Syftet med denna litteraturstudie Àr att hitta likheter och skillnader mellan waldorfskolans grundtankar och den kommunala skolans grundtankar samt idéer om textilslöjd inom de bÄda verksamheterna. Dessutom vill jag hitta kvaliteter inom bÄda skolformerna som jag kan anvÀnda mig av i min kommande undervisning. För att hitta likheter och skillnader har jag anvÀnt en komparativ analys. Studien beskriver de bÄda skolformernas grundtankar samt idéer kring slöjd utifrÄn litteratur som behandlar verksamheternas grundlÀggande mÀnniskosyn, kunskapssyn och skolans roll samt syn pÄ slöjd. Resultatet visar att likheterna Àr fler och skillnaderna fÀrre Àn jag frÄn början trodde, men de skillnader som finns Àr relativt stora..

I detta arbete redovisas en intervjuundersökning av uppfattningar om barn och elever med Aspergers syndrom. Intervjuerna har genomförts med lÀrare frÄn Aspergersenheter samt behandlingspersonal frÄn barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och barnhabiliteringen. Undersökningen visar hur dessa personer uppfattar symptomen, diagnosen och bemötandet nÀr det gÀller elever och barn med Aspergers syndrom. Arbetet utgÄr bÄde ifrÄn ett individperspektiv samt ett genusperspektiv. Symptomen och diagnosen diskuteras och problematiseras utifrÄn flickors och pojkars skilda förutsÀttningar och behov.

Syftet med detta examensarbete var att studera vilka strategier barnen anvÀnde nÀr de sorterade material i nÀrvaro av en pedagog och pÄ egen hand. Metoden som anvÀndes var kvalitativ forskningsmetod. Datainsamling bestod av Ätta observationstillfÀllen, sammanlagt fyra observationer av barn med pedagoger och fyra till utan pedagoger. I vÄr studie valde vi fyra barngrupper och inom varje grupp valde vi tre barn, sammanlagt 12 barn. VÄrt syfte med observationerna var att undersöka barnens lösningsstrategier vid deras lek med knappar och djur.

SprintintervalltrÀning (SIT) och högintensiv intervalltrÀning (HIIT) Àr relativt nya trÀningsmetoder som anvÀnds av bÄde idrottsaktiva och motionÀrer för att öka bÄde prestationsförmÄga och hÀlsofrÀmjande fysiologiska effekter. Syftet av denna studie var dÀrmed att undersöka de fysiologiska förÀndringar som uppkom efter tvÄ veckors SIT och HIIT hos tio unga, friska motionÀrer. Försökspersonerna delades in i tvÄ homogena grupper, en SIT-grupp (n = 5) och en HIIT-grupp (n = 5). De bÄda grupperna utförde fyra förtester för att faststÀlla kroppssammansÀttning, anaerob effekt, benstyrka och maximal syreupptagningsförmÄga innan en tvÄ veckors trÀningsintervention startade. Under det första intervallpasset mÀttes de akuta effekterna av trÀningen och efter avslutad trÀningsperiod upprepades förtesterna för att pÄvisa eventuella fysiologiska förÀndringar.

Det rÄder tuff konkurrens bland företagen för att fÄ konsumenterna att vÀlja just deras produkter. Det handlar om att profilera sig och skapa ett attraktivt utbud som ska Äterspegla företagets roll pÄ marknaden. För att skapa framgÄng idag krÀvs det ett stort vetande samt information för att förstÄ konsumenters köpbeteende och genom detta kan man tillfredsstÀlla kundernas behov bÀttre Àn konkurrenterna.Att konsumtionen ökar kraftigt rÄder det ingen tvekan om dÄ vi i snitt besöker vi dagligvaruhandeln varannan dag. Att svenskarna dricker mycket kaffe kommer inte heller som nÄgon nyhet och dÀrför Àr det vÀsentligt att ta reda pÄ vilka kriterier som ligger till grund för svenska kaffekonsumenters köpbeslut.Denna rapport kommer hÀrmed att fokusera pÄ konsumenternas köpprocess och vilka kriterier som Àr av störst betydelse nÀr det kommer till val av kaffesort. RÄder det nÄgra skillnader och likheter nÀr det kommer till genus och Äldersperspektiv.

SprintintervalltrÀning (SIT) och högintensiv intervalltrÀning (HIIT) Àr relativt nya trÀningsmetoder som anvÀnds av bÄde idrottsaktiva och motionÀrer för att öka bÄde prestationsförmÄga och hÀlsofrÀmjande fysiologiska effekter. Syftet av denna studie var dÀrmed att undersöka de fysiologiska förÀndringar som uppkom efter tvÄ veckors SIT och HIIT hos tio unga, friska motionÀrer. Försökspersonerna delades in i tvÄ homogena grupper, en SIT-grupp (n = 5) och en HIIT-grupp (n = 5). De bÄda grupperna utförde fyra förtester för att faststÀlla kroppssammansÀttning, anaerob effekt, benstyrka och maximal syreupptagningsförmÄga innan en tvÄ veckors trÀningsintervention startade. Under det första intervallpasset mÀttes de akuta effekterna av trÀningen och efter avslutad trÀningsperiod upprepades förtesterna för att pÄvisa eventuella fysiologiska förÀndringar.

SamhÀllet idag blir alltmer mÄngkulturellt. Syftet med föreliggande studie var att undersöka uppfattningar om smÀrta och smÀrtuttryck hos kvinnor frÄn olika kulturer, frÄn sÄvÀl ett patient- som ett vÄrdpersonalperspektiv. Teoretisk referensram för litteraturstudien var Joyce Travelbees teori om mellanmÀnskliga aspekter i omvÄrdnaden. Litteraturstudien Àr baserad pÄ Forsberg och Wengströms (2003) metod för att genomföra systematiska litteraturstudier. Resultatet mynnade ut i en rad skillnader och likheter som har bearbetats i olika kategorier dÀr de viktigaste resultaten pekade pÄ att det finns bÄde skillnader och likheter i smÀrtupplevelse och smÀrtintensitet hos kvinnor frÄn olika kulturgrupper.

Examensarbetets syfte Àr att studera hur nyexaminerade grundskole- och gymnasielÀrareupplever sig ha beredskap för sitt kommande yrkesliv.Studien har genomförts med fem semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet haranalyserats utifrÄn en fenomenografisk ansats dÀr vi har försökt finna likheter och avvikelseride intervjuades uppfattning angÄende sin beredskap. Vi har Àven undersökt likheter ochskillnader mellan de intervjuades uppfattningar och de komplexa problem somlitteraturstudien belyser.Samtliga intervjuade lÀrare uttrycker att de inte kÀnde sig förberedda för yrkesrollen. Definner en trygghet i sina Àmneskunskaper de fÄtt frÄn utbildningen men saknar beredskap förexempelvis konflikthantering och dokumentation. Det finns likheter i de intervjuadesuppfattningar kring vilka saker som var mest komplexa.

I Det var bÀttre förr! Eller? En komparativ textanalys av kursplanen i Religionskunskap A och Àmnesplanen i Religionskunskap 1 Àmnar vi att undersöka vilka likheter och skillnader kursplanen i Religionskunskap A gentemot Àmnesplanen i Religionskunskap 1 uppvisar. Dessutom vill vi undersöka vad de eventuella förÀndringarna kan innebÀra för lÀraren i sin yrkesutövning. Metoden för vÄr undersökning utgörs av en innehÄllsmÀssig textanalys med utgÄngspunkt i Lennart Hellspongs och Per Ledins analysmetod för brukstexter. VÄr teori grundar sig i Ulf P.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka skillnader och likheter det finns mellan bassolon som spelas i pop/rockgenren och de som spelas i jazzgenren. I undersökningen plankades totalt 15 solon, 7 frÄn rockgenren och 8 frÄn jazzgenren, och skrevs ned pÄ noter. Dessa analyserades sedan och jÀmfördes mellan genrerna. Undersökningen visade att det finns skillnader men ocksÄ likheter mellan bassolon i de olika genrerna. De största likheterna var att mollpentan och bluesskalan anvÀnds i bÄda genrerna och de största skillnaderna var att i jazz anvÀnds Àven approach notes, genomgÄngstoner med mera.

Inkahealing Àr en relativt ny företeelse pÄ den religiösa arenan, men har redan etablerat organisationer i elva vÀstlÀnder. Inkahealing har uppenbara ytliga likheter med New age-rörelsen, men ingen tidigare forskning finns pÄ detta omrÄde. MÄlet med denna uppsats Àr ett jÀmföra Inkahealing med New age för att utröna var denna nya rörelse egentligen hör hemma. Undersökningen visar att det finns grundlÀggande likheter mellan Inkahealing och New age, med endast fÄ undantag. En klar slutsats begrÀnsas dock samtidigt av problematiken kring begreppet New age..

Syfte: Föreliggande studies syfte Àr att undersöka pedagogers, specialpedagogers och elevers beskrivningar om koncentration och koncentrationssvÄrigheter. Focus Àr likheter och skillnader i deras beskrivningar. Studiens forskningsfrÄgor Àr:? Vilka likheter och skillnader finns i beskrivningarna av koncentration och koncentrationssvÄrigheter?? Vilka synsÀtt utrycks, gÀllande vad som erbjuds i skolmiljön gÀllande arbetssÀtt/metodik och organisation?? Hur tÀnker pedagoger, specialpedagoger och elever kring de faktorer som gynnar respektive försvÄrar koncentration?? Beskriver pedagoger, specialpedagoger och elever att det finns utvecklingsmöjligheter av koncentrationsförmÄgan?Metod: Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ intervjustudie med tvÄ elevgrupper, fyra pedagoger och tvÄ specialpedagoger. Vid intervjuerna anvÀndes halvstrukturerade frÄgor.

I Det var bÀttre förr! Eller? En komparativ textanalys av kursplanen i Religionskunskap A och Àmnesplanen i Religionskunskap 1 Àmnar vi att undersöka vilka likheter och skillnader kursplanen i Religionskunskap A gentemot Àmnesplanen i Religionskunskap 1 uppvisar. Dessutom vill vi undersöka vad de eventuella förÀndringarna kan innebÀra för lÀraren i sin yrkesutövning. Metoden för vÄr undersökning utgörs av en innehÄllsmÀssig textanalys med utgÄngspunkt i Lennart Hellspongs och Per Ledins analysmetod för brukstexter. VÄr teori grundar sig i Ulf P.

Pipeline a?r na?got som det talas mycket om inom VFX produktion. Studien underso?ker arbetsmetoderna hos olika VFX fo?retag i England och Sverige. Fra?gor om hur fo?retagen arbetar i sin pipeline, vad en pipeline a?r samt vilka mjukvaror de va?ljer att arbeta med fo?r att fa? fram sina resultat sta?lls.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur lÀrare resonerar kring vad som pÄverkar elevers och lÀrares motivation och om det finns nÄgra likheter mellan det som lÀrarna uttrycker betydelsefullt pÄ elevnivÄ och lÀrarnivÄ. Arbetet försöker ocksÄ söka svar pÄ vad lÀrarna uttrycker att skolledare har för betydelse i sammanhanget och i sÄ fall pÄ vilka sÀtt ledaren har betydelse.Teori: Arbetet handlar om forskning med anknytning till begreppen motivation, lÀrande, ledarskap och skolutveckling. Olika ledarskapsteorier lyfts fram med fokus pÄ kollegialt lÀrande och distribuerat ledarskap. Uppsatsen skriven ur ett school-improvement perspektiv. Metod: Studien Àr en ett kvalitativt arbete och bygger pÄ fem halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt 20 lÀrare pÄ olika enheter.