I denna studie anvÀnds en kvantitativ metod i form av enkÀtstudie som Àr till för att ta reda pÄ karaktÀrsÀmneslÀrares och kÀrnÀmneslÀrares undervisningsmetoder. Studien har genomförts pÄ gymnasieskolan dÀr författarna arbetar. För att fÄ ut mer av enkÀtmetoden sÄ ges de responderade möjlighet till att kommentera kring sina tankar pÄ varje frÄga. Syftet med studien var att ta reda pÄ eventuella skillnader och likheter mellan karaktÀrsÀmneslÀrarna och kÀrnÀmneslÀrarna pÄ skolan. I litteraturgenomgÄngen redovisas centrala begrepp, tidigare forskning, förhÄllanden som styr inlÀrningen och olika undervisningsmetoder.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur förskollÀrare i förskola och förskoleklass ser pÄ den pedagogiska inomhusmiljön samt vilken betydelse de anser att inomhusmiljön har för barns lÀrande. FrÄgestÀllningarna Àr följande:? Hur anser förskollÀrarna att en pedagogisk inomhusmiljö bör utformas och hur utformar de den, för att utveckla barns lÀrande?? Vilken betydelse anser förskollÀrarna att inomhusmiljön och materialet har för barns lÀrande?? PÄ vilket sÀtt uttrycker förskollÀrarna att barns olika behov kan tillgodoses genom inomhusmiljön och materialet?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes intervjuer med förskollÀrare i bÄde förskola och förskoleklass. För att underlÀtta intervjuerna tog vi hjÀlp av en intervjuguide.Resultatet visar att alla respondenterna uttrycker att inomhusmiljön har stor betydelse för barns lÀrande i förskola och förskoleklass. Respondenterna menar att det Àr viktigt att utgÄ frÄn barnens intressen och behov, nÀr inomhus-miljön utformas.

Denna studie bygger pÄ observationer av fri lek i sÄvÀl förskolan som förskoleklassen. I bÀgge verksamheterna Àr konflikter och konflikthantering vardagsmÀssiga inslag dÄ barn och elever stÀndigt arbetar med sina inbördes relationer. Fokus har i denna studie riktat sig mot att ta fasta pÄ de strategier som barn respektive elever anvÀnder sig av för att hantera konflikter som tillstöter under den fria leken, mÄnga gÄnger för att kunna leda samspelet sinsemellan vidare. FrÄgestÀllningarna som legat till grund för studien berör vilka strategier barn i förskolan respektive elever i förskoleklass anvÀnder sig av för att hantera konflikter. Samt huruvida det finns likheter och skillnader i hur barnen och eleverna hanterar konflikter i förskolan respektive förskoleklassen.

Hur valet av karriÀr ter sig för individen har varit ett forskningsfÀlt i ca. 100 Är. Syftet med studien var att undersöka förÀldrars, kamraters, studievÀgledares, statusens och sjÀlvförverkligandets pÄverkan pÄ gymnasie- och yrkesvalet för elever i nionde klass. Likheter och skillnader mellan yrkesgymnasieintresserade och högskoleintresserade elever undersöktes utifrÄn faktorerna. Fem yngre mÀn och tre yngre kvinnor i Ärskurs nio som gjort sitt val till gymnasiet valdes ut till intervjuer.

Denna uppsats handlar om vad skönlitteraturen kan ha för betydelse för barns utveckling och hur man kan arbeta för att vÀcka barns lÀsglÀdje. Det Àr av högsta relevans att vara medveten om detta eftersom barnets utveckling kan pÄverkas av skönlitteraturen. I vÄr litteraturgenomgÄng behandlar vi Àmnet. Det vi fann intressant att undersöka var pedagogers och förÀldrars medvetenhet kring detta. Syftet med vÄr undersökning Àr att synliggöra pedagogers och förÀldrars kunskap om skönlitteraturens betydelse för barn och arbetet kring att vÀcka lÀsglÀdje.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa rummets vikt i en skapande kultur, samt belysa pedagogens tankesÀtt kring uppbyggnaden av det skapande rummet. Detta har skett pÄ tvÄ olika förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Vi har anvÀnt oss av tre materialinsamlingsmetoder; observation, fotografering och halvstrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex olika pedagoger pÄ tvÄ förskolor. Studien har utgÄtt utefter följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogen i det fysiska rummet för att frÀmja en skapande kultur? Hur inspirerar rummet barnen till kreativitet, nyfikenhet och meningsfylld lek? Kulturen, pedagogen och rummet Àr de tre omrÄden som vi har utgÄtt frÄn och anser pÄverkar den skapande kulturen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur tvÄ företag inom energibranschen arbetar och kommunicerar Corporate Social Responsibility (CSR) internt. Vi har i vÄr studie undersökt, genom dels intervjuer och dels annat material, hur tvÄ kommunalt Àgda energiföretag arbetar med CSR, samt undersökt varför de arbetar som de gör. Vidare undersöks hur dessa företag kommunicerar CSR inom företaget och om det finns nÄgra skillnader och likheter i sÀttet att arbeta med CSR-frÄgor.Tidigare forskning indikerar att arbetet med CSR ser likartat ut för företag inom samma bransch. VÄrt resultat pekar dock pÄ att sÄ inte alltid Àr fallet. Anledningarna till att det kan se olika ut Àr flera.

Avsikten med denna studie Àr att undersöka hur sortimentsplanering arbetas fram i större och mindre modeföretag och koppla ihop detta med hur man planerar sitt sortiment, vilka beslut som tas, vilka faktorer som pÄverkar, hur sortimentsplanering sker i butik och hur man förbereder en sortimentsplan. Genom att undersöka och analysera arbetet kring sortimentsplanering har vi kommit fram till skillnader och likheter mellan de medverkande modeföretagen. För att uppnÄ syftet med studien och för att fÄ svar pÄ hur modeföretag arbetar med sortimentsplanering och vilka skillnader och likheter som uppstÄr beroende pÄ en verksamhets storlek och företagsform, har vi utgÄtt frÄn fyra företagsintervjuer. TvÄ av dessa skedde genom ett personligt möte, ett via telefonkontakt och ett via mejlkontakt. UtifrÄn de frÄgor som stÀlldes och respondenternas svar var det möjligt att bÄde analysera och dra slutsatser gÀllande Àmnet i frÄga.

Studien syftar till att undersöka möjligheterna och ge förslag pĂ„ hur informationsoperationer kan integreras i deoperativa stabsövningarna pĂ„ Försvarshögskolan. Vilka likheter och skillnader finns det med de traditionellakrigsspelen? GĂ„r det att anvĂ€nda dessa krigsspel Ă€ven om vi vill öva andra metoder? Ämnet Ă€r valt dĂ„ stort intresse förinformationsoperationer finns i Försvarsmakten. Det finns Ă€n sĂ„ lĂ€nge inga klara koncept och strukturer för hur manska anvĂ€nda denna metod.Studien inleds med att allmĂ€nt granska militĂ€rteori, krigsspel och informationsoperationer. De tvĂ„ senare granskassedan utifrĂ„n modellen med mĂ„l, begrepp och processer.

Syftet med denna c-uppsats Àr att belysa bild- och formskapandets betydelse för barnen i förskolan utifrÄn pedagogers synsÀtt. Studien innefattar likeheter och skillnader mellan uttalade Reggio Emilia-inspirerade förskolor och andra förskolor i avseende till miljöns betydelse för bild- och formskapande aktiviteter i förskolan, vid planering, kommunikation, materialets betydelse och tillgÀnglighet. I bakgrunden görs en historisk tillbakablick pÄ bild- och formskapande och tidigare forskning om bild- och formskapandets betydelse med tanke pÄ miljöns utformning. Metoden som anvÀnts i denna studie Àr halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Studien utgÄr ifrÄn den sociokulturella teorin och fenomenologin.

MÄnga dagliga köpbeslut berör saker som mÄste inhandlas till hemmet för vÄrt dagliga leverne. Matvaror, toalettpapper och övriga nödvÀndiga varor inhandlas ofta pÄ samma butik om och om igen. Av vilken anledning ÄtervÀnder vi till samma butik för att utföra inköp av det som kan rÀknas som de mest Äterkommande produkter vi anvÀnder oss av?Denna uppsats lÀgger fokus pÄ att hitta skillnader och likheter mellan mÀns och kvinnors köpbeteende och av vilka anledningar de vÀljer att handla pÄ de dagligvarubutiker som de har valt som sina primÀra.För att svara pÄ frÄgan om mÀn och kvinnor anger samma faktor som störst pÄverkansfaktor vid val av dagligvarubutik utfördes tvÄ enkÀtundersökningar pÄ vardera 72 respondenter. En undersökning utfördes i kommuner med invÄnarantal mellan 1000- 30 000.

Syftet med arbetet Àr att undersöka förskollÀrarnas syn pÄ begreppet jÀmstÀlldhet, hur de arbetar med det i praktiken och om det Àr svÄrt att omvandla teori till praktik. Metoden som anvÀnts Àr halvstrukturerade intervjuer. Fem förskollÀrare intervjuades, fyra kvinnor och en man i olika Äldrar och med olika lÄng erfarenhet inom yrket. Arbetet grundas pÄ forskning inom jÀmstÀlldhet i förskolan. Resultatet visade att jÀmstÀlldhet för förskollÀrarna betydde att ge alla barnen samma möjligheter. FörskollÀrarna sÄg pÄ begreppet jÀmstÀlldhet som allas rÀtt att utvecklas och utmanas oavsett kön, detta lÄg ocksÄ till grunden för hur de arbetar med jÀmstÀlldhet i verksamheten. Tre av fem förskollÀrare tyckte det var lÀtt att omvandla teori till praktik, de pekade dÄ pÄ vikten av ett bra arbetslag.

Arbetets syfte Àr att göra en jÀmförande undersökning utifrÄn likheter och skillnader i undervisningsmetoderna för lÀs- och skrivutveckling mellan lÀrarstudenter pÄ högskolan i Kristianstad och yrkesverksamma lÀrare ute pÄ fÀltet. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ undersökningsmetod, intervjuer, för att undersöka hur pedagoger förhÄller och anvÀnder sig av olika undervisningsmetoder. Resultatet av vÄr undersökning visar att de intervjuade pedagogernas undervisningsmetoder till stor del pÄminner om det lÀrarstudenter pÄ högskolan i Kristianstad fÄtt med sig i utbildningen. Genom att intervjua verksamma pedagoger har vi bekrÀftat att det inte finns en metod som passar alla barn, utan att varje pedagog utarbetar sin metod för lÀs- och skrivutveckling utifrÄn barnets förutsÀttningar, genom att plocka det bÀsta ur varje erkÀnd metod. Resultatet visar ocksÄ att det inte bara Àr frÄgan om vilken metod som Àr bÀst lÀmpad för lÀs- och skrivutveckling, utan ocksÄ att pedagogens förhÄllningssÀtt till undervisningen Àr viktig, liksom miljön runtomkring det lÀrande barnet.

Med hjÀlp av denna kvalitativa undersökning bland yrkeslÀrare har jag försökt ge en bild av yrkeslÀrarnas upplevelser kring kompetensutveckling inom karaktÀrsÀmnet. Hur de gÄr till vÀga för att bevara och utveckla kunskaperna i sina ursprungsyrken. Bland annat ges bilden att yrkeslÀrarna sjÀlva fÄr ta ett stort ansvar för kompetensutvecklingen, snarare Àn rektorer och skolledning..

Sammanfattning: Syftet med studien Àr att undersöka hur arbetsterapeuter upplever teamarbete och vad de upplever pÄverkar teamarbetet. Syftet Àr Àven att undersöka hur arbetsterapeuter upplever sin roll och betydelse av den i teamarbete samt hur de upplever att andra professioner i teamet uppfattar arbetsterapeutens roll. Det finns olika typer av team och det talas allt mer om det interprofessionella teamets vÀrde och vinsterna med detta. Teamarbete Àr komplext och pÄverkas av flera olika faktorer. Tidigare forskning har visat att arbetsterapeuter har svÄrt att definiera sin roll och kan bli missförstÄdda av andra professioner i teamet.    Metod: Studien hade en kvalitativ ansats.