Likheter och skillnader mellan det svenska och det nyzeelÀndska skolsystemet pÄ förskole - och grundskolenivÄ. De tvÄ skolsystemen jÀmförs med hjÀlp av information hÀmtad i intervjuer, enkÀter, skoldokument, artiklar, etc..

Syftet med studien Àr att med en kvalitativ metod beskriva de likheter och olikheter som finnsi ljudlÀggningen av spelfilm och dataspel, samt att undersöka om dataspelsljudlÀggning remedierar filmljudlÀggning. De datainsamlingstekniker som anvÀnts i undersökningen Àr djupintervjuer och litteraturstudier. Intervjupersonerna Àr tvÄ dataspelsljudlÀggare, en dataspelsprogrammerare, en dataspelsproducent och tre filmljudlÀggare. Resultatet visar att det finns mÄnga likheter mellan dataspelsljudlÀggning och filmljudlÀggning. Det som skiljer dem Ät Àr frÀmst tekniken, interaktiviteten och anvÀndandet av dataspelsmotorn.

AbstractDenna studie har underso?kt fotodelningsapplikationen och det sociala na?tverket Instagram. Syftet med underso?kningen har tva? utga?ngspunkter men kan relateras till varandra. Dels avser studien att underso?ka hur ofta informanterna anva?nder Instagram samt hur stor vikt de tillskriver applikationen som en del av deras liv.

Abstract Examensarbetet handlar om lÀrares tankar kring koncentrationssvÄrigheter och om miljön eleverna vistades i har nÄgon betydelse för elevernas koncentrationsförmÄga. Vi ville Àven se om lÀrarna ansÄg att det hade nÄgon betydelse för eleverna med koncentrationssvÄrigheter, var de befann sig, om koncentrationssvÄrigheter visade sig mer eller mindre eller inte alls. Följande huvudfrÄgor anvÀndes för att försöka ta reda pÄ lÀrarnas syn kring Àmnet. Vilka likheter och skillnader finns det i olika lÀrarkategoriers beskrivningar av koncentrationssvÄrigheter? Har den fysiska och pedagogiska miljön enligt lÀrarna betydelse för hur koncentrationssvÄrigheter kan yttra sig? Vilka Àr lÀrarnas uppfattningar om pÄ vilka olika sÀtt den fysiska och pedagogiska miljön gynnar respektive försvÄrar koncentration? Den metod vi anvÀnt oss av Àr kvalitativ intervju dÀr vi intervjuat lÀrare som har olika lÀrarkategorier och jobbar pÄ samma skola.

Föreliggande uppsats Àmnar studera hur pedagoger som arbetar inom förskolans resursavdelningar genom sitt tal konstruerar barnen i behov av sÀrskilt stöd samt försöka förstÄ vilka konsekvenser en sÀrskiljande praktik fÄr för dessa konstruktioner. Studien Àr genomförd pÄ tre resursavdelningar i en kommun i Sverige. Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr kvalitativa gruppintervjuer med arbetslag som fokusgrupper. Som underlag vid intervjuerna har frÄgeomrÄden funnits men samtalen har tagit olika form beroende pÄ vad informanterna har valt att lyfta. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjÀlp av en verktygslÄda hÀmtad frÄn kritisk diskursanalys.

Uppsatsens syfte var att belysa likheter och skillnader i medlemmars kontra avhoppares bild av Knutbyförsamlingen. Forskningsproblemet var motsÀttningen som finns mellan medlem-mars och avhoppares bild av församlingen. ForskningsfrÄgorna var: hur beskriver man? Hur vÀrderar man? Vilka skiljelinjer finns? De olika bilder som respondenterna gav belystes med hjÀlp av socialkonstruktivistisk teori, för att undersöka respondenternas olika bilder av verk-ligheten. För att besvara forskningsproblemet utfördes fyra kvalitativa intervjuer, tvÄ med medlemmar i församlingen och tvÄ med personer som har lÀmnat den.

Nyligen kom ett pressmeddelande fr?n Statiska Centralbyr?n (SCB) att Sverige har den l?gs ta siffran p? antal barn per kvinna i modern tid, 1.43. D?rf?r ?r det relevant att spekulera kring hur Sveriges framtida befolkningsm?ngd kan se ut, b?de p? kort och l?ng sikt. I detta arbete har begrepp unders?kts som populationsstorlek, fruktsamhetstal, f?rs?rjningskvot och befolkningspyramid, och hur dessa ter sig ?ver tid. Fyra scenarier analyserades: of?r?ndrad fruktsamhet, fortsatt nedg?ng, ?verg?ng till ?kning samt en cyklisk utveckling med b?de minskningar och ?kningar.

Denna studie grundar sig pÄ en undersökning dÀr jag har försökt finna likheter mellan raweh och rai. För att kunna hitta eventuella likheter har jag valt att anvÀnda mig av en analysmetod, som heter cantometrics. Med hjÀlp av cantometrics kodningsformulÀr har jag analyserat sex olika musikstycken, tre av raweh och tre av rai. Av de 37 analyspunkter som cantometrics innefattar har jag valt att anvÀnda 25 av dessa i min analys. Efter analysen visade det sig att kodningsresultaten av raweh och rai endast Àr lika i 7 punkter medan de sÀrskiljer sig i de andra 18 punkterna.

Huvudsyftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka eleversattityder till skolmatematiken i skolÄr 4. Vi har Àven jÀmfört vÄrt resultat med litteraturoch forskning för att se likheter och skillnader.Inspirationen till arbetet fick vi av olika forskningsrapporter som visar hur vissa elevertappar intresset för matematik i Äldrarna 10-12. För att undersöka attityden hos elevernagjorde vi en kvalitativ studie av sex elever i skolÄr 4. Resultatet visar att eleverna harbÄde positiva och negativa attityder till Àmnet matematik. Faktorerna bakom dessaattityder Àr olika hos eleverna och kan vara en eller flera.

Nordstrand Sara (2008). Den fria lekens betydelse inom förskolan. The meaning of free play within prescool. Skolutveckling och ledareskap, 90 högskolepoÀng, LÀrareutbildningen, Malmö högskola. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka den fria lekens betydelse och se likheter och skillnader mellan tvÄ förskolor och förskolelÀrare som arbetar dÀr och deras syn pÄ den fria leken. I studien har jag valt att göra fyra djupintervjuer med fyra förskolelÀrare pÄ tvÄ olika förskolor. Hagens förskola i Dalby och PilÀngens förskola i Limhamn.

Anknytning kallas de kÀnslomÀssiga band som utvecklas mellan mÀnniskor. Hur anknytningen gestaltar sig mellan barnet och barnets förÀldrar har betydelse för individens hÀlso- och psykopatologiska personlighetsutveckling och fungerande. Forskningen har identifierat olika anknytningsstilar. Den anknytningsstil en person har, kan förÀndras under hela livscykeln. Syftet med studien var att ta reda pÄ vilka likheter och olikheter som fanns mellan individer med olika anknytningsstilar samt vad som kan ses underlÀtta och försvÄra anknytningstrygghet.

Denna uppsats Àr en empirisk studie om hur förskolepersonal resonerar och tolkar lekens betydelse för barns sociala utveckling, lÀrande och miljö.VÄrt syfte med denna fallstudie Àr att undersöka vad förskolepersonalen pÄ tre förskolor och tre förskoleklasser har för uppfattning nÀr det gÀller lekens betydelse. UtifrÄn vÄr fallstudie dÀr vi har intervjuat sex förskollÀrare har vi fÄtt deras tolkningar och syn pÄ leken, lÀrandet och miljöns betydelse för barns utveckling.I undersökningen har vi arbetat utifrÄn kvalitativa metoder och djupintervjuer. Totalt har sex personer pÄ tre förskolor och i tre förskoleklasser intervjuats och det har endast varit förskollÀrare. Intervjuerna har transkriberats och analyserats i sin helhet. Resultatet frÄn de sex intervjuerna av förskollÀrarna visar att det finns mÄnga likheter i deras tolkningar av lekens betydelse.

I detta arbete redovisas en intervjuundersökning av uppfattningar om barn och elever med Aspergers syndrom. Intervjuerna har genomförts med lÀrare frÄn Aspergersenheter samt behandlingspersonal frÄn barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och barnhabiliteringen. Undersökningen visar hur dessa personer uppfattar symptomen, diagnosen och bemötandet nÀr det gÀller elever och barn med Aspergers syndrom. Arbetet utgÄr bÄde ifrÄn ett individperspektiv samt ett genusperspektiv. Symptomen och diagnosen diskuteras och problematiseras utifrÄn flickors och pojkars skilda förutsÀttningar och behov.

Uppsatsen belyser hederskulturer och hedersrelaterat vÄld frÄn olika perspektiv. Den besvarar frÄgor kring hedersbegrepp som har vuxit fram i Mellanöstern, men Àven i Nordeuropa och förklarar skillnader och likheter kring dessa. Uppsatsen beskriver ocksÄ vilka konsekvenser hederskulturen fÄr för mÀnniskor i Sverige idag..

Det har funnits en speciell mytisk bild av den fornskandinaviska mytologin sedan romantikens fantasifulla epok. Det ges ofta en bild som beskriver gudar och mÀnniskors samspel pÄ ett lekfullt sÀtt. Schamanismen har med sin annorlunda vÀrldsbild stÄtt för nÄgot exotiskt men samtidigt skrÀmmande. I uppsatsen ges en beskrivning av fornskandinavisk sejd och samisk schamanism och en jÀmförelse mellan dessas likheter och skillnader. Genom att söka svar i bÄde den poetiska och prosaiska Eddan, samt Heimskringla söker författaren komponenter för att beskriva det magiska fenomenet sejd.