Inom den svenska förskolan arbetar en mÀngd personer, vilka till största delen tillhör tvÄ olika yrkesprofessioner, förskollÀrare och barnskötare. Gemensamt för dessa Àr att de tillsammans skall genomföra det uppdrag som beskrivs i lÀroplan för förskolan, Lpfö-98. I min egen yrkesverksamhet som förskollÀrare har jag mött andra förskollÀrare och barnskötare, med deras olika sÀtt att tolka och genomföra uppdraget som finns i Lpfö-98. I dessa möten har jag blivit medveten om hur pedagoger inom olika yrkesprofessioner tÀnker kring uppdragets innehÄll och utförande. De möten och mina funderingar kring detta Àr bakgrunden till denna studie.Syftet med studien Àr att söka efter hur verksamma pedagoger, med olika yrkestillhörighet, inom förskola 1-5 Är erfar samt beskriver att de omsÀtter LÀroplan för förskolan, Lpfö-98.Syftet Àr ocksÄ att analysera om det föreligger nÄgra likheter eller skillnader i erfarande hos dessa tvÄ yrkesprofessioner och i sÄ fall beskriva hur de gestaltar sig.Studien genomförs genom kvalitativa intervjuer med förskollÀrare och barnskötare, vilka arbetar inom förskola med barn frÄn 1 ? 5 Är.

Syftet med studien Àr att belysa nÄgra uppfattningar om modersmÄlets betydelse och modersmÄlsundervisning hos modersmÄlslÀrare, ÀmneslÀrare och elever som deltar i modersmÄlsundervisning.Tidigare forskning om modersmÄl och modersmÄlsundervisning har visat pÄ dess stora roll för sprÄk- och kunskapsutveckling hos andrasprÄkseleverJag har anvÀnt mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer av tre modersmÄlslÀrare, tre ÀmneslÀrare och tre elever som fÄr modersmÄlsundervisning pÄ tvÄ grundskolor.Resultatet visar att informanterna anser att modersmÄlet har stor betydelse för all annan inlÀrning och att det dÀrför Àr viktigt att man satsar pÄ modersmÄlsundervisning. Mitt resultat visar ocksÄ att modersmÄlslÀrare, ÀmneslÀrare och elever Àr medvetna om modersmÄlets betydelse för elevernas identitet och kulturtillhörighet..

I den hÀr uppsatsen undersöks tvÄ vÀsterlÀndska dagstidningars förstasidesbilder somtidningens anslag. Tidningarna Àr Dagens Nyheter, Sverige och The Times,Storbritannien och de studeras under en 3 mÄnadersperiod. Anslagens likheter ocholikheter analyseras utifrÄn bildsprÄkligt perspektiv. HÀr ses tydliga skillnader iDagens Nyheters helhetsperspektiv och The Times personliga anslag som enkonsekvens av deras medvetet valda bildutsnitt. NÀr jag nÀrmare studerar bildernasinnehÄll och funktion ses hÀr tydliga likheter i anslagen sÄsom antal fÀrgbilder och hursvartvita bilder anvÀnds, antal nationella bilder som dominerar, att positiva kontranegativa budskap i bilderna Àr relativt lika representerade och att det finns ettgenerellt negativt budskap i internationell rapportering.

RedovisningsrÀtten Àr ett rÀttsomrÄde som av tradition tillmÀter sedvanerÀtten, dÀr ibland branschspecifik praxis, stor betydelse som rÀttskÀlla. I takt med att redovisningen blivit mer detaljstyrd i lag, samtidigt som antalet redovisningsrekommendationer frÄn normgivande organ som BFN och RR tenderar att tillmÀtas en allt större betydelse som rÀttskÀlla, rÄder dock osÀkerhet om vilken betydelse branschspecifik praxis skall tillmÀtas som rÀttskÀlla. Detta Àr framförallt svÄrt att avgöra eftersom redovisningsrÀtten saknar nÄgon utförligare rÀttskÀllelÀra som förmÄr klargöra vilken inbördes hierarki som skall gÀlla mellan olika rÀttskÀllor.Uppsatsen har funnit att branschspecifik praxis bör tillmÀtas betydelse som rÀttskÀlla och god redovisningssed. Detta gÀller under förutsÀttning att sedvanerÀtt föreligger, praxisen överensstÀmmer med lagstiftningen, Àr kvalitativt godtagbar, den aktuella branschen uppvisar sÀrdrag som inte kan tillgodoses med hjÀlp av övriga rÀttskÀllor och slutligen att den aktuella praxisen anpassas efter och utvecklas i takt med övriga rÀttskÀllorna. Studien har vidare funnit att allmÀnt vedertagen rÀttskÀllelÀra kan fungera som lÀmplig utgÄngspunkt för att avgöra vilken inbördes dignitet en rÀttskÀlla skall tillmÀtas inom redovisningsrÀtten.

NATTARBETARES UPPLEVELSE AV HÄLSA OCH LIVSKVALITET En kvalitativ studie bland nattarbetare inom sjukvĂ„rd och industri Jenny Nilsson Nilsson, J Nattarbetares upplevelse av hĂ€lsa och livskvalitet. En kvalitativ studie bland nattarbetare inom sjukvĂ„rd och industri. Examensarbete i folkhĂ€lsovetenskap10 poĂ€ng. Malmö högskola: HĂ€lsa och SamhĂ€lle, enheten för biomedicinsk laboratorievetenskap, folkhĂ€lsovetenskap och omvĂ„rdnad, 2006. Samtidigt som andelen i arbetskraften som arbetar permanent natt eller oregelbunden arbetstid huvudsakligen förlagt till natten har ökat visar forskning att nattarbete pĂ„verkar hĂ€lsan negativt.

LÄngtidssjukskrivningar har ökat drastiskt pÄ senare Är och Àr ett stort problem i dagens samhÀlle. Det har genom Ären varit stÀndiga debatter och ett flertal studier har gjorts av bl.a. Statens offentliga utredare, Arbetslivsinstitutet och FörsÀkringskassan. Studierna fokuserar ofta pÄ vad lÄngtidssjukskrivningar beror pÄ och dess konsekvenser för samhÀllet. Det Àr framförallt den offentliga sektorn som drabbats hÄrdast, dÀr vÄrd och omsorg stÄr för de högsta sjukskrivningstalen.

Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur den fysiska trÀningen inom ramen för friskvÄrdsarbete bedrivs inom polisen och varför man i dag inte har nÄgra fysiska krav för poliser. Bakgrunden till Àmnesvalet ligger i vÄr uppfattning att det Àr konstigt att det stÀlls fysiska krav pÄ polisstudenter och polisaspiranter men inte pÄ fÀrdiga poliser. Vi har gjort en teoretisk studie inom Àmnet friskvÄrd, frÀmst fysisk trÀning, för att beskriva fördelarna med att satsa resurser pÄ detta samt visa pÄ faktorer som har betydelse för att en friskvÄrdssatsning skall bli framgÄngsrik. Sedan presenterar vi hur polisen och försvarsmakten arbetar med dessa frÄgor inom de respektive organisationerna. Som underlag för informationen har vi frÀmst anvÀnt oss av sakkunniga personer inom de bÄda organisationerna som har intervjuats.

Marie Bertilsson: Allan Edwall som vissÄngare. En stilanalys av en skÄdespelares sound. - Uppsala: Musikvetenskap 2003. 60 p.Syftet med denna uppsats Àr att identifiera typiska drag i Allan Edwalls visor samt att, i möjligaste mÄn, hitta ett samband mellan Edwalls vissÄng och hans skÄdespeleri. De tvÄ första delarna av uppsatsen innehÄller historik om visan samt en biografi om undersökningsobjektet.

Uppsatsens titel: Personalliggaren och det certifierade kassaregistrets betydelse för berörda aktörerUppsatsnivÄ: Kandidatuppsats - ExternredovisningFörfattare: Matilda Rantala och Maria NilssonHandledare: Arne SöderbomProblembakgrund: Svart arbetskraft och oredovisade intÀkter Àr ett stort problem för samhÀllet och som ett steg till att öka kontrollen infördes Lag (2006:575) om sÀrskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m. Statistik visar pÄ tydliga förÀndringar i redovisning av löner men mÀrks förÀndringar bland berörda aktörer.FrÄgestÀllning: Hur bedömer kvalificerade personer inom revisionsbranschen och granskningspersonal pÄ Skatteverket att deras roll har pÄverkats av Lagen om personalliggare och Lagen om certifierat kassaregister?Syfte: Syftet Àr dels att beskriva och analysera hur berörda personer anser att de pÄverkats av införandet av Lag (2006:575) om sÀrskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m., dels att analysera förÀndringarna som dessa lagar fört med sig. För att uppnÄ syftet kommer vi genomföra och analysera intervjuer med bÄde Skatteverket och större och mindre revisionsbyrÄer, pÄ sÄ vis kan vi upptÀcka eventuella likheter och skillnader mellan dessa.Metod: För att fÄ fram relevant data kopplat till vÄr frÄgestÀllning har vi valt att utgÄ frÄn en kvalitativ studie. DÄ det finns fÄ teorier att utgÄ frÄn inom omrÄdet har vi valt ett induktivt angreppssÀtt och pÄ sÄ sÀtt skapa nya teorier.Resultat: Det finns tydliga skillnader bland smÄ och stora revisionsbyrÄer.

BakgrundSamverkan med vÄrdnadshavare Àr en viktig del av förskolans uppdrag. FörskollÀrarna ska enligt lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 13) utveckla förtroendefulla relationer till vÄrdnadshavarna och verksamheterna komplettera hemmen. Hemmets och familjernas behov Àr förÀnderliga.

Abstract Abrahamsson, Jannice & Jakovljev Emilija (2009). SmÄ barns samspel. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö högskola Examensarbetet handlar om de yngsta barnens samspel och hur detta samspel ser ut i för barnen vardagliga situationer. Syftet Àr att fÄ en djupare förstÄelse av hur samspel mellan ett- till tvÄÄringar kommer till uttryck och att Àven göra en jÀmförelse mellan en Äldersintegrerad ett- till tvÄÄrsgrupp och en Äldersblandad ett- till femÄrsgrupp. Följande frÄgestÀllningar har besvarats: ? Hur ser samspelet ut mellan barn i Äldern ett till tvÄ Är? ? Hur ser detta samspel ut i matsituationer och i den fria leken? ? Vilka likheter respektive olikheter finns i de olika undersökningsgrupperna? De teoretiska utgÄngspunkterna har varit utvecklingspsykologen Daniel Sterns fyra relaterandedomÀner, kÀnslan av ett uppvaknande sjÀlv, kÀnslan av ett kÀrnsjÀlv, kÀnslan av ett subjektivt sjÀlv, kÀnslan av ett verbalt sjÀlv och ett sociokulturellt perspektiv med utgÄngspunkt i psykologen Lev Vygotskijs tankar om kreativitetens betydelse för barns lÀrande. För att kunna besvara vÄra frÄgor har vi videofilmat och genomfört observationer pÄ tvÄ olika förskolor.

I Sverige har Livsmedelsverket (2009) analyserat matförgiftningsfall dÀr de fann att bufféervar den grupp av livsmedel som oftast utpekades som smittkÀllor. De beskriver att orsakenbakom smittspridningen dels berodde pÄ att personalen hade bristande kunskap omlivsmedelshygien men ocksÄ för att det förekom dÄlig handhygien.Syftet med studien Àr att fÄ en överblick över hur hygienrutinerna ser ut i ett antalrestaurangers servering av lunchbuffé i Göteborgs stad. Undersökningen avser att utvÀrderahur vÀl livsmedelsverkets rekommendationer följs. Detta genomfördes med hjÀlp avstrukturerade observationer under tvÄ timmar i nio olika restauranger med lunchbuffé. Vidareundersöktes vilka likheter det fanns mellan observerade brister och resultatet avlivsmedelsinspektörernas kontrollrapporter.Studien resulterar i en överblick över vilka livsmedelshygieniska brister som finns irestauranger med lunchbuffé.

Syftet med utvecklingsarbete var att undersöka om elevers medvetenhet om frukostens betydelse för koncentrations- och prestationsförmÄgan förÀndrades genom fördjupade studier i Àmnet. Utvecklingsarbete geomfördes i en Ärskurs Ätta. Arbetet utfördes med hjÀlp av enkÀter och fördjupade studier i Àmnet. Resultatet visade att det delvis gick att förÀndra elevers frukostvanor..

Syftet med denna studie Àr att fÄ en insyn i förskollÀrares avsikter nÀr det kommer till den fysiska inomhusmiljöns betydelse för, och pÄverkan pÄ, barns lek. De fyra frÄgestÀllningarna som stÀlldes var: Vilken betydelse har inomhusmiljön för barns lek enligt förskollÀrarna? Vilka möjligheter har barnen, enligt förskollÀrare, att vara med och pÄverka inomhusmiljön? Vilka avsikter har förskollÀrarna med den fysiska inomhusmiljön? Hur ser inomhusmiljön ut pÄ de olika avdelningarna? Den metod som anvÀnts för studien Àr kvalitativt inriktad, totalt fyra förskollÀrare intervjuades och totalt fyra förskoleavdelningar observerades. Resultatet visade att förskollÀrarna beskrev den fysiska inomhusmiljön som viktig för barns lek. FörskollÀrarna menade att barnen hade möjlighet att vara med och pÄverka inomhusmiljön dÄ förskollÀrarna följde barnens intresse och behov.

Personlighetsdragen openness och extraversion respektive situationsfaktorerna variation, intensitet, samt frekvens och deras pĂ„verkan pĂ„ emotionsregleringsstrategierna reappraisal samt suppression skiljer sig inom yrkesgrupperna vĂ„rd respektive handel. Åtta regressions-analyser med data frĂ„n sammanlagt 178 anstĂ€llda visade att (1) inom vĂ„rden har extraversion, openness, samt frekvens betydelse för reappraisal, och intensiteten pĂ„verkar suppression, och (2) för handel visade sig openness och situationen som helhet ha betydelse för suppression, medan inga samband kunde pĂ„visas för reappraisal. Skillnaderna tyder pĂ„ att det finns ett behov av fortsatt forskning inom emotionsreglering, inriktad pĂ„ skillnader mellan olika yrkesgrupper..