Den manliga brottslingen Àr normen i samhÀllet och kvinnliga motsvarigheter ses som undantag. I denna uppsats undersöks mediebilden av en kvinnlig mördare. Denna mediebild jÀmförs med hur motsvarande bild ser ut för en man. För att kunna göra den jÀmförelsen har fallet Bobby valts, dÀr Bobbys mamma och hennes sambo utförde mordet pÄ pojken. Vidare jÀmförs om det finns nÄgra skillnader eller likheter mellan mediebilderna i en dagstidning och en kvÀllstining.

I vÄr uppsats har vi studerat produktionsföretag i koncerner under en avvecklingsprocess. VÄr fokus har legat pÄ att studera hur den övergripande chefen pÄ respektive företag har hanterat den situation som uppstÄtt under avvecklingen. De faktorer vi valt att studera Àr ledarskap, ledarskapsstilar och motivation. Vi ville se om chefernas syn och beteende pÄ det problemomrÄde vi valt Àndrades under avvecklingsprocessen och vilka faktorer cheferna sÄg som mest grundlÀggande under samma process. Under vÄr studie har vi sett bÄde likheter och skillnader mellan de olika cheferna.

VÄr grundlÀggande forskningsfrÄga Àr om miljöproblemens centrala betydelse i samhÀllet Äterspeglas i att de ocksÄ fÄr ökat genomslag i journalistiken. För att fÄ ett hanterbart svar pÄ frÄgan har vi gjort en jÀmförande studie av miljöjournalistiken i tvÄ ledande svenska dagstidningar, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten. Vi har undersökt innehÄllet i de bÄda tidningarna under en vecka vart tionde Är frÄn 1952 till 2012. Under dessa veckor har vi analyserat alla artiklar som handlat om miljöfrÄgor. Vi har anvÀnt materialet frÄn den kvantitativa studien för att kunna se eventuella skillnader och likheter i tidningarnas miljörapportering. Vi har Àven genomfört en kompletterande kvalitativ delstudie dÀr fyra miljöreportrar, tvÄ frÄn vardera tidning, har intervjuats.

Syftet med studien Àr att belysa nÄgra förskolelÀrares tankar om och arbetet med att planera förskolans fysiska inomhusmiljö. Arbetet tar sin utgÄngspunkt i LÀroplanen för förskolan 1998. Valet av Àmnet bygger pÄ att jag ville synliggöra vilken betydelse utformningen av inomhusmiljö har för lek och lÀrande i förskolan. Hur förskolelÀrarna utformar och planerar inomhusmiljö pÄverkar barnens möjligheter och val av lekar. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie dÀr fyra förskolelÀrare intervjuades.

Syftet Àr att undersöka hur fyra lÀrare arbetar med lÀs- och skrivtillÀgnandet i svenska ur ett andrasprÄksperspektiv i en förstaklass. Jag vill ocksÄ undersöka om lÀrarnas förestÀllningar kring den egna undervisningen levandegörs under lektionerna. Mina frÄgestÀllningar var följande: ? Vilka likheter och skillnader kan man finna i lÀrarnas arbete med lÀs- och skrivutvecklingen? ? Hur sÀger sig lÀrarna arbeta och hur arbetar de i praktiken? För att besvara mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av intervjuer och observationer. Jag intervjuade samtliga fyra lÀrare som arbetade pÄ tre olika skolor och jag observerade alla lÀrarna, tvÄ av lÀrarna observerade jag vid tvÄ tillfÀllen och tvÄ av lÀrarna observerade jag vid varsitt tillfÀlle.

Ett adekvat kostintag Àr nödvÀndigt för uppbyggnad och underhÄll av kroppens celler och det Àr dÀrför en förutsÀttning för att en person skall kunna hÄlla sig frisk. Vid trauman och operativa ingrepp krÀvs ett allmÀnt ökat nÀringsintag under rehabiliteringen. Detta för en minskad risk för komplikationer och för ett snabbare tillfrisknande. Patientinformation Àr ett viktigt verktyg vid utbildning om nutritionens betydelse för lÀkningsprocessen. Syftet med studien var att undersöka hur vuxna patienter, som genomgÄtt ett ortopediskt ingrepp informeras av sjuksköterskan om nutritionens betydelse för lÀkningsprocessen.

Studiens syfte var att öka kunskapen och förstÄelsen kring det sociala arbetet med deprimerade ungdomar. Detta genom att ta reda pÄ vad socialarbetare anser vilka faktorer som pÄverkar ungdomar i Äldern 13-19 Är att hitta ut ur sin depression. Syftet var Àven att belysa likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetsmetoder med deprimerade ungdomar. För att uppfylla detta syfte stÀlldes följande frÄgor: Vilka metoder anvÀnder de intervjuade socialarbetarna i arbetet med tonÄringar som har depression? Hur hjÀlper socialarbetaren ungdomen att komma ur sin depression? PÄ vilket sÀtt finns det likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetssÀtt med deprimerade ungdomar? Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med socialarbetare utifrÄn en temainriktad intervjuguide.

Kandidatarbetet förtÀtningsargument Àr en jÀmförande studie mellan Karlskrona, Lund och Helsingborg kommuns översiktsplaner. DÀr har argumenten som berör förtÀtning granskats med hjÀlp av innehÄllsanalys och komparativ metod. Syftet med kandidatarbetet Àr att belysa tendenser som finns inom den kommunala planeringsretoriken som handlar om förtÀtning. Arbetet syftar Àven till att tydliggöra skillnader och eller likheter mellan kommuners argument för förtÀtning. I kandidatarbetet granskas vilka kategorier av förtÀtningsargument som anvÀnds i kommuners översiktsplaner och hur förhÄllandet ser ut mellan argumenten för förtÀtning respektive mot förtÀtning. Nuvarande argumentering för förtÀtning i översiktsplanerna jÀmförs med Johan RÄdbergs definition av de tidigare stadsbyggnadsdoktrinerna, regularism, trÀdgÄrdsstaden och funktionalism.

Syftet med detta arbete var att undersöka vilken betydelse uppförandepraxis har pÄ musik av J. S. Bach och Max Bruch, och vad som hÀnde nÀr man delvis eller helt gick ifrÄn den uppförandepraxis som rÄdde dÄ verket komponerades. I uppsatsen belyser jag skillnader och likheter mellan barockviolin och modern violin samt redogör för valda delar av respektive uppförandepraxis. FrÄgestÀllningar i arbetet var: ?Hur kan information om barockviolin och barockpraxis bidra till mitt Bach-spel??Kan jag hÀmta musikalisk inspiration och kunskap genom att lyssna pÄ hur andra violinister spelar Bach, och pÄ sÄ sÀtt bidra med nÄgot nytt till min egen tolkning??Vad hÀnder med det konstnÀrliga uttrycket av ett avsnitt ur Bruchs romantiska finalsats av violinkonsert nr 1 g-moll, nÀr jag applicerar det som jag uppfattar lÄta som barockpraxis??Vad tycker jag sjÀlv kring frÄgan om vikten av lÀmpligt eller autentiskt uppförande av musik efter detta arbete? Genom att anvÀnda mig av befintlig fakta kring barockviolin och barockpraxis, ville jag bidra med nya uttryck till mitt Bach-spel, men ocksÄ kunna anvÀnda en ?barock-spelstil? pÄ ett avsnitt av finalsatsen ur Bruchs romantiska violinkonsert nr 1 i ett epoköverskridande experiment om uppförandepraxis.

HjÀrt-kÀrlsjukdomar Àr den vanligaste dödorsaken bland kvinnor i Sverige och Ärligen drabbas cirka 15 000 kvinnor av en hjÀrtinfarkt. Efter en hjÀrtinfarkt Àr fysisk aktivitet en del av hjÀrtrehabiliteringen. Fysisk aktivitet har en positiv effekt pÄ hÀlsan och minskar risken för Äterinsjuknande. Syftet med studien var dÀrför att belysa faktorer som hade betydelse för kvinnors fysiska aktivitet efter en hjÀrtinfarkt. Litteraturstudien bestod utav 17 vetenskapliga artiklar dÀr resultatet visade tre betydande faktorer.

Sammanfattning Titel: Kursreaktioner pÄ tillkÀnnagivande av nyemission Författare: Caroline von Arronet, Johan KÀlllstrand och Mikael Tarnawski-Berlin Handledare: Hossein Asgharian Problem: En nyemission Àr en stor hÀndelse för ett företag och kan motiveras av flera olika anledningar. GÄr det att faststÀlla nÄgon kursreaktion och hur ser den i sÄ fall ut och hur lÀnge hÄller den i sig? Vidare Àr det av intresse att utreda om det finns likheter mellan företag i samma bransch avseende hur en aktiekurs utvecklas nÀr de tillkÀnnager nyemissioner. Hur skiljer sig detta förhÄllande branscherna emellan? Finns det likheter mellan de nordiska lÀnderna? Syfte: Undersökningens syfte Àr att undersöka hur aktiemarknaderna i Norden reagerar pÄ tillkÀnnagivande av nyemissioner.

Nu för tiden jobbar allt fler företag med team. Det krÀvs att det finns en bra strategi, struktur och rÀtt personer för att teamet ska bli sÄ innovativt som möjligt. Desto större och mer expanderade företagen Àr över vÀrlden krÀvs det Àven att mÀnniskor frÄn olika kulturer och lÀnder samarbetar mot att föra företaget framÄt. NÄgot som kan skapa problem i och med olikheterna.Forskning frÄn West et al. (2006) och Paulus et al.

Sverige Àr, tillsammans med Finland och Estland, unikt i att servera avgiftsfria skolmÄltider till alla elever. I Sverige har gratis skolmat serverats till elever i grundskolan sedan 1946, vilket gör att mÄnga av oss har en relation till skolmÄltiden. MÄltiden ska vara nÀringsriktig, men ska Àven fungera som ett pedagogiskt verktyg, och kallas dÀrför för den pedagogiska mÄltiden. Syftet med studien har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare och elever i grundskolans tidigare Är kan tÀnkas uppfatta den s.k. pedagogiska mÄltiden.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka likheter och skillnader mellan den nuvarande kursplanen i religionskunskap för grundskolan och den framtida kursplanen för religionskunskap i LGR 11. Kursplanerna har jÀmförts utifrÄn tre frÄgestÀllningar. Uppsatsen undersöker hur de bÄde kursplanerna motiverar Àmnets existens och vilka likheter och skillnader som finns mellan kursplanerna. Uppsatsen behandlar ocksÄ hur beskrivningen av det centrala kunskapsinnehÄllet har förÀndrats. Den sista frÄgestÀllningen behandlar huruvida den uttryckta kunskapsfilosofin har förÀndrats eller ej och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.Undersökningen Àr en komparativ textanalys utifrÄn Gadamers teorier om förförstÄelsens betydelse vid tolkning av texter.Uppsatsens viktigaste resultat vad gÀller komparationen av kursplanernas motiveringar till Àmnets existens Àr att det skett en förskjutning ifrÄn att Àmnet ska skapa förutsÀttningar och redskap för elevens existentiella utveckling till att Àmnet istÀllet motiveras genom att eleven exempelvis ska förstÄ sammanhang omkring sig.Kursplanens centrala kunskapsinnehÄll har förÀndrats inom en del omrÄden.

Syftet med arbetet har varit att nÄ kunskap om mÄngkultur i förskolan genom att undersöka hur personal reflekterar kring kulturmöten och hur de sÀger sig arbeta i sin verksamhet. Vi har valt att utgÄ frÄn det sociokulturella perspektivet dÀr man lÀr sig i samspel med andra. För att ett samspel ska uppstÄ behöver kulturmöten vara inkluderande. I litteraturdelen har vi tagit upp olika faktorer som rör kulturmöten i förskolan. Faktorer som vi tar upp som Àr viktigt för barns utveckling och kulturtillhörighet Àr sprÄket, identiteten och förÀldrasamarbetet.