Genom detta arbete vill vi försöka att stÀrka en grupps förmÄga till samarbete samt tydliggöra dess betydelse, genom samarbetsövningar. I den sjÀtte klass som vi arbetade med, fanns det 10 pojkar och 11 flickor. Vi valde att börja med en förstudie i enkÀtform för att undersöka vad den enskilde individen i klassen tyckte om samarbete och dess betydelse. Vi arbetade sedan under 7 veckor med samarbetsövningar, samtidigt som vi med ett enkelt och strukturerat observarionsschema studerade klassen. Efterundersökningen blev en enkÀt för att mÀta eventuella förÀndringar som skett i klassen.

Syftet med denna studie Àr att jÀmföra leksaksinnehavet pÄ en traditionell förskola och en Montessoriförskola samt belysa pedagogers tankar kring leksaker och leksakers betydelse i förskolan. För att uppnÄ syftet gjordes en jÀmförelse pÄ de bÄda förskolorna av följande fyra leksakskategorier; bordsspel, leksaksdjur, utrustning för rollek och dockor, samt utfördes kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger. Det resultat som framkom av dessa metoder visade att det fanns skillnader i leksaksinnehaven och i hur pedagogerna tÀnkte kring betydelserna av leksaker. Pedagogernas skilda tankar kring leksakernas betydelse visade sig bottna i deras pedagogiska förhÄllningssÀtt till leksakerna. Detta resulterade i olika hanteringssÀtt av leksakerna i förskoleverksamheterna.

LÄng, Karolina och Ström, Emma (2011) Lekens betydelse för barns sprÄkutveckling i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Denna studie Àr en undersökning av lekens betydelse för barns sprÄkutveckling i förskolan. Syftet med studien var att undersöka lekens betydelse för barns sprÄkutveckling i den styrda och den fria leken. Studien Àr baserad pÄ lekobservationer och intervjuer med pedagogerna pÄ förskolorna. Under studiens gÄng har vi kunnat se bÄde kommunikation, samspel och talet i leken. Vygotskijs och Piagets teorier och forskning har varit till hjÀlp i analysen.

FrÄgestÀllning och syfte. VÄr huvudsakliga frÄgestÀllning Àr; Hur ser journalisters etiska avvÀganden angÄende namn och bildpublicering ut i Storbritannien och i Sverige? Vilka skillnader och likheter finns i journalisternas instÀllning till namn och bild publicering, och varför ser sederna sÄ annorlunda ut i respektive land?.

Ett samarbete med förÀldrarna Àr en viktig del i arbetet som lÀrare. Har inte lÀraren förÀldrarna med sig, kan det försvÄra kunskapsuppdraget som hör till professionen. I skolans styrdokument stÄr det att ett samarbete med hemmet skall finnas. Dessutom har forskning visat att en god förÀldrasamverkan Àr en förutsÀttning för att fÄ eleverna att lyckas med skolan. Reformer under de senaste Ären har gett skolsystemet nya spelregler, dÀribland införandet av de fristÄende skolorna och förÀldrarnas frihet att vÀlja skola till sina barn.Jag har gjort en undersökning, med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med lÀrare frÄn nÄgra kommunala och fristÄende skolor, för att försöka fÄ fram hur de samarbetar med förÀldrarna.

Intellektuellt kapitalet Àr vÀrdedrivande immateriella tillgÄngar sominte finns med i balansrÀkningen. Kapitalet kan betraktas vara en delav den skillnad som finns mellan företags marknadsvÀrde ochbokförda vÀrde. Eftersom de finansiella rapporterna inte kan fÄnga detintellektuella kapitalet experimenterar företag med frivilliginformationsgivning för att förklara för kapitalmarknaden vadskillnaden bestÄr av. Det som Àr intressant med detta Àr att den, i bristpÄ riktlinjer, kan ta vÀldigt olika form. DÀrför syftar denna studie tillatt hitta likheter och skillnader i rapporteringen samt diskutera vaddetta kan bero pÄ.

Syftet med studien var att undersöka pedagogernas uppfattningar om gruppstorlek relaterat till sprÄkutvecklande arbetssÀtt. Mina frÄgestÀllningar var: Hur anser pedagogerna att en stor respektive liten barngrupp pÄverkar barnens sprÄkutveckling? Hur beskriver de intervjuade pedagogerna att de arbetar med barnens sprÄkutveckling i en stor grupp respektive i en liten grupp? Finns det likheter och skillnader i arbetssÀtt? Vilka eventuella för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med smÄ respektive stora barngrupper?I studien har jag anvÀnt mig av kvalitativ metod dÀr jag intervjuat sex pedagoger inom förskola som samtliga hade erfarenhet av att jobba i bÄde liten och stor barngrupp. Studien tar utgÄngspunkt frÄn ett sociokulturellt perspektiv. Enligt den sociokulturella teorin lÀr barn i samspel, lek och kommunikation med varandra.Sammanfattningsvis kom jag fram till att samtliga pedagoger ansÄg att barngruppens storlek kan ha betydelse för barns sprÄkutveckling.

I vÄrt samhÀlle skiljer sig uppvÀxtvillkoren för barn och ungdomar mycket Ät. Socioekonomiska förutsÀttningar pÄverkar barns liv och deras idrottsvanor. Syftet med vÄr studie Àr att belysa pÄ vilket sÀtt elever frÄn tvÄ olika klasser och omrÄden med olika social status, har för förhÄllningssÀtt till idrotten pÄ fritiden kopplat till skolÀmnet Idrott och hÀlsa. Undersökningen genomfördes som tvÄ olika fallstudier. Vi valde att undersöka en skola i varje omrÄde.

Detta arbete handlar om terapitrÀdgÄrdar gjorda för att rehabilitera mÀnniskor med stressrelaterade sjukdomar. Jag har valt att jÀmföra tvÄ terapitrÀdgÄrdar, en vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp och en i anslutning till det antroposofiska sjukhuset Vidarkliniken. Syftet Àr att se vilka likheter och skillnader de uppvisar trots att de kommit till pÄ olika sÀtt. TrÀdgÄrden i Alnarp skapades som ett forskningsprojekt för trÀdgÄrdsterapi medan Vidarklinikens rehabiliteringstrÀdgÄrd skapades med antroposofin som grund. Om Alnarp och deras trÀdgÄrdsterapi finns en mÀngd litteratur som jag anvÀnt mig av, men om Vidarklinikens trÀdgÄrd finns inte lika mycket, och dÀrför har jag regelbundet samtalat med Vera Billing som designat deras terapitrÀdgÄrd.

Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att genom kvalitativa intervjuer skapa en ökad förstÄelse för, och belysa skillnader och likheter inom, ledarskap i tjÀnste- och tillverkningsföretag. Syftet Àr ocksÄ att faststÀlla om eventuella skillnader beror pÄ verksamhetens inriktning eller om det finns andra skÀl till skillnaderna. Metod: I min studie har jag anvÀnt mig av det kvalitativa angreppssÀttet, det har jag gjort eftersom jag försöker att sÀtta mig in i hur olika ledare tÀnker och agerar i olika situationer, jag försöker Àven komma underfund med vilken ledarskapsstil de anvÀnder sig av. Jag har utfört sex intervjuer av semistandardiserad karaktÀr, intervjuerna har genomförts pÄ plats hos respektive respondent. Utfallet av dessa intervjuer redovisas i empiriavsnittet och kopplas sedan samman med teorier i analysavsnittet. Resultatet av min undersökning redovisas slutligen i avsnittet slutsats. Resultat & slutsats: Min slutsats Àr att jag inte kan hitta nÄgra betydande skillnader pÄ ledarskapets inriktning och ledarens ledarskapsstil som beror pÄ om ledarens företag Àr ett tjÀnsteföretag eller ett tillverkande företag.

Genom historien har myndigheter och samhÀllet haft intresse av att mÀnniskor lever ett hÀlsosamt liv. HÀlsoprojekt har kommit att fÄ en allt större betydelse i samhÀllet och mÄlet Àr ofta att öka deltagarnas medvetenhet sÄ att de har möjlighet att leva ett mer hÀlsosamt liv och minska risken för sjukdom. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka deltagarnas uppfattningar om vad gruppen haft för betydelse för deras motivation till trÀning. Vi Àr Àven intresserade av att studera deltagarnas uppfattning kring vad gruppen haft för betydelse för deras lÀrande om trÀning i hÀlsoprojektet. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr motivation och lÀrande.

Nyckelord: Kulturell pÄverkan, etik och religion, konsumentbeteende, internationell marknadsföring och svenskhet.SyfteSyftet med detta examensarbete Àr att skapa fördjupad förstÄelse för hur kulturella faktorer, sÄsom religion och etiska vÀrderingar, pÄverkar svenska företags utformning av deras internationella marknadsföring med fokus pÄ den saudiarabiska marknaden. UtifrÄn denna förstÄelse syftar studien till att undersöka de svenska konsumenternas reaktioner pÄ företagens eventuella ÄtgÀrder och anpassningar efter den saudiarabiska kulturen, studien syftar Àven till att se om de finns nÄgra likheter och skillnader mellan olika generationer, kön och lÄg- respektive höginkomsttagare.ProblemformuleringHur pÄverkar kulturella faktorer, sÄsom religion och etiska vÀrderingar, svenska företags utformning av deras internationella marknadsföring i Saudiarabien?Hur pÄverkar företagens ageranden de svenska konsumenternas uppfattning av företaget och finns det nÄgra likheter och skillnader i attityderna mellan olika konsumentgrupper, sÄsom generationer, kön och lÄg- respektive höginkomsttagare?MetodvalStudien fokuserar pÄ tvÄ stycken stora svenska detaljhandelsföretag som opererar pÄ den saudiarabiska marknaden. Undersökningen bygger pÄ bÄde kvalitativ och kvantitativ data. De data som samlats in och som ligger till grund för studiens resultat och slutsatser Àr genomförd via litteraturstudier och en enkÀtundersökning pÄ 171 stycken deltagare.Resultat och slutsatserKulturella faktorer har en stor inverkan pÄ företagens internationella marknadsföring, men de har valt olika tillvÀgagÄngssÀtt.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka vilka Äsikter eleverna har kring likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. MÄlet med undersökningen Àr att ge eleverna tillfÀlle att diskutera genusfrÄgor som existerar i deras vardag. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar i vÄrt arbete med studien: Hur kan man med hjÀlp av pedagogiskt drama arbeta mot jÀmlikhet mellan pojkar och flickor? Undersökningen bestÄr av tvÄ delar: En undersökning genom att arbeta med ett fall (case), som följs upp av den andra undersökningen arbetsmetoden vÀrderingsövningar. Elevernas egna tankar om genus speglas dÀrefter i ett antal korta intervjuer.

Syfte: Att se om patientens kön och kulturella bakgrund har betydelse vid sjuksköterskans bedömning av smÀrta. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Artikelsökning med söktermer som utgick frÄn syfte och frÄgestÀllningar. Sökning av artiklar gjordes via databaserna Cinahl och PubMed. Urvalet av de 13artiklarna bestÀmdes genom granskning av artiklarnas titel och abstrakt för att senare granskas i sin helhet.

Syftet med vÄr studie Àr att belysa och tydliggöra likheter och olikheter mellan hur kvinnor och mÀn som ledare styr sina medarbetare.VÄr studie Àr en kvalitativ studie som har en kvantitativ intervjumetod. PrimÀrdata fÄr vi genom en webbaserad enkÀtundersökning. SekundÀrdata samlas in genom litteratur i Àmnet samt vetenskapliga artiklar och uppsatser. Analysen av primÀrdata genomförs genom att jÀmföra de olika respondenternas svar med varandra.Resultatet av studien visar att de kvinnliga respondenterna i vÄr studie tenderar att styra pÄ kvinnligt vis i vissa frÄgar och de manliga respondenterna tenderar att styra pÄ manligt vis i vissa frÄgor. I andra frÄgor styr kvinnorna och mÀnnen lika, mer likt ett kvinnligt styrsÀtt.