I denna rapport har jag valt att titta nÀrmare pÄ skillnader och likheter mellan planering och ledning inom entreprenadbranschen och försvarsmakten. Jag har tidigare arbetat i försvarsmakten och lÀser nu till arbetsledare inom byggbranschen.Jag gör denna jÀmförelse genom att göra intervjuer samt att leta efter styrdokument pÄ PEABs intranÀt samt referenslitteratur inom försvarsmaktenEfter jag gjort denna rapport sÄ har jag sett vÀldigt mycket likheter mellan PEAB och försvarsmakten. De finns vissa saker som jag har sett i detta arbete som jag skulle vilja att entreprenadbranschen skulle ta till sig frÄn försvarsmakten.Det Àr i stort vad gÀller orderarbete pÄ lÀgre nivÄ, frÄn arbetsledaren till arbetarna. BÄde att trÀna pÄ att ge order men ocksÄ för att det blir lÀttare att följa upp arbetet. Jag skulle ocksÄ vilja införa ett startmöte med en genomförande för inför varje vecka.

Titel: En studie om skillnader och likheter i beslutsprocessen mellan IT-investeringar och traditionella investeringar. Författare: Per Karlsson och Fredrik Peterson Handledare: Emil Numminen Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 poÀng Syfte: Uppsatsen skall försöka ge en bild av hur företag resonerar nÀr de gör en IT-investering för att pÄ sÄ vis ta reda pÄ varför beslutsprocessen ser ut som den gör. Metod: Studien Àr gjord med en kvalitativ ansats, studie har genomförts pÄ Tarkett Sverige AB i Ronneby. Vi har genomfört intervjuer med ekonomichef pÄ Tarkett Sverige AB i Ronneby. Teori: De vanligaste metoderna för investeringsbedömning Àr nuvÀrdesmetoden, internrÀntemetoden och paybackmetoden.

Kandidatarbetet förtÀtningsargument Àr en jÀmförande studie mellan Karlskrona, Lund och Helsingborg kommuns översiktsplaner. DÀr har argumenten som berör förtÀtning granskats med hjÀlp av innehÄllsanalys och komparativ metod. Syftet med kandidatarbetet Àr att belysa tendenser som finns inom den kommunala planeringsretoriken som handlar om förtÀtning. Arbetet syftar Àven till att tydliggöra skillnader och eller likheter mellan kommuners argument för förtÀtning. I kandidatarbetet granskas vilka kategorier av förtÀtningsargument som anvÀnds i kommuners översiktsplaner och hur förhÄllandet ser ut mellan argumenten för förtÀtning respektive mot förtÀtning.

Denna studie Àmnar undersöka vilka egenskaper chefer besitter som bÀst kommer motiverar nÀstagenerations anstÀllda att följa chefers order och beslut och hur detta pÄverkas av kulturellafaktorer. För att uppnÄ detta syfte har en enkÀtundersökning utförts bland studenter pÄ ettuniversitet i Sverige och ett i Spanien, mer specifikt Karlstads och Alicantes universitet.EnkÀtundersökningen visar hur studenter rangordnar fem faktorer som enligt French och Raven(1959) definierar makt. Respondenterna till enkÀtundersökningen ombads rangordna dessa PowerBases (PB:s) efter hur mycket auktoritet varje PB ansÄgs ge upphov till i en anstÀllds synvinkel.Stickprovsresultatet frÄn Karlstads universitet anses vara representativt för helastudentpopulationen vid Karlstads universitet. Detta antagande grundas pÄ att stickprovet varslumpvist utvalt, samt att stickprovet Àr tillrÀckligt stort med tanke pÄ populationensstandardavvikelse och storlek. Stickprovet frÄn Alicantes universitet uppfyller inte ovanstÄendekriterier och kan ej anvÀndas i generaliserade syfte.

Det finns olika pedagogiska inriktningar inom pedagogisk verksamhet för förskolebarn, som t.ex. traditionell förskola, Montessori och Reggio Emilia inspirerad förskola. Oavsett förskolans inriktning handlar det om att göra lÀrandet lustfyllt för barnen, vilket kan göras genom att pedagoger anvÀnder sig av t.ex. drama, musik, rörelse och bild i verksamheten. I lÀroplanen för förskolan (Lpfö98) stÄr det att barn genom uttrycksformerna drama, musik, rörelse, bild, lek och sÄng ska utveckla sin förmÄga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter samt sin skapande förmÄga. Syftet med undersökningen var att studera hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar med de estetiska Àmnena, om det finns nÄgra likheter och skillnader beroende pÄ inriktning.

MÄnga berÀttar om de ekonomiska vinster de gjort pÄ börsen under senaste Ären, och hur lÀtt pengarna rullat in pÄ deras konton. Med en liten inblick i finansmarknaden och genom att titta pÄ A-ekonomi dÄ och dÄ sÄ blir i stort sett alla aktieaffÀrer lyckade. Vi hör dock sÀllan nÄgon berÀtta om folks dÄliga aktieaffÀrer. Börsen verkar med andra ord vara en guldgruva för dem som investerar dÀr. Med hjÀlp av dyra aktierekommendationer kan man göra Ànnu större vinster enligt en rad olika fondkommissionÀr.

Mitt uttalade syfte var att studera Ă€mnet meningen i livet utifrĂ„n Frankl, Fromm och KĂŒbler-Ross. Min frĂ„gestĂ€llning var först vilka skillnader och likheter som föreligger mellan dem i Ă€mnen som har betydelse för huvudsyftet: mening i livet. DĂ€refter undrade jag över möjligheten att genom ett nutida levnadsöde bedöma tankegĂ„ngarna.GĂ€llande första frĂ„gestĂ€llningen anser jag mig funnit bĂ„de skillnader och likheter. Jag valde, efter studiet av litteraturen, att inrikta mig pĂ„ Ă€mnena kĂ€rlek, tid, mĂ€nniskosyn, död och meningen i livet. Krasst har jag enbart funnit tvĂ„ omrĂ„den dĂ€r trion Ă€r överens och det Ă€r vikten av att ha kĂ€rlek till sig sjĂ€lv och nödvĂ€ndigheten av att uppleva och ta hand om tiden hĂ€r och nu.

Syftet med denna c-uppsats Àr att belysa bild- och formskapandets betydelse för barnen i förskolan utifrÄn pedagogers synsÀtt. Studien innefattar likeheter och skillnader mellan uttalade Reggio Emilia-inspirerade förskolor och andra förskolor i avseende till miljöns betydelse för bild- och formskapande aktiviteter i förskolan, vid planering, kommunikation, materialets betydelse och tillgÀnglighet. I bakgrunden görs en historisk tillbakablick pÄ bild- och formskapande och tidigare forskning om bild- och formskapandets betydelse med tanke pÄ miljöns utformning. Metoden som anvÀnts i denna studie Àr halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem pedagoger. Studien utgÄr ifrÄn den sociokulturella teorin och fenomenologin.

I den hÀr uppsatsen görs tvÄ olika studier pÄ sportkrönikor frÄn 4 avSveriges lokala dagstidningar. Den första studien Àr en detaljanalys avinnehÄllet i krönikorna, med fokus pÄ bÄde utomtextliga faktorer somkrönikörens ursprung, roll och syfte med texten och rent textmÀssigasom synonymer, tempus, meningslÀngd och bildsprÄk. Detaljanalysengenomförs pÄ 4 krönikor skrivna av 4 olika krönikörer. Det Àr vissaskillnader mellan dessa texter, men Àven en del likheter. Störstaskillnaden ligger i att bildsprÄket Àr sÄ varierande.

Detta arbete Ă€r en studie av konstpedagogikens funktion pĂ„ svenska lĂ€nsmuseer. Bakgrunden till frĂ„gestĂ€llningen Ă€r dels min egen erfarenhet och nyfikenhet kring konstpedagogikens verksamheter, samt vetskapen om att konstpedagogiken i Sverige Ă€r ett relativt outforskat omrĂ„de. Syftet med denna studie har varit att undersöka konstpedagogiken med fokus pĂ„ dess vidare begrepp, och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt dĂ€rigenom spegla dess kulturella kontexter, och anstĂ€lldas attityder pĂ„ lĂ€nsmuseerna.Undersökningens huvudsakliga material Ă€r insamlat genom intervjuer med anstĂ€llda pĂ„ lĂ€nsmuseer, samt frĂ„n platsobservationer. Intervjuer och platsobservationer har gjorts pĂ„ Stockholms, Örebro, samt Jönköpings lĂ€ns museum. Resultatet belyser konstpedagogikens funktion pĂ„ lĂ€nsmuseerna i förhĂ„llande till lĂ€net, utstĂ€llningsrummen, publiken och anstĂ€llda. Resultatet pekar pĂ„ mĂ„nga likheter i konstpedagogikens funktioner pĂ„ lĂ€nsmuseerna, men ocksĂ„ pĂ„ mĂ„nga olikheter. Vad som förorsakar dessa likheter och olikheter har dĂ€remot inte kunnat faststĂ€llas i denna studie.

Introduktion: Den fysiska miljön Àr stÀndigt nÀrvarande och kan pÄverka kroppen bÄde fysiologisktoch psykologiskt genom vad vi tar in och tolkar genom vÄra sinnen. VÄrdmiljön skallfrÀmja handlingar av omsorg. Det Àr sjuksköterskan ansvar att utveckla en god vÄrdmiljö samtvÀrna om de estetiska aspekterna i vÄrdmiljön.Syfte: Att undersöka hur patienterna upplever den fysiska vÄrdmiljön pÄ avdelningar och vilkaeffekter dessa upplevelser ger hos patienterna.Metod: En litteraturöversikt har gjorts med hjÀlp av innehÄllsanalys för att se pÄ skillnaderoch likheter i patientens upplevelse av vÄrdmiljö samt vilka effekter detta har gett patienterna.Resultat: Den fysiska utformningen av vÄrdmiljön pÄverkar patienternas trivsel, integritet,bekvÀmlighet och den sociala interaktionen med andra mÀnniskor. Natur, möjligheter till tidsfördriv,ljudnivÄ, fÀrg och ljus samt konst och vÀxter pÄverkar patienternas upplevelse ochframförallt deras vÀlbefinnande.Slutsats: Den fysiska vÄrdmiljön pÄverkar patientens upplevelser positiv eller negativt beroendepÄ hur den upplevs av patienterna. Upplevelsen av den fysiska vÄrdmiljön Àr subjektivoch varierar frÄn individ till individ Àven om vissa likheter finns.

Studiens syfte har varit att försöka öka kunskapen nÀr det gÀller det centrala och underliggande i utvalda partiers flyktingpolitik. FrÄgestÀllningarna har varit: Hur beskriver nÄgra svenska riksdagspartier sin flyktingpolitik med avseende pÄ centrala aspekter, sÄsom vem som skall fÄ asyl, pÄ vilka villkor, uppehÄllstillstÄnd eller ej? Hur beskriver partierna sina tolkningar av nÄgra grundlÀggande perspektiv av EU: s flyktingpolitik? Vilka möjliga likheter respektive skillnader uppvisar de i avseende politiskt innehÄll? För att besvara frÄgestÀllningarna genomfördes en kvalitativ, kritiskt analys, av typen innehÄllslig idéanalys. De fem partier som valdes ut var följande: Moderata Samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet de Gröna samt Socialdemokraterna. FrÄgestÀllningarna besvarades och analyserades ur det socialkonstruktionistiska perspektivet, begreppen makt och humanitet samt ur tidigare forskning.

Intresset av att studera Finland har sin grund i det senaste decenniets PISAresultat. Finland har nÄtt toppresultat i samtliga tre kunskapsomrÄdenmatematik, naturkunskap och lÀsförstÄelse hos 15-°©??Äriga elever. Jag villeundersöka hur lÀrare i Sverige och Sverige uppfattar sin undervisning,eftersom barns första kontakter med skriftsprÄket och den inledandelÀsinlÀrningen spelar stor roll för hur barnens lÀsning kommer att utvecklasunder skoltiden. Jag anvÀnde mig av tvÄ enkÀter nÀr jag undersökte hur femsvenska och fem finlandssvenska lÀrare uppfattar att de arbetat med lÀs-??? ochskrivutveckling under elevernas första skolÄr.

Syftet med denna litteraturstudien Àr att belysa modersmÄletsmÄlets betydelse för individen, samt att se hur skolan arbetar med detta som Àmne, men ocksÄ som inverkan till andra Àmnen utifrÄn ett interkulturellt perspektiv..

Vi tycker det hÀr Àmnet Àr viktigt och passar bra in i vÄr verksamhetsförlagda tid och i vÄr utbildning som en framtida lÀrare. Det Àr viktigt att vi redan i tidig Älder försöker informera vÄra elever att vi alla som lever i detta samhÀlle har fler likheter Àn olikheter och genom att tala kring detta sÄ kan man fÄ bort begreppen vi och de. Rasism Àr byggd pÄ fördomar, dÀrför tycker vi det Àr viktigt att man börjar tala kring religion redan tidigt i Äldrarna. Vi anser att genom att vi diskuterar olika religioner i klassrummen sÄ skapar eleverna förstÄelse till dessa religioner, denna förstÄelse kan vara vÀldig vÀsentlig för dem i deras vuxenliv. I detta arbete försöker vi fÄ fram vad elever anser om religion, vad som intresserar dem.