika gymnasieprogram förhÄller sig till populÀr- och finkultur, till utbildning och skola och syn pÄ framtid. Studien baseras pÄ semistrukturerade intervjuer med Ätta stycken elever som gÄr pÄ en gymnasieskola i en stad i Mellansverige. De resultat som har framkommit har tolkats och analyserats med hjÀlp av begrepp och teoretiskt perspektiv som Àr inspirerat av Pierre Bourdieus kultursociologi.Studien pÄvisar strukturella likheter och skillnader i elevers kulturella praktiker, det vill sÀga hur och vad de tar del av nÀr det gÀller musik, litteratur, filmer, moden, tv-serier med mera. Det framgÄr att eleverna tar del av kultur i en vÀldigt hög utstrÀckning men att det sker pÄ olika sÀtt. Vissa ger uttryck för att vara nÄgorlunda bevandrade i vad som ofta kallas för finkultur i frÄga om litteratur och teaterbesök, samtidigt som andra elever helt saknar kÀnnedom om detta utbud eller dessa genrer.

UtbrÀndhet Àr ett aktuellt och omdebatterat problem och syftet med denna uppsats Àr att bidra till en ökad förstÄelse kring problematiken rörande utbrÀndhet, med fokus pÄ arbetsuppgiftsutformningens betydelse. Forskning gÀllande arbetsuppgiftsutformning indikerar att viss typ av arbetsuppgiftsutformning kan öka respektive minska risken för utbrÀndhet. I vÄrt uppsatsarbete har vi genomfört en studie som adresserar tvÄ primÀrvÄrdsenheter och en enhet pÄ ett sjukhus, för att jÀmföra arbetsuppgiftsutformning och utbrÀndhetsfrekvens mot varandra. Studien innefattar fyra fall som beskriver de respektive enheterna före och efter ett förÀndringsarbete. Efter analys av det empiriska materialet Àr vÄr slutsats att mÄnga samspelande faktorer har betydelse för om en organisation drabbas av utbrÀndhetsproblematik, men sÀrskilt viktiga förefaller dock, efter denna studie, arbetsbelastning, balans mellan krav och resurser, samt tydlighet i arbetet.

Syftet med detta arbete Àr att belysa leken och dess betydelse för barns utveckling och lÀrandet. För att utföra detta arbete har vi anvÀnt oss av tidigare forskning sÄsom tvÄ kÀnda teoretiker, Lev Vygotskij och Jean Piaget. Vi har Àven tagit hjÀlp av bl.a. Gunilla Lindqvist, Birgitta Knutsdotter Olofsson och Ole Fredrik Lillemyr. Empirin samlades in genom intervjuer och observationer av barn och pedagoger pÄ en skola i tre olika skolÄr.

  Syfte: Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga metoder som beskrivits i vetenskaplig litteratur om behandling vid Àtstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum, med sÀrskilt fokus pÄ arbetsterapeutens roll.Metod: Systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes i databaserna Amed, Cinahl, Medline, PsychInfo samt PubMed. Ett flertal kombinationer av sökord anvÀndes. Sammanlagt valdes tio artiklar ut till resultatet efter granskning och vÀrdering.Resultat: Vi har funnit att ett flertal behandlingsmetoder anvÀnds i olika kombinationer för att utforma interventioner som adresserar olika aspekter inom problemomrÄdet. I huvudsak kan metoderna för behandling av Àtstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum indelas i sensoriska och beteendemÀssiga metoder.Slutsats: Slutsatsen av vÄrt resultat Àr att det finns mÄnga olika tÀnkbara metoder som kan anvÀndas i olika kombinationer i interventioner för behandling av barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum med Àtstörningsproblematik.

Titel: Country of Origin som marknadsföringsinstrument- Om betydelsen av ursprungsland vid marknadsföring i ett internationellt perspektiv Problem: Vilken betydelse har ursprungsland (COO) för konsumentens köppreferenser? GÄr det att upptÀcka skillnader i COO-begreppets betydelse för produkter med hög respektive lÄg upplevd risk? Syfte: Att kartlÀgga och förstÄ fenomenet ursprungsland/Country of Origin vid marknadsföring i ett internationellt perspektiv Metod: GenomgÄng och översikt av för kunskapsomrÄdet relevant aktuell litteratur. Kvantitativ undersökning av betydelsen av COO för svenska konsumenters köppreferenser vid hög respektive lÄg upplevd risk. Slutsatser: COO Àr en av flera faktorer som medverkar till att pÄverka konsumentens köpbeslut. Betydelsen av COO som determinant i köpbeslutsprocessen ska inte överskattas, men gÄr heller inte att avfÀrda.

Urininkontinens Àr ett vanligt problem hos barn. Flera studier visar att barn med urininkontinens har sÀmre sjÀlvkÀnsla och livskvalitet Àn sina jÀmnÄriga kamrater. Orsaken till att barn har urininkontinens Àr ofta pÄ en omogen blÄskontroll. Barnet behöver dÄ hjÀlp av sjuksköterska/uroterapeut för att komma till rÀtta med sina problem. Uroterapi- behandlingen har mycket fokus pÄ de fysiska symtomen som urinlÀckage men inte sÄ mycket pÄ hur barnet upplever sin inkontinens utifrÄn sin livskvalitet och sjÀlvkÀnsla.

Denna uppsats syftar till att undersöka likheterna mellan den populÀra klassikern Alice's adventures in Wonderland och Berger och Luckmanns teori om verkligheten som en social konstruktion, samt Anthony Giddens modernitetsbegrepp. För att besvara mitt syfte pÄ ett tydligare sÀtt har jag definierat och fokuserat pÄ sex teman som Äterkommer i boken, i den tidigare forskningen och i teorierna, nÀmligen: vardagsverkligheten, identitet, rationalitet, tid, sprÄk, samt ordning.Efter en genomgÄng av de teoretiska aspekter uppsatsen stödjer sig pÄ har materialet analyserats med hjÀlp av en hermeneutisk cirkel; hur delarna ska tolkas har varit beroende av hur helheten tolkas och hur helheten tolkats har varit beroende av hur delarna tolkats. UppmÀrksamhet vid Äterkommande beskrivningar som liknar varandra i betydelse har varit en viktig del av arbetet för att kunna ge en mer tillförlitlig helhetsförstÄelse. Resultatet av analysen visar att, Àven om det finns delar som kan tolkas annorlunda, sÄ finns det starka likheter mellan boken och teorierna och boken kan förstÄs med dessa perspektiv. Med detta vill jag ocksÄ peka framÄt mot en meningsfull anvÀndning av kulturprodukter i fortsatt sociologisk forskning och undervisning..

Den hÀr uppsatsen syftar till att göra en kartlÀggning av den svenska novellgenren för att konkretisera den sÄ kallade novellboomen som uppstod under 1990-talets mitt och dess anledningar. Vidare undersöks den amerikanske författaren Raymond Carvers betydelse för novellboomen, för att konkretisera och utreda om det finns nÄgon substans i pÄstÄendet om hans pÄverkan pÄ den svenska novellistiken, eller om det istÀllet handlar om en kritikerbaserad genretillskrivning. Detta resonemang förs utifrÄn de berörda författarna, vissa litteraturkritiker och nÄgra bokförlags stÄndpunkter i frÄgan. För att kunna se om hypotesen stÀmmer eller inte har en modell eller ett mönster med de mest generella dragen för Raymond Carvers novellistik sammanstÀllts. Dessa generella mönster har sedan jÀmförts med fyra novellister som debuterade under ovan nÀmnda period, för att se vilka likheter dessa texter och novellister uppvisar med Carvers karakteristiska drag.

SammanfattningI dagens samhÀlle och framför allt i media talas det idag mycket om den stora mÀngden 40-talister som har börjat och som ska gÄ i pension. Det talas om att dessa blivande pensionÀrer kommer att ta med sig mycket viktig kompetens som Àr av stor vikt för de verksamheter dÀr de arbetat. Denna kompetens, menar media, Àr oerhört viktig att bevara sÄ att det fortfarande finns verksamheter som utvecklar sig framÄt, istÀllet för att gÄ bakÄt. Media menar ocksÄ att den försvinnande kompetensen leder till en kris och Àr ett stort hot mot arbetsmarknaden. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka och jÀmföra olika verksamheters handlingsplaner för att hantera de stora pensionsavgÄngar som sker dÄ 40-talisterna lÀmnar arbetsmarknaden. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur ser verksamheterna pÄ de stora pensionsavgÄngarna av 40-talister, som mÄlats upp som ett stort hot i bland annat media?Vad anvÀnder verksamheterna sig av för metoder för att bevara och utveckla den kompetens som finns? Vilka skillnader och likheter finns mellan kunskapsarbeten och industriella arbeten? I vÄr undersökning har vi genomfört sex intervjuer och vi har trÀffat personalansvariga pÄ tre kunskapsintensiva och tre industribaserade verksamheter.

Karlsson, Therese & Nilsson Therese (2011). Arbetet med lÀs- och skrivinlÀrning pÄ tvÄ skolor med olika sprÄkliga karaktÀrer. LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Syftet med vÄrt arbete Àr att synliggöra och öka kunskapen om hur fyra lÀrare arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning. Vi vill Àven uppmÀrksamma likheter och skillnader i deras arbetsmetoder beroende pÄ elevens sprÄkliga förutsÀttningar. TvÄ av lÀrarna arbetar pÄ en skola dÀr de flesta eleverna Àr ensprÄkiga och de andra tvÄ lÀrarna arbetar pÄ en skola som Àr av en flersprÄkig karaktÀr.