Syftet med studien var att undersöka pedagogernas uppfattningar om gruppstorlek relaterat till sprÄkutvecklande arbetssÀtt. Mina frÄgestÀllningar var: Hur anser pedagogerna att en stor respektive liten barngrupp pÄverkar barnens sprÄkutveckling? Hur beskriver de intervjuade pedagogerna att de arbetar med barnens sprÄkutveckling i en stor grupp respektive i en liten grupp? Finns det likheter och skillnader i arbetssÀtt? Vilka eventuella för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med smÄ respektive stora barngrupper?I studien har jag anvÀnt mig av kvalitativ metod dÀr jag intervjuat sex pedagoger inom förskola som samtliga hade erfarenhet av att jobba i bÄde liten och stor barngrupp. Studien tar utgÄngspunkt frÄn ett sociokulturellt perspektiv. Enligt den sociokulturella teorin lÀr barn i samspel, lek och kommunikation med varandra.Sammanfattningsvis kom jag fram till att samtliga pedagoger ansÄg att barngruppens storlek kan ha betydelse för barns sprÄkutveckling.

I vÄrt samhÀlle skiljer sig uppvÀxtvillkoren för barn och ungdomar mycket Ät. Socioekonomiska förutsÀttningar pÄverkar barns liv och deras idrottsvanor. Syftet med vÄr studie Àr att belysa pÄ vilket sÀtt elever frÄn tvÄ olika klasser och omrÄden med olika social status, har för förhÄllningssÀtt till idrotten pÄ fritiden kopplat till skolÀmnet Idrott och hÀlsa. Undersökningen genomfördes som tvÄ olika fallstudier. Vi valde att undersöka en skola i varje omrÄde.

Detta arbete handlar om terapitrÀdgÄrdar gjorda för att rehabilitera mÀnniskor med stressrelaterade sjukdomar. Jag har valt att jÀmföra tvÄ terapitrÀdgÄrdar, en vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp och en i anslutning till det antroposofiska sjukhuset Vidarkliniken. Syftet Àr att se vilka likheter och skillnader de uppvisar trots att de kommit till pÄ olika sÀtt. TrÀdgÄrden i Alnarp skapades som ett forskningsprojekt för trÀdgÄrdsterapi medan Vidarklinikens rehabiliteringstrÀdgÄrd skapades med antroposofin som grund. Om Alnarp och deras trÀdgÄrdsterapi finns en mÀngd litteratur som jag anvÀnt mig av, men om Vidarklinikens trÀdgÄrd finns inte lika mycket, och dÀrför har jag regelbundet samtalat med Vera Billing som designat deras terapitrÀdgÄrd.

Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att genom kvalitativa intervjuer skapa en ökad förstÄelse för, och belysa skillnader och likheter inom, ledarskap i tjÀnste- och tillverkningsföretag. Syftet Àr ocksÄ att faststÀlla om eventuella skillnader beror pÄ verksamhetens inriktning eller om det finns andra skÀl till skillnaderna. Metod: I min studie har jag anvÀnt mig av det kvalitativa angreppssÀttet, det har jag gjort eftersom jag försöker att sÀtta mig in i hur olika ledare tÀnker och agerar i olika situationer, jag försöker Àven komma underfund med vilken ledarskapsstil de anvÀnder sig av. Jag har utfört sex intervjuer av semistandardiserad karaktÀr, intervjuerna har genomförts pÄ plats hos respektive respondent. Utfallet av dessa intervjuer redovisas i empiriavsnittet och kopplas sedan samman med teorier i analysavsnittet. Resultatet av min undersökning redovisas slutligen i avsnittet slutsats. Resultat & slutsats: Min slutsats Àr att jag inte kan hitta nÄgra betydande skillnader pÄ ledarskapets inriktning och ledarens ledarskapsstil som beror pÄ om ledarens företag Àr ett tjÀnsteföretag eller ett tillverkande företag.

Genom historien har myndigheter och samhÀllet haft intresse av att mÀnniskor lever ett hÀlsosamt liv. HÀlsoprojekt har kommit att fÄ en allt större betydelse i samhÀllet och mÄlet Àr ofta att öka deltagarnas medvetenhet sÄ att de har möjlighet att leva ett mer hÀlsosamt liv och minska risken för sjukdom. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka deltagarnas uppfattningar om vad gruppen haft för betydelse för deras motivation till trÀning. Vi Àr Àven intresserade av att studera deltagarnas uppfattning kring vad gruppen haft för betydelse för deras lÀrande om trÀning i hÀlsoprojektet. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr motivation och lÀrande.

Nyckelord: Kulturell pÄverkan, etik och religion, konsumentbeteende, internationell marknadsföring och svenskhet.SyfteSyftet med detta examensarbete Àr att skapa fördjupad förstÄelse för hur kulturella faktorer, sÄsom religion och etiska vÀrderingar, pÄverkar svenska företags utformning av deras internationella marknadsföring med fokus pÄ den saudiarabiska marknaden. UtifrÄn denna förstÄelse syftar studien till att undersöka de svenska konsumenternas reaktioner pÄ företagens eventuella ÄtgÀrder och anpassningar efter den saudiarabiska kulturen, studien syftar Àven till att se om de finns nÄgra likheter och skillnader mellan olika generationer, kön och lÄg- respektive höginkomsttagare.ProblemformuleringHur pÄverkar kulturella faktorer, sÄsom religion och etiska vÀrderingar, svenska företags utformning av deras internationella marknadsföring i Saudiarabien?Hur pÄverkar företagens ageranden de svenska konsumenternas uppfattning av företaget och finns det nÄgra likheter och skillnader i attityderna mellan olika konsumentgrupper, sÄsom generationer, kön och lÄg- respektive höginkomsttagare?MetodvalStudien fokuserar pÄ tvÄ stycken stora svenska detaljhandelsföretag som opererar pÄ den saudiarabiska marknaden. Undersökningen bygger pÄ bÄde kvalitativ och kvantitativ data. De data som samlats in och som ligger till grund för studiens resultat och slutsatser Àr genomförd via litteraturstudier och en enkÀtundersökning pÄ 171 stycken deltagare.Resultat och slutsatserKulturella faktorer har en stor inverkan pÄ företagens internationella marknadsföring, men de har valt olika tillvÀgagÄngssÀtt.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka vilka Äsikter eleverna har kring likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. MÄlet med undersökningen Àr att ge eleverna tillfÀlle att diskutera genusfrÄgor som existerar i deras vardag. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar i vÄrt arbete med studien: Hur kan man med hjÀlp av pedagogiskt drama arbeta mot jÀmlikhet mellan pojkar och flickor? Undersökningen bestÄr av tvÄ delar: En undersökning genom att arbeta med ett fall (case), som följs upp av den andra undersökningen arbetsmetoden vÀrderingsövningar. Elevernas egna tankar om genus speglas dÀrefter i ett antal korta intervjuer.

Syftet med vÄr studie Àr att belysa och tydliggöra likheter och olikheter mellan hur kvinnor och mÀn som ledare styr sina medarbetare.VÄr studie Àr en kvalitativ studie som har en kvantitativ intervjumetod. PrimÀrdata fÄr vi genom en webbaserad enkÀtundersökning. SekundÀrdata samlas in genom litteratur i Àmnet samt vetenskapliga artiklar och uppsatser. Analysen av primÀrdata genomförs genom att jÀmföra de olika respondenternas svar med varandra.Resultatet av studien visar att de kvinnliga respondenterna i vÄr studie tenderar att styra pÄ kvinnligt vis i vissa frÄgar och de manliga respondenterna tenderar att styra pÄ manligt vis i vissa frÄgor. I andra frÄgor styr kvinnorna och mÀnnen lika, mer likt ett kvinnligt styrsÀtt.

Syfte: Att se om patientens kön och kulturella bakgrund har betydelse vid sjuksköterskans bedömning av smÀrta. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Artikelsökning med söktermer som utgick frÄn syfte och frÄgestÀllningar. Sökning av artiklar gjordes via databaserna Cinahl och PubMed. Urvalet av de 13artiklarna bestÀmdes genom granskning av artiklarnas titel och abstrakt för att senare granskas i sin helhet.

I FörskollÀrarprofessionen ur ett förskollÀrar- och förÀldraperspektiv författad av Jenny Wernberg och Therese Persson, studeras förskollÀrares och förÀldrars syn pÄ och uppfattningar om förskollÀrarens profession samt likheter och skillnader mellan dem. Vi har Àven studerat hur lÀroplanens införande har pÄverkat förskollÀrarnas professionalisering. VÄra teoretiska utgÄngspunkter Àr begrepp som profession, professionalism och professionalisering. Kvalitativa intervjuer och enkÀter har legat till grund för denna studie. FörskollÀrarna har ett helhetsperspektiv och pratar om sin profession och professionalisering pÄ gruppnivÄ. De fokuserar mycket pÄ lÀroplanen och vikten av att synliggöra verksamheten för förÀldrar.

Hur blir vetenskapligt producerad kunskap legitimerad? Vilken betydelse har vetenskapligt sÀkerstÀlld kunskap för mÀnniskans möjligheter att konstruera sin identitet? Som svar pÄ dessa frÄgor presenteras en modell som belyser nödvÀndigheten av social legitimering av vetenskapligt producerad kunskap, vidare företas en fördjupad analys av denna legitimeringsprocess och dess betydelse för hur mÀnniskan konstruerar sin identitet. För att belysa och visa pÄ giltigheten i den modell, de argument och begrepp som presenteras i teoridelen följer en fallstudie som behandlar ett sÄ vardagligt ting som mat. Genom att generellt undersöka vilken betydelse maten har i vÄra liv och specifikt vilken betydelse mjölken har fÄr man en inblick i betydelsen av vetenskapligt sÀkerstÀlld kunskap rörande livsmedel..

FörÀldrar vill vara delaktiga i vÄrden av sitt sjuka barn och de har rÀtt att vara delaktiga. Trots detta finns det rapporterade avvikelser i barnsjukvÄrden dÀr förÀldrar upplevt att de inte tillÄtits vara delaktiga i den omfattning de önskat. Syftet med denna litteraturstudie, innehÄllande tio kvalitativa, vetenskapliga artiklar, var att beskriva faktorer av betydelse för förÀldrars delaktighet i barnsjukvÄrden. Kvalitativ innehÄllsanalys genererade ett resultat som visar att kommunikation, genom att skapa relation, ge stöd och kunskap, har betydelse för förÀldrars delaktighet. Resultatet stÀmmer vÀl överens med tidigare forskning och med intentionerna i hÀlso- och sjukvÄrdens lagar och föreskrifter. Sjuksköterskor inom barnsjukvÄrden behöver öka sin kunskap om kommunikationens innehÄll och dess betydelse för förÀldrars delaktighet..

Syftet med detta arbete var att undersöka skillnaden mellan förskolans och skolans synsÀtt kring lÀs- och skrivinlÀrning. ForskningsfrÄgorna var; Vilka skillnader och likheter finns i förskolans och skolans synsÀtt kring lÀs- och skrivinlÀrning? Hur arbetas det praktiskt med lÀs- och skrivinlÀrning i verksamheten? Hur pÄverkar arbetslagets synsÀtt och överlÀmningsprocessen mellan olika skolformer barnens lÀs- och skrivinlÀrning? Insamlingsmetoderna som anvÀndes var enkÀter och observationer. Undersökningen genomfördes i förskola, förskoleklass och Ärskurs 1-3 eftersom det Àr dÀr lÀs- och skrivinlÀrningen oftast sker. Resultatet visade att förskollÀrarna, förskoleklasslÀrarna och lÀrarna i Ärskurs 1-3 hade liknade synsÀtt som kÀnnetecknandes av att fÄnga, utveckla och vÀcka barnens/elevernas intressen.

Syftet med vÄr studie Àr öka kunskap och förstÄelse om förskolepedagogers anvÀndning av pekplattan som ett pedagogiskt verktyg. Vi har redovisat forskares och författares olika synpunkter pÄ dator och IT i förskolan, bÄde positiva och negativa aspekter, samt vad vÄrt styrdokument sÀger om IT och teknik. VÄr studie Àr fenomenologisk och som grund har vi ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. VÄrt resultat grundas pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med fyra verksamma pedagoger. VÄra intervjuer har spelats in och sedan transkriberats.

??fotboll Àr vÀrldens största lagsport? (elev pÄ fotbollsgymnasium). Ungdomars val till gymnasiet baseras pÄ mÄnga saker bl.a deras bakgrund och olika pÄverkansfaktorer. Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ elevernas pÄverkansfaktorer inför sitt gymnasieval. Vi vill veta vilket kapital eleverna har nÀr de börjar sin utbildning och om de förvÀrvar nytt kapital under utbildningens gÄng. Vi vill undersöka likheter och skillnader som kan förstÄs ur ett kön, etnicitet och klassperspektiv. VÄr studie har vi utfört pÄ en kommunal gymnasieskola med fotbollsinriktning.