I FörskollÀrarprofessionen ur ett förskollÀrar- och förÀldraperspektiv författad av Jenny Wernberg och Therese Persson, studeras förskollÀrares och förÀldrars syn pÄ och uppfattningar om förskollÀrarens profession samt likheter och skillnader mellan dem. Vi har Àven studerat hur lÀroplanens införande har pÄverkat förskollÀrarnas professionalisering. VÄra teoretiska utgÄngspunkter Àr begrepp som profession, professionalism och professionalisering. Kvalitativa intervjuer och enkÀter har legat till grund för denna studie. FörskollÀrarna har ett helhetsperspektiv och pratar om sin profession och professionalisering pÄ gruppnivÄ. De fokuserar mycket pÄ lÀroplanen och vikten av att synliggöra verksamheten för förÀldrar.

Hur blir vetenskapligt producerad kunskap legitimerad? Vilken betydelse har vetenskapligt sÀkerstÀlld kunskap för mÀnniskans möjligheter att konstruera sin identitet? Som svar pÄ dessa frÄgor presenteras en modell som belyser nödvÀndigheten av social legitimering av vetenskapligt producerad kunskap, vidare företas en fördjupad analys av denna legitimeringsprocess och dess betydelse för hur mÀnniskan konstruerar sin identitet. För att belysa och visa pÄ giltigheten i den modell, de argument och begrepp som presenteras i teoridelen följer en fallstudie som behandlar ett sÄ vardagligt ting som mat. Genom att generellt undersöka vilken betydelse maten har i vÄra liv och specifikt vilken betydelse mjölken har fÄr man en inblick i betydelsen av vetenskapligt sÀkerstÀlld kunskap rörande livsmedel..

FörÀldrar vill vara delaktiga i vÄrden av sitt sjuka barn och de har rÀtt att vara delaktiga. Trots detta finns det rapporterade avvikelser i barnsjukvÄrden dÀr förÀldrar upplevt att de inte tillÄtits vara delaktiga i den omfattning de önskat. Syftet med denna litteraturstudie, innehÄllande tio kvalitativa, vetenskapliga artiklar, var att beskriva faktorer av betydelse för förÀldrars delaktighet i barnsjukvÄrden. Kvalitativ innehÄllsanalys genererade ett resultat som visar att kommunikation, genom att skapa relation, ge stöd och kunskap, har betydelse för förÀldrars delaktighet. Resultatet stÀmmer vÀl överens med tidigare forskning och med intentionerna i hÀlso- och sjukvÄrdens lagar och föreskrifter. Sjuksköterskor inom barnsjukvÄrden behöver öka sin kunskap om kommunikationens innehÄll och dess betydelse för förÀldrars delaktighet..

Syftet med detta arbete var att undersöka skillnaden mellan förskolans och skolans synsÀtt kring lÀs- och skrivinlÀrning. ForskningsfrÄgorna var; Vilka skillnader och likheter finns i förskolans och skolans synsÀtt kring lÀs- och skrivinlÀrning? Hur arbetas det praktiskt med lÀs- och skrivinlÀrning i verksamheten? Hur pÄverkar arbetslagets synsÀtt och överlÀmningsprocessen mellan olika skolformer barnens lÀs- och skrivinlÀrning? Insamlingsmetoderna som anvÀndes var enkÀter och observationer. Undersökningen genomfördes i förskola, förskoleklass och Ärskurs 1-3 eftersom det Àr dÀr lÀs- och skrivinlÀrningen oftast sker. Resultatet visade att förskollÀrarna, förskoleklasslÀrarna och lÀrarna i Ärskurs 1-3 hade liknade synsÀtt som kÀnnetecknandes av att fÄnga, utveckla och vÀcka barnens/elevernas intressen.

Syftet med vÄr studie Àr öka kunskap och förstÄelse om förskolepedagogers anvÀndning av pekplattan som ett pedagogiskt verktyg. Vi har redovisat forskares och författares olika synpunkter pÄ dator och IT i förskolan, bÄde positiva och negativa aspekter, samt vad vÄrt styrdokument sÀger om IT och teknik. VÄr studie Àr fenomenologisk och som grund har vi ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. VÄrt resultat grundas pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med fyra verksamma pedagoger. VÄra intervjuer har spelats in och sedan transkriberats.

??fotboll Àr vÀrldens största lagsport? (elev pÄ fotbollsgymnasium). Ungdomars val till gymnasiet baseras pÄ mÄnga saker bl.a deras bakgrund och olika pÄverkansfaktorer. Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ elevernas pÄverkansfaktorer inför sitt gymnasieval. Vi vill veta vilket kapital eleverna har nÀr de börjar sin utbildning och om de förvÀrvar nytt kapital under utbildningens gÄng. Vi vill undersöka likheter och skillnader som kan förstÄs ur ett kön, etnicitet och klassperspektiv. VÄr studie har vi utfört pÄ en kommunal gymnasieskola med fotbollsinriktning.

Problem: Bakgrunden till detta arbete Àr att nÀringslivsarbetet har blivit en allt viktigare del för kommunerna i landet. Kommunerna och det lokala nÀringslivet Àr beroende av varandra fast i olika omfattningar. Detta leder till att det Àr viktigt för kommunerna att skapa goda förutsÀttningar för företagen att driva sin verksamhet och det benÀmns i arbetet som företagsklimat. De frÄgor som ligger till grund för undersökningen Àr: Vad Àr företagsklimat och vilka mÀtningar finns? Hur arbetar kommunerna med nÀringslivs- frÄgor? Vilka likheter och skillnader förekommer i det kommunala nÀringslivsarbetet? Hur aktiva eller passiva Àr kommunerna nÀr det gÀller nÀringslivsarbetet? Hur samarbetar kommunerna med det lokala nÀringslivet och hur samarbetar företagen med varandra?Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att finna likheter och skillnader i nÀringslivsarbetet mellan nÄgra utvalda kommuner avseende olika faktorer.

Jag har i detta arbete undersökt rörelsens betydelse för elevers koncentrationsförmÄga och inlÀrning. Arbetet Àr en kvalitativ undersökning i form av intervjuer och observationer. Till grund för detta ligger en omfattande litteraturgenomgÄng. För att besvara mitt syfte har jag genomfört intervjuer med tvÄ lÀrare och tio elever. Jag har utifrÄn intervjusvaren kopplat samman litteraturgenomgÄngen med intervjupersonernas redogörelser för att stÀrka lÀrarnas stÄndpunkter.Den mesta litteratur inom motorik, lek, rörelse, inlÀrning, koncentrationsförmÄga och utemiljö talar för rörelsens betydelse för inlÀrningen.

Syfte med denna studie Àr att beskriva nÄgra elevers kunskap och förklaringar om positionssystemet i tvÄ olika skolor i Är 4. Det var ocksÄ intressant att jÀmföra skolornas likheter och olikheter av skolform, arbetssÀtt, klassrumsklimat och kommunikation. PÄ den begrÀnsade tid som studien hade till sitt förfogande passade det att göra observationer, uppgifter och intervjuer utifrÄn Ätta utvalda elever frÄn de tvÄ skolorna. Studiens syfte och problemformulering pÄverkade ocksÄ valet av metoder. Resultaten visar att anvÀndningen av metodtrianguleringen gav studien större omfattning och dÀrmed ökade ocksÄ tillförlitligheten.

Syftet med uppsatsen Àr att utröna om det finns skillnader i hur pedagoger ser pÄ barns kunskap och lÀrande inom en Montessoriförskola och en traditionell kommunal förskola. Tanken Àr dessutom att fÄ kunskap om hur man ska arbeta med barnen och kunna befinna sig pÄ en nivÄ som gör att barnen kan kÀnna sig motiverade att inhÀmta kunskap. För att belysa detta har jag stÀllt följande frÄgor i min uppsats, nÀmligen 1.Hur förhÄller sig förskollÀrarna till lÀrande i Montessoriförskola i jÀmförelse med traditionell kommunal förskola? och 2.Hur förhÄller sig förskollÀrarna till kunskap i Montessoriförskola i jÀmförelse med traditionell kommunal förskola? I min studie har jag gjort fem intervjuer och tvÄ observationer dels pÄ en traditionell kommunal förskola och dels pÄ en Montessoriförskola. Jag genomförde mina intervjuer med fem pedagoger och genomförde en observation pÄ varje förskola.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka och synliggöra nÄgra förskolepedagogers upp-fattningar om mottagandet av nyanlÀnda barn och deras förÀldrar i förskolan. Centrala frÄ-gestÀllningar i studien var: hur anser pedagogerna att mottagandet av nyanlÀnda barn och förÀldrar bör se ut? Hur resonerar pedagogerna kring förskolans uppdrag som social och kulturell mötesplats? Vilka hinder samt möjligheter ser pedagogerna i verksamheten vad gÀller mottagandet av nyanlÀnda? Teori: Studien tar sin grund huvudsakligen i det interkulturella perspektivet, det sociokul-turella perspektivet samt det specialpedagogiska perspektivet med riktning Ät relationella perspektivet, dÀr betydelsen av omgivningsfaktorer och barnets totala situation framhÄlls (Rosenqvist, 2007). Metod: Studien har en kvalitativ ansats och i insamlingen av data har vinjettmetoden an-vÀnts. Metoden valdes för att kunna ge en uppfattning om hur fjorton förskolepedagoger resonerar och utrycker sig kring mottagandet av nyanlÀnda barn.

Syftet med denna kvantitativa studie Àr att undersöka rektorers syn pÄ arbetet med ÄtgÀrdsprogram, att se vilka rutiner som finns vid upprÀttande av dokumenten och att ta reda pÄ om det finns likheter, respektive olikheter vid rutiner och upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram, beroende pÄ vilket stadium rektor ansvarar för. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun dÀr 48 rektorer besvarat en enkÀt.Resultatet visar att det finns likheter vid upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram, kring rutiner och innehÄll i dokumenten. Ytterligare likheter som framkommer Àr viss fokusering pÄ individnivÄ liksom att elevens styrkor och svÄrigheter skrivs fram i dokumentet. Att ÄtgÀrdsprogrammet beskriver elevens situation pÄ gruppnivÄ verkar inte vara sÄ vanligt förekommande och det rÄder en viss tveksamhet nÀr det gÀller utformningen pÄ organisationsnivÄ.NÀr det gÀller elevens delaktighet sÄ visade resultatet att elevens ansvar tydliggörs i ÄtgÀrdsprogrammet men att elevens syn pÄ sin skolsituation inte var lika vanligt förekommande nÀr dokumenten skrevs fram.VÄrdnadshavares delaktighet skiljer sig Ät i grupperna. I de lÀgre Äldrarna anser rektorerna att vÄrdnadshavares synpunkter tas tillvara och att deras ansvar framgÄr.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare förstÄr ett specifikt mÄl ur lÀroplanen för förskolan nÀmligen: "Förskolan skall strÀva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmÄga och sin förmÄga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i mÄnga uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sÄng och musik, dans och drama." (Skolverket, 2006, s.9). Studien bygger pÄ tidigare forskning om begreppet estetik och hur det uppfattas i skolan och förskolans vÀrld. För att vi skulle kunna undersöka förskollÀrarnas förstelse av mÄlet och hur de arbetar har vi valt att genomföra enskilda intervjuer dÀr de fÄtt berÀtta för oss hur de tÀnker och arbetar. Resultatet av intervjuerna har vi sedan sammanstÀllt under fem kategorier dÀr svaren behandlats och analyserats genom att jÀmföras med varandra för att lyfta fram de skillnader och likheter som fanns i svaren och vi har sedan jÀmfört detta med vÄr tidigare litteraturstudie runt Àmnet. Resultatet visade att alla deltagande förskollÀrare hade sitt eget sÀtt att tolka mÄlet men dÀr vi kunde finna bÄde likheter och skillnader som i denna studie tycks ha samband med förskollÀrarnas utbildning och vidareutbildning..

Det hÀr examensarbetet Àr en marknadsundersökning som IT-tjÀnstföretaget CGI tagit initiativ till. CGI har uppmÀrksammat att det finns ett behov av ett handfast verktyg för att förenkla produktionsplaneringen, vilket Àr bakgrunden till det hÀr examensarbetet. Den strukturella omvandlingen inom sÄgverksindustrin har medfört ett behov av ett mer kundanpassat sortiment och utvecklingen har medfört ett ökat behov av automatiserade processtyrningar. För att kunna produktionsplanera effektivt, beskrivs det i studien att det finns behov av ett mer lÄngsiktigt planeringsverktyg. Produktionsplanering utförs oftast i ett eller tvÄ separata planeringssteg som innebÀr ett för sÄgprocessen respektive ett för tork och justering.

Syftet med studien var att undersöka och ge olika beskrivningar av en grupp förskollÀrares uppfattningar av konflikter mellan barn och konflikthantering i förskolan.De frÄgestÀllningar som stÀlldes var följande: Vad anser en grupp utvalda förskollÀrare att en konflikt mellan barn karaktÀriseras av? Vilka kommunikativa strategier uppfattar en grupp förskollÀrare att barn anvÀnder i deras konfliktsituationer? Hur gestaltas och hanteras konflikter i barngruppen utifrÄn en grupp förskollÀrares uppfattningar?Resultatet av studien visade pÄ mÄnga olika uppfattningar om vad som Àr en konflikt och hur den bör hanteras. Konflikter har olika betydelse för förskollÀrarna. En del menar att barn ska lösa sina egna konflikter beroende pÄ vilken typ av konflikt det Àr, medan andra anser att barnen behöver stöttning och hjÀlp i konflikthanteringen. Det finns mÄnga likheter mellan konflikthanteringsstilar och barns kommunikativa strategier samtidigt som flera andra aspekter sÄsom synen pÄ hur barn agerar under konflikter kan Äterfinnas i tidigare forskning.