Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.

Syftet med uppsatsen var att ta reda vilka likheter och skillnader som finns samt hur elever pÄ tvÄ olika skolor i en medelstor svensk kommun upplever ett utvecklingssamtal. Anledning till detta Àr att vi vill veta hur vi ska förhÄlla oss nÀr vi sedan ska ut till skolorna och möta eleverna.Den metodik vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativ enkÀt och intervju. Denna metod valdes för den gav oss möjligheten att frÄga tvÄ klasser om deras erfarenhet och upplevelse av utvecklingssamtal. Samtidigt som intervjuerna gav oss en möjlighet att gÄ in pÄ djupet vad eleverna tycker.Resultatet visade pÄ likheter och skillnader samt hur eleverna upplever utvecklingssamtal. De likheter som har framkommit av resultaten Àr vad som tas upp under samtalet samt vem samtalet Àr till för.

Vi har i arbetet undersökt skillnader och likheter i leken pÄ tvÄ skolgÄrdar, vi har med undersökningen velat studera samspelet mellan skolgÄrdsmiljöns utformning och barns lek, och om det finns lekar som hÀnger ihop med den uppbyggnad den specifika skolgÄrden har. VÄr frÄgestÀllning har under arbetets gÄng varit; Hur ser skolgÄrdsmiljön ut? Vad leker barnen? Vilka skillnader och likheter finns det i leken pÄ de olika skolgÄrdarna? Hur ser pedagogen pÄ skolgÄrden och leken dÀr? Undersökningen har genomförts med hjÀlp av observationer av barns lek pÄ skolgÄrden, kompletterat med intervjuer av barn om hur de ser pÄ sin skolgÄrd och vad de brukar göra dÀr. Vi har valt att intervjua barnen för att se hur vÄra observationer stÀmmer med det barnen berÀttar för oss. Vidare har vi skickat ut en enkÀt till pedagogerna för att fÄ med deras syn pÄ skolgÄrden och dess betydelse för barnens lek. VÄr undersökning har visat att skolgÄrdens uppbyggnad och utformning har stor betydelse för leken som bedrivs dÀr.

Titel: Elevers och lÀrares upplevelser av elevinflytande.Syfte: Med denna studie vill vi fÄ kunskap om hur 12 högstadieeleveroch tvÄ högstadielÀrare upplever elevinflytande pÄ tvÄ olikaskolor. Vi vill ocksÄ se vad det finns för likheter och skillnader ielevernas upplevelser. Dessutom Àr vi intresserade av att se omelevernas och lÀrarens upplevelser av elevinflytande stÀmmeröverens med varandra pÄ respektive skola.Metod: Hermeneutisk metodologi och fenomenologi. Gruppintervjumed 12 elever frÄn tvÄ olika skolor och enskilda intervjuer medtvÄ lÀrare frÄn tvÄ olika skolor.Slutsatser: UtifrÄn studien kan utlÀsas att eleverna pÄ bÄda skolornaexempelvis upplever elevinflytande som viktigt och att deskulle vilja bestÀmma mer, dock vill de inte bestÀmma förmycket. LÀraren pÄ den kommunala skolan upplever blandannat att elevinflytande Àr viktigt men att det inte har sÄ storbetydelse för hennes elever.

Bakgrunden till vÄr studie Àr att naturvetenskap och teknik fÄtt större plats i förskolans lÀroplan samtidigt som studier visat pÄ att det finns brister i arbetet med dessa Àmnen pÄ skolor och förskolor. Syftet med studien var att fÄ syn pÄ likheter och skillnader i hur fyra förskollÀrare, frÄn en Àmnesinriktad och en traditionell förskola, ser pÄ naturvetenskap och teknik samt arbetssÀtt och Àmneskunskapens betydelse. Vi har gjort en kvalitativ studie och som metod valde vi att göra enskilda intervjuer som spelades in med ljudupptagning. De teoretiska utgÄngspunkter som anvÀnts i analysen har fokus pÄ det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att de likheter som finns Àr att förskollÀrarna anser att grunden för barns lÀrande Àr ett utforskande och undersökande arbetsÀtt i samspel med barn och vuxna.

Syftet med studien Ă€r att undersöka vilka faktorer som kan pĂ„verka elevers lĂ€s- och skrivutveckling samt att skildra denna utveckling hos elever i Ă„r ett och Ă„r tre och pĂ„visa likheter och skillnader.Sex elever frĂ„n ett mĂ„ngkulturellt omrĂ„de har studerats i sin lĂ€s- och skrivutveckling. Studien har genomförts med hjĂ€lp av fallstudier, kvalitativa intervjuer, deltagande observationer och performansanalyser. För att skapa ytterligare förstĂ„else för Ă€mnet har Ă€ven intervjuer med lĂ€rare och specialpedagoger genomförts. Den teoretiska delen behandlar den tidiga och fortsatta lĂ€s- och skrivutvecklingen som kan vara jĂ€mförbar med vĂ„ra fallstudiebarns utveckling. Även faktorer som kan vara av betydelse för elevers lĂ€s- och skrivutveckling tas upp.Resultatdelen visar att fallstudiebarnens lĂ€s- och skrivutveckling har övergripande likheter men att varje elev följer sin egen utvecklingsgĂ„ng och pĂ„ nĂ„got sĂ€tt skiljer sig frĂ„n de andra.

Varje Är kommer mÄnga invandrare frÄn olika lÀnder runt om i vÀrlden till Sverige med olika sprÄk, kultur, synsÀtt och traditioner. Detta medför kommunikationsvÄrigheter i mötet med myndigheter sÄsom hÀlso- och sjukvÄrden. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva distriktssköterskans upplevelser av att möta utlÀndska förÀldrar inom barnhÀlsovÄrden. Arbetets metod Àr en explorativ design med en kvalitativ ansats. Sammanlagt intervjuades Ätta BVC distriktssköterskor vilka hade lÄnga erfarenheter inom barnhÀlsovÄrden.  Distriktssköterskorna valdes frÄn tre vÄrdcentraler inom invandrartÀta omrÄden.

Overklighetsk?nslor, b?de som ?verg?ende symtom och i form av diagnosen depersonalisations- och derealisationssyndrom (DDD), f?refaller b?de underbeforskat och underdiagnostiserat. I dagsl?get finns inga generella riktlinjer f?r bed?mning och behandling. Denna studie syftade unders?ka vilka erfarenheter kliniker inom prim?rv?rd och psykiatri har av att m?ta patienter som beskriver overklighetsk?nslor inf?r sig sj?lva och omv?rlden.

Detta arbete har som syfte att dels undersöka hur lÀrare tycker att det fungerar att ha en elev med funktionshinder i sin klass. Dels att undersöka hur eleverna uppfattar sin skolsituation samt att undersöka vilken roll eventuella elevassistenter har, bÄde ur elevens och lÀrarens synvinkel. De resultat jag kommit fram till i mina intervjuer visar att det ur lÀrarsynpunkt fungerar mycket bra med en elev med funktionshinder i klassen. Samtliga lÀrare har ocksÄ varit mycket positiva till elevernas assistenter, de betyder mycket för eleverna. Resultaten visar ocksÄ att eleverna ser positivt pÄ sin skolgÄng, de tycker att det fungerar bra med assistansen och att skolorna Àr sÄ anpassade att de kan ta sig fram överallt.

Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra det retoriska spelet i media runt affÀren mellan Old Mutual och Skandia med affÀren mellan MAN och Scania för att sedan belysa intressenternas roll och betydelse. Uppsatsen utgÄr frÄn Bentemark och Pedersens (2006) studie om retoriska strategier vid ett fientligt bud. UtifrÄn den studien genomför vi en medieanalys av debatten runt MAN:s bud pÄ Scania. VÄrt resultat jÀmförs med det frÄn Bentemark och Pedersen (2006), dÀr bÄde likheter och skillnader upptÀcktes. DÀrefter belyses intressenternas roll i debatten och det sker med hjÀlp av teorier av bland annat Rhenman (1964), om företagets intressenter, och Mitchell et al.

Bakgrund: Lidande Àr den mest centrala kÀnslan för patienten och kan orsakas av en förlust av mÀnniskans sjÀlv. Den lidande mÀnniskans livsvÀrld Àr inte den fysiska vÀrld hon lever i utan vÀrlden som hon lever den. Att sjuksköterskan och den lidande mÀnniskan uppfattar varandra som unika individer Àr en förutsÀttning för att en mellanmÀnsklig relation ska Àga rum. Historisk sett har vÄrdandet alltid varit ett kvinnodominerat yrke men mÀnnen har alltid figurerat i yrkets periferi. I modern tid har det blivit allt vanligare med manliga sjuksköterskor men det finns fortfarande ett motstÄnd frÄn samhÀllet och mÄnga barriÀrer för mÀn i omvÄrdnaden.

Huvudsyftet med vĂ„r uppsats Ă€r att jĂ€mföra huruvida den upplevda arbetssituationen skiljer sig om arbetsplatsen drivs i privat eller offentlig regi. För att kunna utröna huvudsyftet kommer vi Ă€ven som delsyfte undersöka om det finns nĂ„gra organisatoriska skillnader eller likheter arbetsplatserna emellan och om dessa faktorer kan leda till att arbetssituationen uppfattas annorlunda. Vi har anvĂ€nt oss av HRM-teorier och HSO-teori för att kunna analysera skillnader och likheter. Vi kom fram till att Ă€gandeformen har betydelse för hur sjuksköterskorna upplever sin arbetssituation. Ägandeskapet spelar dock mindre roll nĂ€r det kommer till huruvida arbetsupplevelsen Ă€r positiv eller ej.

Sammanfattning Varje dag nÀr barn kommer till skolan sÄ möter de inte bara sina klasskamrater och lÀrare, utan de gör ocksÄ ett möte med sin fysiska miljö, vilken till största delen Àr planerad och utformad av oss pedagoger som Àr verksamma dÀr. Eleverna tillbringar en stor del av sin tid i en miljö som de kan pÄverka i ringa omfattning men som vi Àr övertygade om har en stor betydelse för deras syn pÄ lÀrande och utbildning. Syftet med det hÀr arbetet Àr att studera och jÀmföra den fysiska inlÀrningsmiljön pÄ tvÄ olika skolor inom tvÄ olika pedagogiska inriktningar, vilka Àr Montessori och Waldorf. Vi valde dessa tvÄ inriktningarna dÄ de utifrÄn sett har miljöer som avviker kraftigt frÄn vÄr svenska traditionella skolmiljö. VÄra frÄgestÀllningar Àr hur de fysiska miljöerna ser ut inom de tvÄ pedagogikformerna och vilka tankar som ligger bakom utformandet av dessa. Vilka skillnader respektive likheter finns det mellan dem bÄda? Vilken uppfattning har pedagogerna om miljöns betydelse för elevernas lÀrande och vÀlbefinnande? Vi har som metod i vÄr undersökning anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med tvÄ pedagoger och observationer med bilddokumentering.