Syftet med undersökningen var att studera pedagogers upplevelser av barns motorik i förskolemiljö. För att fördjupa samt tydligare beskriva syftet valdes nÄgra frÄgestÀllningar ut: Hur upplever pedagogerna motorikens betydelse i det sociala samspelet? Hur upplever pedagogerna motorikens betydelse i lÀrandet? Vad kan pedagogerna göra för att hjÀlpa barn med den motoriskautvecklingen? För att undersöka studiens syfte anvÀndes kvalitativa intervjuer, som genomfördes med fem stycken verksamma pedagoger i tvÄ förskolor. Resultatet visade att pedagogerna har olika erfarenheter och upplevelser av begreppet motorik, men att pedagogerna gemensamt lyfter vikten av motorikens betydelse för barns utveckling. Studiens slutsats Àr att pedagogerna samt tidigare forskning och litteratur lyfter motorikens betydelse för barns fortsatta utveckling.

Bakgrund: Syftet Àr att undersöka hur elever med ADHD har upplevt sin skoltid samt hur eleverna anser att lÀrare bemöter elever med ADHD. Metod: Genom kvalitativa metoder har sex vuxna personer med diagnosen ADHD intervjuats. Undersökningen utgÄr ifrÄn tre frÄgestÀllningar om hur elever med ADHD har upplevt sin skolgÄng, vilka relationer de haft till lÀrare och hur anpassning av undervisning sett ut. De teoretiska utgÄngspunkterna för undersökningen Àr socialkonstruktivismen och relationella perspektivet. Analysen utgÄr utifrÄn en hermeneutisk ansats.

Titel: En studie om skillnader och likheter i beslutsprocessen mellan IT-investeringar och traditionella investeringar. Författare: Per Karlsson och Fredrik Peterson Handledare: Emil Numminen Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 poÀng Syfte: Uppsatsen skall försöka ge en bild av hur företag resonerar nÀr de gör en IT-investering för att pÄ sÄ vis ta reda pÄ varför beslutsprocessen ser ut som den gör. Metod: Studien Àr gjord med en kvalitativ ansats, studie har genomförts pÄ Tarkett Sverige AB i Ronneby. Vi har genomfört intervjuer med ekonomichef pÄ Tarkett Sverige AB i Ronneby. Teori: De vanligaste metoderna för investeringsbedömning Àr nuvÀrdesmetoden, internrÀntemetoden och paybackmetoden. Forskare anser dock att dessa metoder inte Àr lÀmpliga att anvÀnda vid bedömning av IT ? investeringar dÄ de inte Àr gjorda för IT ? investeringars karaktÀristiska egenskaper sÄsom nyttor som uppstÄr sent och omfattande indirekta kostnader som kan vara vÀl dolda. Slutsats: Studien visar att alla investeringar följer samma procedur och bedöms med hjÀlp av samma modell, men att skillnaden ligger i vilken personal som berörs av de olika investeringarna dÄ det Àr den personal med mest expertis i omrÄdet som arbetar med investeringen..

Syftet med denna studie var att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om barns fria och styrda lek samt dess betydelse för utvecklingen. Hur beskriver personalen tillÀmpning av lek i förskolan? Vilka uppfattningar har förskolepersonalen om barns lek? Hur beskriver förskolepersonalen lekens betydelse för barns utveckling? I denna kvalitativa undersökning anvÀnde vi oss av frÄgeformulÀr med öppna frÄgor dÀr 25 respondenter frÄn tvÄ olika orter deltog. Resultatet visade att en variation av den fria och styrda leken bör anvÀndas i verksamheten eftersom de kompletterar varandra och barnet fÄr möjligheten att utvecklas optimalt. Personalen var ocksÄ överens om att leken har stor betydelse för barns utveckling dÄ barnen kan stÀrka flera olika förmÄgor som till exempel det sociala samspelet.

SammanfattningDagens globala samhÀlle innebÀr att mÄnga företag vÀljer att satsa pÄ marknader i andra lÀnder. Ett problem som kan uppstÄ Àr att kommunikationen missförstÄs av mottagarna och det dÀrigenom blir en kostsam och misslyckad marknadssatsning. För att motverka problemet har vi undersökt vilka kulturella skillnader som finns mellan vÀst- och östvÀrlden och hur de pÄverkar uppfattningen av visuell kommunikation i form av logotyper. Arbetet syftade Àven till att öka förstÄelsen för vilka likheter och skillnader som pÄverkar hur visuella element sÄ som fÀrg, typsnitt, form och symbol uppfattas samt hur de kan betraktas som globala.Syftet med examensarbetet var att undersöka hur visuell kommunikation, i form av logotyper, uppfattas i vÀst- och östvÀrlden. I syftet ingick Àven att ta reda pÄ vilka kulturella skillnader som pÄverkar vad vi uppfattar samt att undersöka hur de visuella elementen kan anvÀndas för att fÄ logotyper att uppfattas som globala i bÄde Sverige och Kina.

Hembesök hos nyblivna förÀldrar har sedan lÀnge varit en vanlig arbetsmetod inom barnhÀlsovÄrden för att lÀra kÀnna barnet och dess familj samt etablera en relation till nyblivna förÀldrar. En god relation mellan distriktssköterska och förÀldrar Àr en förutsÀttning för att kunna samarbeta kring barnet, vilket har betydelse för barnets hÀlsa och utveckling. Idag har hembesöket förflyttats till mottagningen pÄ flera hÄll i landet. Syftet med studien Àr att beskriva distriktssköterskans upplevelse av platsens betydelse för att kunna skapa en god relation vid första mötet med nyblivna förÀldrar. I studien har sju distriktssköterskor intervjuats och datamaterialet har analyserats utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med vĂ„r studie Ă€r att genomföra observationer för att kvalitativt undersöka vilka strategier, bĂ„de tillvĂ€gagĂ„ngsmĂ€ssiga strategier samt matematiska strategier, elever anvĂ€nder sig av vid matematiska problemlösningsuppgifter med olika kontexter. I vĂ„rt fall ligger kontextens skillnad i om uppgiften Ă€r verklighetsnĂ€ra eller inte. Tidigare forskning visar bland annat att elever lĂ€ttare anvĂ€nder sig av sina erfarenheter om uppgiften Ă€r verklighetsnĂ€ra. NĂ€r det gĂ€ller matematiska strategier visar forskare pĂ„ vikten av att elever kan se likheter och skillnader till uppgifter som eleven stött pĂ„ tidigare. Även det positiva med interaktion belyses av forskare.

Denna studie behandlar hur flickor och pojkar uttryckte sig nÀr de skrev i datorn i skrivpar, enligt metoden Att skriva sig till lÀsning, ASL. Vi var nyfikna pÄ om det fanns olikheter i deras skrivprocesser. Syftet var att observera och presentera eventuella likheter och skillnader mellan flickor och pojkar i Ärskurs 1. Vi bröt ner syftet i fyra frÄgestÀllningar som sökte svar pÄ om flickorna respektive pojkarna, i de olika skrivparen, visade pÄ skillnader/likheter gÀllande uttryckssÀtt i kommunikation och motorik, i texternas innehÄll samt i deras koncentrationsförmÄga under pÄgÄende arbete. Eftersom vi ville fÄ med sÄ mycket information och kunskap som möjligt valde vi att göra observationer, textanalyser samt ljudinspelningar.

SprÄkets betydelse för mÀnniskans utveckling Àr viktig för individens utveckling. SprÄket ger oss möjligheten till en god kognitiv förmÄga och vÀgleder oss fram till vÄr identitet och personlighet. Genom sprÄket uttrycker vi vem vi Àr och vad vi vill. Men vad hÀnder om sprÄket inte blir en sjÀlvklarhet och om vi inte fÄr tillgÄng till det? Den hÀr studien handlar om vilken betydelse sprÄket har för döva, hörselskadade och personer med cochleaimplantat och vad som hÀnder om de inte fÄr tillgÄng till det sprÄk de Àr i behov av..

Syftet med denna studie Àr att göra en jÀmförelse av svenska för invandrare (sfi) i tvÄ kommuner, en liten kommun och en medelstor kommun. Samt undersöka sfistuderandes erfarenheter, behov och berÀttelser om önskemÄl av studie- och yrkesvÀgledning. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ intervjustudie med fem respondenter. Respondenterna Àr tvÄ sfi-studerande med utlÀndsk bakgrund som studerar pÄ vuxenutbildningen, tvÄ rektorer och en studie- och yrkesvÀgledare. De teorier som i första hand har anvÀnds finns inom sociologiska forskningsfÀlt som förklarar varför mÀnniskor handlar pÄ en viss sÀtt och hur behoven styr individens beteende.

Borttagning av kroppshÄr Àr ett utbrett fenomen bland kvinnor i vÀstvÀrlden men det riktas lite uppmÀrksamhet Ät detta inom forskningen. Det finns ingen vetenskaplig undersökning om betydelsen av borttagning av kroppshÄr bland kvinnor i Sverige.Den hÀr studien undersöker kvinnors upplevelser av sitt kroppshÄr genom sina personliga hÄrborttagningshistorier. Studien bygger frÀmst pÄ en fenomenologisk ansats, men har Àven inslag av grundad teori. Den baseras pÄ kvalitativa intervjuer med ett urval av sex vuxna kvinnor i Äldrarna 27-41 Är. Resultaten presenteras i följande teman: Normer; Identitet; KroppsvÄrd; Attraktion och Kvinnlighet; samt Tidsutrymme och uttrycker den diversifierade essensen ur kvinnornas upplevelser av fenomenet.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka likheter och skillnader mellan undervisningsÀmnena svenska och svenska som andrasprÄk. Jag frÄgar mig vilka huvuddrag som kan urskiljas i synen pÄ svenskÀmnet samt i den pÄgÄende diskussionen kring svenska som andrasprÄk. Jag vill ocksÄ veta vilka centrala likheter och skillnader som finns i Skolverkets Àmnesbeskrivningar för svenska och svenska som andrasprÄk. Vidare undrar jag hur lÀrare som undervisar eller har undervisat i bÄde svenska och svenska som andrasprÄk i grundskolans senare Är, pÄ gymnasiet eller komvux ser pÄ sina respektive Àmnen i sin helhet. Slutligen frÄgar jag mig om det finns fog att tala om tvÄ olika svenskÀmnen. För att kunna besvara mina tvÄ första frÄgestÀllningar har jag dels lÀst litteratur om svenskÀmnets uppdelning och inlÀgg i den aktuella diskussionen kring svenska som andrasprÄk, dels Skolverkets Àmnesbeskrivningar av Àmnena.

En beskrivande och problematiserande studie om stödgruppsarbete som metod i socialt arbete. I studien beskrivs fem olika verksamheter som arbetar med barn som har vÀxt upp med missbruk i familjen.I studien beskrivs hur de professionella, stödgruppsledarna ser pÄ och arbetar med den problematik som kan finnas hos barn som vÀxer upp med missbruk. Den handlar om hur stödgruppen hjÀlper barnen och de unga, hur olika förutsÀttningar i de intervjuades verksamheter pÄverkar arbetet samt vilken betydelse ledarnas egen roll har i stödgruppsarbetet. Stödgruppledarnas uppfattningar har kopplats till forskning och teorier om barn som vÀxer upp med missbruk, teorier för socialt arbete samt tidigare forskning pÄ omrÄdet stödgrupper. Slutsatserna av resultat och analys Àr att det finns mÄnga olika sÀtt man kan bedriva stödgruppsarbete pÄ och att olika förhÄllningssÀtt till problematiken kan ha betydelse för arbetet.

Med denna C-uppsats vill vi belysa bloggens betydelse för den unga blogglÀsaren i Halmstad och Laholmskommun.  Genom tre teman som Àr konsumtion, livsstil och intrycksstyrning vill vi fÄ en ökad förstÄelse för bloggens betydelse för den unga kvinnans sjÀlvkÀnsla med fokus pÄ blogglÀsaren och bloggerskan.   Metodtriangulering var grunden för vÄr metodologiska utgÄngspunkt. Vi har tittat pÄ skriftliga kÀllor, tidigare forskning och tre bloggare som vi sedan intervjuat. Samt en enkÀtundersökning som utfördes bland elever pÄ olika gymnasieskolor i Halmstad och Laholm, vi lÀmnade ut totalt 105 enkÀter. För att ge undersökningen en bÀttre bild av hur lÀsaren upplever bloggen intervjuade vi Àven tre blogglÀsare. Vi har kommit fram till att bloggen har stor betydelse för den unga kvinnans sjÀlvkÀnsla och vi belyser detta ur en bredare kulturell synvinkel. .

Genom att titta pÄ tre stycken TV-program; Arga Snickaren, LyxfÀllan och Rent hus har jag undersökt hur experterna/coacherna i TV-programmen verkar, vad Àr det för budskap och moral som de förmedlar samt vilken betydelse det kan fÄ. För att förstÄ och analysera mitt material har jag anvÀnt mig av de teoretiska utgÄngspunkterna; orent och rent, privat och offentlig sfÀr, experter och coacher samt moral. Jag har valt att titta pÄ TV-programmen och dÀrefter jÀmföra materialet för att förstÄ och utskilja mönster och strukturer, skillnader och likheter. Jag har anvÀnt mig av den klassiska dramaturgin som ett slags utgÄngspunkt för att förstÄ uppbyggnaden av TV-programmen. Experterna/coacherna verkar pÄ olika sÀtt i respektive TV-program. Den gemensamma nÀmnaren Àr att experterna/coacherna ska bidra med en kunskapsförmedling kring den problematiska situation som deltagarna befinner sig i. Hur detta sker skiljer sig mellan TV-programmen, allt frÄn renodlad kunskapsförmedling till ett slags moralpredikan dÀr experten fostrar deltagaren i att förÀndra sitt beteende och bli en god samhÀllsmedborgare, allt enligt normen.