Problem: Bakgrunden till detta arbete Àr att nÀringslivsarbetet har blivit en allt viktigare del för kommunerna i landet. Kommunerna och det lokala nÀringslivet Àr beroende av varandra fast i olika omfattningar. Detta leder till att det Àr viktigt för kommunerna att skapa goda förutsÀttningar för företagen att driva sin verksamhet och det benÀmns i arbetet som företagsklimat. De frÄgor som ligger till grund för undersökningen Àr: Vad Àr företagsklimat och vilka mÀtningar finns? Hur arbetar kommunerna med nÀringslivs- frÄgor? Vilka likheter och skillnader förekommer i det kommunala nÀringslivsarbetet? Hur aktiva eller passiva Àr kommunerna nÀr det gÀller nÀringslivsarbetet? Hur samarbetar kommunerna med det lokala nÀringslivet och hur samarbetar företagen med varandra?Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att finna likheter och skillnader i nÀringslivsarbetet mellan nÄgra utvalda kommuner avseende olika faktorer.

Jag har i detta arbete undersökt rörelsens betydelse för elevers koncentrationsförmÄga och inlÀrning. Arbetet Àr en kvalitativ undersökning i form av intervjuer och observationer. Till grund för detta ligger en omfattande litteraturgenomgÄng. För att besvara mitt syfte har jag genomfört intervjuer med tvÄ lÀrare och tio elever. Jag har utifrÄn intervjusvaren kopplat samman litteraturgenomgÄngen med intervjupersonernas redogörelser för att stÀrka lÀrarnas stÄndpunkter.Den mesta litteratur inom motorik, lek, rörelse, inlÀrning, koncentrationsförmÄga och utemiljö talar för rörelsens betydelse för inlÀrningen.

Syfte med denna studie Àr att beskriva nÄgra elevers kunskap och förklaringar om positionssystemet i tvÄ olika skolor i Är 4. Det var ocksÄ intressant att jÀmföra skolornas likheter och olikheter av skolform, arbetssÀtt, klassrumsklimat och kommunikation. PÄ den begrÀnsade tid som studien hade till sitt förfogande passade det att göra observationer, uppgifter och intervjuer utifrÄn Ätta utvalda elever frÄn de tvÄ skolorna. Studiens syfte och problemformulering pÄverkade ocksÄ valet av metoder. Resultaten visar att anvÀndningen av metodtrianguleringen gav studien större omfattning och dÀrmed ökade ocksÄ tillförlitligheten.

Syftet med uppsatsen Àr att utröna om det finns skillnader i hur pedagoger ser pÄ barns kunskap och lÀrande inom en Montessoriförskola och en traditionell kommunal förskola. Tanken Àr dessutom att fÄ kunskap om hur man ska arbeta med barnen och kunna befinna sig pÄ en nivÄ som gör att barnen kan kÀnna sig motiverade att inhÀmta kunskap. För att belysa detta har jag stÀllt följande frÄgor i min uppsats, nÀmligen 1.Hur förhÄller sig förskollÀrarna till lÀrande i Montessoriförskola i jÀmförelse med traditionell kommunal förskola? och 2.Hur förhÄller sig förskollÀrarna till kunskap i Montessoriförskola i jÀmförelse med traditionell kommunal förskola? I min studie har jag gjort fem intervjuer och tvÄ observationer dels pÄ en traditionell kommunal förskola och dels pÄ en Montessoriförskola. Jag genomförde mina intervjuer med fem pedagoger och genomförde en observation pÄ varje förskola.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka och synliggöra nÄgra förskolepedagogers upp-fattningar om mottagandet av nyanlÀnda barn och deras förÀldrar i förskolan. Centrala frÄ-gestÀllningar i studien var: hur anser pedagogerna att mottagandet av nyanlÀnda barn och förÀldrar bör se ut? Hur resonerar pedagogerna kring förskolans uppdrag som social och kulturell mötesplats? Vilka hinder samt möjligheter ser pedagogerna i verksamheten vad gÀller mottagandet av nyanlÀnda? Teori: Studien tar sin grund huvudsakligen i det interkulturella perspektivet, det sociokul-turella perspektivet samt det specialpedagogiska perspektivet med riktning Ät relationella perspektivet, dÀr betydelsen av omgivningsfaktorer och barnets totala situation framhÄlls (Rosenqvist, 2007). Metod: Studien har en kvalitativ ansats och i insamlingen av data har vinjettmetoden an-vÀnts. Metoden valdes för att kunna ge en uppfattning om hur fjorton förskolepedagoger resonerar och utrycker sig kring mottagandet av nyanlÀnda barn.

Syftet med denna kvantitativa studie Àr att undersöka rektorers syn pÄ arbetet med ÄtgÀrdsprogram, att se vilka rutiner som finns vid upprÀttande av dokumenten och att ta reda pÄ om det finns likheter, respektive olikheter vid rutiner och upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram, beroende pÄ vilket stadium rektor ansvarar för. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun dÀr 48 rektorer besvarat en enkÀt.Resultatet visar att det finns likheter vid upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram, kring rutiner och innehÄll i dokumenten. Ytterligare likheter som framkommer Àr viss fokusering pÄ individnivÄ liksom att elevens styrkor och svÄrigheter skrivs fram i dokumentet. Att ÄtgÀrdsprogrammet beskriver elevens situation pÄ gruppnivÄ verkar inte vara sÄ vanligt förekommande och det rÄder en viss tveksamhet nÀr det gÀller utformningen pÄ organisationsnivÄ.NÀr det gÀller elevens delaktighet sÄ visade resultatet att elevens ansvar tydliggörs i ÄtgÀrdsprogrammet men att elevens syn pÄ sin skolsituation inte var lika vanligt förekommande nÀr dokumenten skrevs fram.VÄrdnadshavares delaktighet skiljer sig Ät i grupperna. I de lÀgre Äldrarna anser rektorerna att vÄrdnadshavares synpunkter tas tillvara och att deras ansvar framgÄr.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare förstÄr ett specifikt mÄl ur lÀroplanen för förskolan nÀmligen: "Förskolan skall strÀva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmÄga och sin förmÄga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mÄnga uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sÄng och musik, dans och drama." (Skolverket, 2006, s.9). Studien bygger pÄ tidigare forskning om begreppet estetik och hur det uppfattas i skolan och förskolans vÀrld. För att vi skulle kunna undersöka förskollÀrarnas förstelse av mÄlet och hur de arbetar har vi valt att genomföra enskilda intervjuer dÀr de fÄtt berÀtta för oss hur de tÀnker och arbetar. Resultatet av intervjuerna har vi sedan sammanstÀllt under fem kategorier dÀr svaren behandlats och analyserats genom att jÀmföras med varandra för att lyfta fram de skillnader och likheter som fanns i svaren och vi har sedan jÀmfört detta med vÄr tidigare litteraturstudie runt Àmnet. Resultatet visade att alla deltagande förskollÀrare hade sitt eget sÀtt att tolka mÄlet men dÀr vi kunde finna bÄde likheter och skillnader som i denna studie tycks ha samband med förskollÀrarnas utbildning och vidareutbildning..

Det hÀr examensarbetet Àr en marknadsundersökning som IT-tjÀnstföretaget CGI tagit initiativ till. CGI har uppmÀrksammat att det finns ett behov av ett handfast verktyg för att förenkla produktionsplaneringen, vilket Àr bakgrunden till det hÀr examensarbetet. Den strukturella omvandlingen inom sÄgverksindustrin har medfört ett behov av ett mer kundanpassat sortiment och utvecklingen har medfört ett ökat behov av automatiserade processtyrningar. För att kunna produktionsplanera effektivt, beskrivs det i studien att det finns behov av ett mer lÄngsiktigt planeringsverktyg. Produktionsplanering utförs oftast i ett eller tvÄ separata planeringssteg som innebÀr ett för sÄgprocessen respektive ett för tork och justering.

Syftet med studien var att undersöka och ge olika beskrivningar av en grupp förskollÀrares uppfattningar av konflikter mellan barn och konflikthantering i förskolan.De frÄgestÀllningar som stÀlldes var följande: Vad anser en grupp utvalda förskollÀrare att en konflikt mellan barn karaktÀriseras av? Vilka kommunikativa strategier uppfattar en grupp förskollÀrare att barn anvÀnder i deras konfliktsituationer? Hur gestaltas och hanteras konflikter i barngruppen utifrÄn en grupp förskollÀrares uppfattningar?Resultatet av studien visade pÄ mÄnga olika uppfattningar om vad som Àr en konflikt och hur den bör hanteras. Konflikter har olika betydelse för förskollÀrarna. En del menar att barn ska lösa sina egna konflikter beroende pÄ vilken typ av konflikt det Àr, medan andra anser att barnen behöver stöttning och hjÀlp i konflikthanteringen. Det finns mÄnga likheter mellan konflikthanteringsstilar och barns kommunikativa strategier samtidigt som flera andra aspekter sÄsom synen pÄ hur barn agerar under konflikter kan Äterfinnas i tidigare forskning.

BakgrundI vÄr bakgrund beskriver vi utomhuslekens betydelse för barns utveckling och vÀlbefinnande. Barn lÀr av egna konkreta upplevelser och naturmiljön inspirerar dem till skapande och experimenterande verksamhet. Genom att kontinuerligt Äterkomma till samma plats i naturmiljön skapar barnen kÀnslomÀssiga band till den och kÀnner sig trygga dÀr.SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka om barngruppers olika erfarenheter av utevistelse gör sig synliga i leken, dÄ de introduceras i en outforskad naturmiljö, som inte tidigare Àr kÀnd för dem.MetodVi har gjort ett kvalitativt experiment, dÀr vi observerat barn frÄn tvÄ förskolegrupper med skilda erfarenheter av vistelse i naturmiljö, för att se likheter respektive skillnader i leken. TvÄ observationer per grupp har utförts, dÄ vi med hjÀlp av löpande protokoll har noterat bland annat val av aktiviteter och lekmiljö pÄ platsen, samt interaktion mellan barnen.ResultatVi uppfattar tydliga skillnader mellan de bÄda barngruppernas lek. Den grupp som har stor vana av naturvistelse anvÀnder sig i mycket större utstrÀckning av naturmaterialet, samt har rikligt med inslag av fantasi i leken jÀmfört med gruppen som sÀllan gÄr till naturmiljö..

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka vilka Äsikter eleverna har kring likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. MÄlet med undersökningen Àr att ge eleverna tillfÀlle att diskutera genusfrÄgor som existerar i deras vardag. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar i vÄrt arbete med studien: Hur kan man med hjÀlp av pedagogiskt drama arbeta mot jÀmlikhet mellan pojkar och flickor? Undersökningen bestÄr av tvÄ delar: En undersökning genom att arbeta med ett fall (case), som följs upp av den andra undersökningen arbetsmetoden vÀrderingsövningar. Elevernas egna tankar om genus speglas dÀrefter i ett antal korta intervjuer.

I denna studie undersöks om det finns skillnader mellan lÀrare som har specialpedagogisk utbildning jÀmfört med lÀrare som inte har denna sortens utbildning. Hur pÄverkar detta elevernas inlÀrningsmiljö? Kort sagt: ?LÀrarnas erfarenheter och dess betydelse för elevernas inlÀrningsmiljö.? Den studie som jag arbetat efter Àr Assarsons (2007) studie om kompetens att möta alla elever och den teori som jag anvÀnt Àr praxistriangeln som passar in till lÀrarnas personliga erfarenhet kopplat till överförd kunskap till andra mÀnniskor, som i detta fall Àr eleverna. Empirin bestÄr av observationer av idrottslektioner och intervjuer av undervisande lÀrare. 13 lektioner observerades och fyra lÀrare frÄn fyra olika skolor intervjuades.

FörvÀntningar inför förÀldrarollen och i vilken utstrÀckning som dessa infrias har betydelse för anpassningen till förÀldraskapet och den nyblivna förÀlders hÀlsa. Studiens fokus var ovÀntade upplevelser i förÀldrarollen och hur dessa stÄr i relation till tankar och förvÀntningar inför rollen. Fyra heterosexuella par som fÄtt sitt första barn för mellan fem mÄnader och tvÄ Är sedan intervjuades i studien. Det semi-strukturerade intervjuerna transkriberades för att sedan menings-koncentreras och tematiseras. Meningskoncentreringen resulterade i fyra huvudteman: Tid, Prestation, Relationen till barnet och Relationen till andra.

Denna uppsats Ă€r en kvalitativ komparativ studie av autonomierna Åland och FĂ€röarna. FrĂ„gestĂ€llningen för uppsatsen har varit att undersöka vilka likheter och skillnader det finns mellan Ålands och FĂ€röarnas sjĂ€lvstyrelser, för att se om FĂ€röarnas typ av sjĂ€lvstyrelse kan vara en förebild för Åland. De tre teoretiska dimensionerna i studien omfattar konstitutionen, lagstiftningen och beskattningen..

Det finns mycket som pekar pÄ att turismen i Stockholmsregionen kommer att öka i framtiden. GÀstnÀtterna har de senaste Ären ökat stadigt och i Svensk turisms Vision 2020 Àr mÄlet att turismen ska öka och att Sverige ska bli en attraktiv besöksdestination. Runtom i vÀrlden finns det mÄnga exempel pÄ exploaterade omrÄden som i brist pÄ hÄllbar turismutveckling tagit skada, bÄde naturomrÄden och lokala samhÀllen. För att en destination ska kunna vara attraktiv krÀvs noga planering och ett samarbete mellan aktörer och lokalbefolkning.Studien utgÄr frÄn begreppet hÄllbar turism med huvudfokus pÄ de sociala aspekterna. Undersökningen bygger pÄ turismens pÄverkan och vilken betydelse den har för det lokala samhÀllet i Stockholms skÀrgÄrd.